Arabrödhöna (Alectoris melanocephala) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

Utseende Arabrödhöna är störst i släktet Alectoris med en kroppslängd på 41 centimeter. Könen liknar varandra, men hanen är något större än honan. Den är svart på hjässa och baksidan av huvudet, med ett brett vitt band ovanför ögat som skiljs från den vita strupen med ett smalare svart streck. Halsens sidor är blekbruna medan kropp. vingar och stjärt är blågrå med mörk bandning på flankerna. Ben och näbb är skära.

thumb|right

Läte Lätet anses vara både ljudligare och djupare än hos andra Alectoris-arter. Vanligast är ett "cuck, cuck, cuck, owk-owk-owk” som börjar långsamt och ökar sedan i volym och tempo. Även mjukare "cook, cook, cookcookcookcook” hörs som kontaktläte mellan par eller i individer i flockar. Vid uppflog avger den ett "kerkow-kerkow-kerkow”.Madge, S., P. McGowan, and G. M. Kirwan (2002). Pheasants, Partridges and Grouse, including Buttonquails, Sandgrouse and Allies. Christopher Helm, London, UK.

Utbredning och systematik Fågeln förekommer i torra områden på södra Arabiska halvön. Den behandlas vanligen som monotypisk.Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.2.

thumb|right|Utbredning för arterna i släktet Alectoris.

Släktskap Arten är möjligen närmast släkt med klipphöna (A. barbara). Tillsammans utgör de en systergrupp till övriga arter i släktet.Randi, E. (1996) A mitochondrial cytochrome B phylogeny of the Alectoris partridges. Mol. Phyl. & Evol. 6(2): 214–227.

Levnadssätt Arten återfinns på grästäckta sluttningar och stenig mark med viss vegeation, från havsnivå till 1400 meters höjd. Den lever på marken av frön, annat växtmaterial som fransgräs och noppor samt små ryggradslösa djur. Fågeln häckar från mars och framåt och lägger fem till åtta ägg i en grund grop i marken. De brunfläckade blekt beigea äggen ruvas i 25 dagar. Ungarna lämnar boet snart efter kläckning.

Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig eller mindre vanlig.del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1994. Handbook of the Birds of the World, vol. 2: New World Vultures to Guineafowl. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.Fuller, R.A., Carroll, J.P. and McGowan, P.J.K. 2000. Partridges, Quails, Francolins, Snowcocks, Guineafowl, and Turkeys. Status Survey and Conservation Action Plan 2000 –2004. IUCN and World Pheasant Association, Gland, Switzerland and Cambridge, UK.

Noter

Externa länkar

Läten på xeno-canto.org

Kategori:Fasanfåglar Kategori:Endemiska fågelarter på Arabiska halvön