MongolsparvSveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14 (Emberiza godlewskii) är en asiatisk fågel i familjen fältsparvar inom ordningen tättingar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
Utseende och läten Mongolsparven är en 17 centimeter lång fältsparv som mycket liknar sin nära släkting klippsparven (Emberiza cia) med streckad rygg, rostfärgad undersida samt grått huvud med längsgående strimmor. Mongolsparven har dock vita vingband samt strimmorna på huvudet är kastanjefärgade snarare än svarta.
thumb|right
Utbredning och systematik Mongolsparv delas in i fem underarter med följande utbredning: godlewskii-gruppen Emberiza godlewskii decolorata – västra Kina (foten av västra Tarimbäckenet i Xinjiang) Emberiza godlewskii godlewskii – Mongoliet till nordvästra Kina Emberiza godlewskii omissa – södra Mongoliet till Hubei, Shaanxi och nordvästra Sichuan yunnanensis-gruppen Emberiza godlewskii khamensis – Tibet till västra Sichuan och södra Qinghai Emberiza godlewskii yunnanensis – sydöstra Tibet till norra Myanmar, norra Yunnan, nordöstra Sichuan och västra Hubei
Mongolsparven har tidigare behandlats som underart till klippsparven. DNA-studier visar att godlewski-gruppen troligen är närmare släkt med aprikossparven (Emberiza jankowskii) och ängssparven (Emberiza cioides) än med yunnanensis-gruppen.Päckert, M., Sun, Y.-H., Strutzenberger, P., Valchuk, O., Tietze, D.T. & Martens, J. (2015) Phylogenetic relationships of endemic bunting species (Aves, Passeriformes, Emberizidae, Emberiza) from the eastern Qinghai-Tibet Plateau. Vert. Zool. 65(1): 135–150. Detta har dock ännu inte lett till några taxonomiska förändringar.
Levnadssätt Mongolsparven hittas i buskrika och steniga sluttningar i låga bergsgtrakter, även i raviner och ofta intill skogsområden. Utanför häckningstid lever den mestadels av frön, framför allt gräsfrön, medan den sommartid tar olika sorters ryggradslösa djur. I norra delen av utbredningsområden börjar de flesta häcka från mitten av juni, men vissa inte före slutet av juni.Copete, J.L. (2019). Godlewski's Bunting (Emberiza godlewskii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61865 14 februari 2019).
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig till vanlig.MacKinnon, J.; Phillipps, K. 1993. A field guide to the birds of Borneo, Sumatra, Java and Bali: The Greater Sunda Islands. Oxford University Press, Oxford.Robson, C. 2000. A field guide to the birds of South-east Asia. New Holland, London.
Namn Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Wiktor Witold (även känd som Ignacy) Godlewski (1831-1900), polsk bonde och naturforskare som gick i exil till Sibirien.Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Noter
Externa länkar
Bilder och filmer på Internet Bird Collection Läten på xeno-canto.org
Kategori:Fältsparvar Kategori:Fåglar i palearktiska regionen Kategori:Fåglar i orientaliska regionen