GrönkrombekSveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14 (Sylvietta virens) är en fågel i familjen afrikanska sångare inom ordningen tättingar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11 Den förekommer i busk- och skogsmarker i västra och centrala Afrika. Beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läte Grönkrombek är en liten och i stort sett stjärtlös tätting. Fjäderdräkten är olivgrön, med något mörkare hjässa och ljusare ögonbrynsstreck. Färgen på undersidan varierar geografiskt, från brungrå till beigegul. Arten är mycket lik citronkrombek, men är något större och mer långnäbbad, med mindre gult på undersidan. Sången är en snabb melodisk fallande ramsa.Pearson, D. (2020). Green Crombec (Sylvietta virens), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.grecro1.01

thumb|right

Utbredning och systematik Grönkrombek delas in i fyra underarter med följande utbredning: Sylvietta virens flaviventris – förekommer från Senegal och Gambia till sydvästra Nigeria Sylvietta virens virens – förekommer från sydöstra Nigeria till Kamerun, Gabon och centrala Kongo-Kinshasa Sylvietta virens tando – förekommer i södra Demokratiska republiken Kongo och nordvästra Angola Sylvietta virens baraka – förekommer från östra Demokratiska republiken Kongo till Kenya

thumb|right|Utbredningsområdet för grönkrombek.

Familjetillhörighet Tidigare placerades krombekarna i den stora familjen Sylviidae, men DNA-studier har avslöjat att denna är parafyletisk gentemot andra fågelfamiljer som lärkor, svalor och bulbyler. Sylviidae har därför delats upp i ett antal mindre familjer, däribland den nyskapade familjen afrikanska sångare där krombekarna ingår, men även långnäbbarna i Macrosphenus samt de udda sångarna damarasångare, mustaschsångare, fynbossångare och stråsångare.Beresford, P., F.K. Barker, P.G. Ryan, and T.M. Crowe (2005), African endemics span the tree of songbirds (Passeri): Molecular systematics of several evolutionary `enigmas', Proc. Royal Soc. B 272, 849-858.

Levnadssätt Arten hittas i de nedre skikten i regnskog, ungskog och buskmarker, ofta i par eller smågrupper. Den är svår att få syn på och upptäcks ofta genom sina läten.

Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vida spridd och ganska vanlig till vanlig.del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Referenser

Externa länkar

Läten på xeno-canto.org

Kategori:Afrikanska sångare (fåglar) Kategori:Fåglar i etiopiska regionen