mini|stående|G. H. Mellin på äldre dagar. Gustaf Henrik Mellin, född 23 april 1803 i Revolaks, Norra Österbotten i Finland (dåvarande östra Sverige), död 2 augusti 1876 i Norra Vrams socken i Skåne, var en svensk författare och präst. Han debuterade 1828 med novellen "Blomman på Kinnekulle". Historiska noveller och romaner med Walter Scott som förebild präglade stora delar av hans senare författarskap.

Biografi Mellin blev tidigt föräldralös och uppfostrades av sin släkting skalden Frans Michael Franzén i Kumla. Han blev student vid Uppsala universitet 1821, prästvigdes 1829 och tjänstgjorde därefter en följd av år som pastorsadjunkt i Klara församling i Stockholm. Under denna tid utvecklade han en omfattande litterär verksamhet och intog en framskjuten plats i dåtidens litterära Stockholm.

Mellin blev 1848 bataljonspredikant vid Svea livgarde och var tillförordnad regementspastor där under expeditionen till Fyn samma år. År 1851 utnämndes han till kyrkoherde i Norra Vrams och Bjuvs pastorat, där han tillträdde 1852. År 1867 tilldelade Svenska Akademien honom Kungliga priset för vittra förtjänster.

Debutverken, historiska noveller Mellin var en produktiv och mångsidig författare. Han gjorde sin litterära debut med monologerna Erik XIV och hans son, som 1828 vann Svenska akademiens andra pris. Egentlig namnkunnighet vann han året därpå, då Blomman på Kinnekulle, hans första historiska novell, utkom och mottogs med allmänt bifall, så att den på kort tid utgavs i tre upplagor (senast 1908; den är två gånger översatt till tyska).

Han offentliggjorde sedan i rask följd Sivard Kruses bröllop (1830; 2:a upplagan 1832), Anna Reibnitz (1831; 2:a upplagan 1833), Gustaf Brahe (1832) med flera. Dessa verk blev populära både bland kritiker och läsare. Den historiska novellen förblev också Mellins viktigaste genre och en samlad upplaga började utges 1846, med titeln Historiska minnen från fäderneslandets forntid. Denna utgåva har sedan, fullständigt samlad och ordnad, utkommit i ytterligare tre upplagor som Samlade svenska historiska noveller (3 delar, 1866–67; 1874–75; 1883).

År 1832 utkom Öjungfrun, en berättelse om en ung flicka som blir skeppsbruten på en öde ö. Den återutgavs 1877 med undertiteln "Robinsonad för unga flickor".

Sweriges sista strid, sederomaner År 1840 utgav han framtidsskildringen Sweriges sista strid som skildrar ett Sverige erövrat av Ryssland. Motståndsrörelsen leds av författarens vän August Blanche, som svårt ärrad av striderna ändå lyckas fördriva ryssarna från Stockholm.Notis i DAST Magazine 5 sept 2009

Även på sederomanens område var Mellin tämligen produktiv, särskilt i novellavdelningen av kalendern Vinterblommor, som han utgav för åren 1832–1846 (utkom inte 1837) och som bildade ett slags medelpunkt för den tidens poetiska författare. Novellen "Pavo Nissinen" inspirerade Johan Ludvig Runeberg när denne skrev Fänrik Ståls sägner.Presentation i Litteraturbanken av Lotta Lotass

Lyrik och läroböcker Gustaf Henrik Mellin uppträdde även som lyriker i "Vinterblommor". Ett par av hans dikter har belönats av Svenska akademien 1833 och 1840. Han utgav Samlade dikter (1852), Några nya smärre dikter (1864) och Vinterblommor (1871). Som utgivare av ovannämnda kalender och genom sitt vänsälla väsen var han en av stöttepelarna för det i Stockholm uppspirande litterära livet och förtrolig umgängesvän med Karl August Nicander, August Blanche, Oscar Patric Sturzen-Becker med flera.

På det historiska området verkade Mellin även som respekterad läroboksförfattare. Hans Fäderneslandets historia för fruntimmer (1836, 5:e upplagan 1859; översatt till tyska), Lärobok i fäderneslandets historia (1845; 2:a upplagan 1859), Lärobok i svenska litteraturens historia (1860) kan nämnas. Mellin var även redaktör och författare av texten till åtskilliga planschverk såsom "Sveriges store män" (1840–49). Han utgav flera historiska, biografiska och etnografiska verk av värde, som "Svenskt pantheon" (1832–36, tillsammans med Jakob Ekelund med flera), där han skrev många av levnadsteckningarna, Krigen och statshvälfningarna i våra dagar (1848–49), Den skandinaviska nordens historia (2 delar, 1850–55; ofullbordad), Skildringar af den skandinaviska nordens folklif och natur (4 delar, 1855–76) med flera.

Konstnärlig och annan verksamhet Mellin var även verksam som konstnär. I planschverket Sverige framstäldt i teckningar (1837–1840) tecknade Mellin själv förlagorna till de flesta av illustrationerna.Konst på Gotland 1800–1920, Bengt G. Söderberg

Mellins predikningar återfinns i Den christlige predikaren, som utkom med tre årgångar 1838–41. Flera av Mellins arbeten är översatta till främmande språk, framför allt till tyska.

Eftermäle Gustaf Henrik Mellins efterlämnade dokument tillhör nu Kungliga biblioteket. Efter manuskriptet utgav Henrik Keyser 1885 Prelaten. Historisk-romantisk skildring från unionstiden.

Bibliografi 1820-talet

- Ingår i:

1830-talet

– Samlade af G.H. Mellin. – 2 volymer.

- 20 häften.

– Av Joachim Ritsius och Patrik Pfefferkorn, elever vid Akademien för de Fria Konsterna. Pseudonymer för Mellin och Oscar Patrik Sturzen-Becker. - Först publicerad i Vinterblommor för 1835 med titeln: Licentiaten Ymans berättelse om Gazellen. Novell.

- 50 häften utgivna av G. H. Mellin och Niclas Hans Thomson.

- Texten bearbetad af Karl Aug. Nicander och efter dess frånfälle af G.H. Mellin. - Upplagor med engelsk, fransk och tysk text utgavs 1841, en andra tillökad upplaga utgavs 1857 och en faksimilupplaga av den första utgavs 1970.

1840-talet

- Redaktör: G.H. Mellin ; tecknare: Alexander Clemens Wetterling ; litograf: Johan Cardon.

- Redaktör: G.H. Mellin ; tecknare: Alexander Clemens Wetterling ; litograf: Johan Cardon. - Även publicerad i : Vinterblommor för 1845–1846.

- Tecknade av Robert Wilhelm Ekman.

- Utkom först i 11 häften och 1849 som bokutgåva. Medförfattare: Abraham Peter Cronholm. - Redaktör G. A. Mellin. - Med litografier av Carl Theodor Staaff.

- Med litografier av Carl Theodor Staff.

1850-talet

– 2 volymer.

- Samlade av G. H. Mellin.

– Med 8 litografier i tontryck av J.H. Strömer.

1860-talet

- En upplaga i 2 volymer med 30 teckningar av C.G. Hellqvist utkom 1875-1878.

1870-talet och postumt

- Först publicerad i Vinterblommor för 1835 med titeln: Sigrid den fagra. Novell från Trettonde Årbundradet.

- Redaktör: Hilda Fredrika Keyser. 3 volymer.

Priser och utmärkelser 1828 – Svenska Akademiens stora pris 1867 – Kungliga priset

Referenser

Noter

Allmänna källor

Vidare läsning

Kategori:Präster i Svenska kyrkan Kategori:Svenska novellförfattare Kategori:Svenskspråkiga novellförfattare Kategori:Svenska läroboksförfattare Kategori:Svenskspråkiga fackboksförfattare Kategori:Svenska poeter Kategori:Svenskspråkiga poeter Kategori:Finlandssvenska författare Kategori:Mottagare av Svenska Akademiens stora pris Kategori:Mottagare av Kungliga priset Kategori:Svenska präster under 1800-talet Kategori:Svenska tecknare under 1800-talet Kategori:Personer från Siikajoki Kategori:Födda 1803 Kategori:Avlidna 1876 Kategori:Män Kategori:Ugglan