Aga

miniatyr|Aga har ofta avbildats i skämtteckningar. I denna teckning från 1860 får Stephen A. Douglas smisk av Columbia under Uncle Sams överinseende.

Aga är kroppslig bestraffning i uppfostrande syfte. Kroppsstraff som påföljd för brott utdömt av domstol benämns dock inte som aga. Exempel på former av aga inkluderar följande: Barnaga – vuxnas, i de flesta fall föräldrars, kroppsliga bestraffning av barn. Skolaga – skolpersonalens kroppsliga bestraffning av elever. Husaga – husbondens, husfaderns och husmoderns kroppsliga bestraffning av hushållsarbetare. Hustruaga – en mans kroppsliga bestraffning av sin hustru.

Generellt gäller att acceptansen för aga gradvis minskat över hela världen. Hustruaga började fasas ut i Europa under 1600-talet medan detsamma skedde för husaga under mitten av 1800-talet. Skolaga började förbjudas under senare delen av 1800-talet men är fortfarande förekommande i flera länder. Barnaga började först under andra hälften av 1900-talet att förbjudas i ett flertal länder varav första landet var Sverige 1979.

Barnaga och barnmisshandel thumb|Lagar om aga i Europa: miniatyr|Martinet är ett exempel på ett redskap som traditionellt använts för att aga barn i främst Frankrike. Att aga (i uppfostrande syfte slå eller kroppsligt bestraffa) barn är tillåtet och klassas normalt ej som misshandel i de flesta länder, men i 58 länder får barn enligt lag ej bli utsatta för aga eller annan form av fysiskt/psykiskt våld. Många andra länder, däribland samtliga länder i Europa, har förbud mot aga i skolan men inte i hemmet. Enligt en studie genomförd på uppdrag av FN saknar cirka 80 % av världens barn juridiskt skydd mot våld i hemmet.https://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/barn-som-misshandlas/barnaga/

De vanligaste formerna av barnaga är örfilar (slag i ansiktet med öppen hand) och smisk (slag på stjärten med öppen hand eller ett redskap som björkris, hårborste, mattpiska, bälte, skohorn och dylikt).

Varje år dör cirka 150 000 barn globalt av olika former av barnmisshandel såsom fysiskt/psykiskt våld, kränkning och vanvård, av vilket cirka 80 % utövas av föräldrar enligt en amerikansk studie (den siffran inkluderar inte sexuella övergrepp).

Barnmisshandel kan ibland vara svår för utomstående att upptäcka. Grund för misstanke kan vara att föräldrarnas förklaring till hur ett barns skada uppstått inte verkar rimlig, eller om förklaringen ändras. Barn som för sin ålder är ovanligt oroliga, oregerliga eller svåra att kommunicera med är också oftare utsatta för misshandel. Brå Apropå Nr 1 2004

Barnmisshandel beskrivs i medicinsk litteratur redan på 1800-talet men kunskapen började få större spridning först långt senare. Barnmisshandel kan ofta vara dold i familjen och det finns risk för underdiagnostik bland annat eftersom barnet inte kan föra sin egen talan. Samtidigt är överdiagnostik allvarligt eftersom samhällets ingripanden och åtgärder kan leda till att en familj kan splittras på felaktig grund.

Argument mot barnaga En rad studier har visat ökad risk för hämmad utveckling hos barnet som ett resultat av kroppsstraff. Problem som har kopplats till barnaga är ökad aggression, psykiska problem, nedsatt kognitiv utveckling och drog- och alkoholmissbruk.

Enligt motståndare till aga kan den förnedrande upplevelsen skapa inre sår och skapa ett behov av att ge igen på andra sätt. Aga kan enligt motståndarna göra att människor beter sig sämre när inget hot om aga längre föreligger.

Barnaga anses av en del främja auktoritetstro, vilket enligt dem anses vara ett hot mot demokratiska synsätt. Enligt denna syn ger aga således snabb effekt vad gäller uppförande, men de negativa effekterna anses vara betydande och långsiktiga.

En metastudie från 2002 som analyserade 60 år av vetenskapliga studier om barnaga drog slutsatsen att barnaga hade en mängd nackdelar, och inga fördelar annat än omedelbar åtlydnad.

Argument för barnaga Resultaten från empiriska studier är inte entydiga vare sig för eller emot aga.UC Berkeley study finds no lasting harm among adolescents from moderate spanking earlier in childhood, UC Berkeley, 24 augusti 2001.

Ofta står förespråkare av barnaga för en mer auktoritär uppfostringsstil, och menar att ett barn utvecklas bäst genom att bra beteende belönas och dåligt beteende ger ett direkt straff som är avskräckande.

Förespråkare anser ofta att aga inte ger negativa långsiktiga konsekvenser i större utsträckning än alternativa metoder.

Ett argument är att agan går snabbt att genomföra medan andra straff, som till exempel utegångsförbud, påverkar barnet negativt under en längre tid.

Framförallt i länder där barnaga fortfarande är tillåten finns även en mer eller mindre bred opinion som är för användandet av aga. Detta vållar ofta debatt mellan exempelvis politiker och även mellan föräldrar och lärare.

Insatser från socialtjänsten SBU har i en vetenskaplig utvärdering och systematisk litteraturöversikt gått igenom vilka åtgärder som kan vara till hjälp för barn som utsätts för våld och försummelse i hemmet. Utvärderingen visar att insatser som kan användas inom socialtjänsten kan minska våld och försummelse av barn upp till skolåldern: Project Support och Parent Child Interaction Therapy (PCIT). Dessa insatser kan även leda till att barnens utagerande beteende minskar. PCIT kan också förbättra samspelet mellan barn och föräldrar.

Insatser som riktas mot små barns anknytning till vårdnadshavaren, till exempel Attachment and Biobehavioral Catch-up (ABC), kan leda till att färre barn får så kallad desorganiserad anknytning som är förknippat med senare utveckling av psykisk ohälsa och kamratsvårigheter.

Kronologisk lista över länder som förbjudit barnaga Nr Land och förbudsår1 (1957/1966)2 (1969)3 (1972)4 (1977)5 (1985)6 (1992)7 (1994)8 (1994)9 (1996)10 (1997)11 (1998)12 (1998)13 (1999)14 (2000)15 (2000)16 (2002)17 (2003)18 (2004)19 (2004)20 (2005)21 (2006)22 (2007)23 (2007)24 (2007)25 (2007)26 (2007)27 (2007)28 (2007)29 (2008)30 (2008)31 (2008)32 (2008)33 (2010)34 (2010)35 (2010)36 (2010)37 (2011)38 Makedonien (2013)39 (2013)40 (2013)41 (2014)42 (2014)43 (2014)44 (2014)45 (2014)46 (2014)47 (2014)48 (2015)49 (2015)50 (2015)51 (2016)52 (2016)53 (2016)54 (2016)55 (2017)56 (2017)57 (2017)58 (2018)59 (2019)60Kosovo (2019)61Sydafrika (2019)62Japan (2020)63Georgien (2020)64Seychellerna (2020)65Guniea (2021)66Colombia (2021)67Sydkorea (2021)68Kuba (2022)69Zambia (2022)70Mauritius (2022)71Laos (2023)72Tadzjikistan (2024)73Thailand (2025)74Tjeckien (2026)75Schweiz (2026)

Husaga miniatyr|Husaga skildrad av Fritz von Dardel på 1850-talet. Husaga var en tidigare bestraffningsform som innebar att husbonden, husfadern och husmodern hade rätt att i uppfostringssyfte kroppsligt bestraffa (aga) barn och tjänstefolk, och maken i sin tur hade rätt att aga sin hustru.

Husagan speglade jordbrukssamhället och det förindustriella samhället där tillgängliga sanktionsmedel huvudsakligen bestod av kroppsstraff och dödsstraff. Sedan 1800-talet har detta ersatts av penningstraff (böter) och frihetsstraff (fängelse) i västerländska samhällen, dödsstraffet har dock vissa länder valt att behålla för den allra grövsta brottsligheten.

När denna bestraffningsform började diskuteras var generellt konservativa mer positiva till husaga av tjänstefolk, medan liberaler var mer kritiska och menade att tjänstefolk inte var barn utan skulle ses och behandlas som anställda som var där för att arbeta, inte för att uppfostras.

William Blackstone skrev under 1700-talet att maken (enligt gammal lag) tillåtits aga sin hustru med lagens stöd men att det under Karl II:s tid som kung börjat ifrågasättas.William Blackstone. Commentaries on the Laws of England

Under 1870-talet började domstolarna i USA gå emot den allmänna principen i lagen att maken hade rätt att "fysiskt tukta" sin hustru,Calvert, R. "Criminal and civil liability in husband-wife assaults", in Violence in the family (Suzanne K. Steinmetz and Murray A. Straus, eds.), Harper & Row, New York, 1974. och i Storbritannien slopades 1891 mannens tidigare traditionella rättighet att fysiskt "tukta" sin fru.R. v Jackson , 1 QB 671, abstracted at LawTeacher.net."Corporal punishment", Encyclopædia Britannica Eleventh Edition, 1911.

Skillnader mellan länder

Sverige I några svenska landskapslagar från medeltiden hade husbonden rätt att "med måtta" aga inte bara sina barn och sitt tjänstefolk utan även sin hustru. I 1734 års lag skedde en ändring där agarätten ej längre omfattade hustruaga utan endast aga av tjänstefolket. Olika legostadgor kom åren 1664–1833 och där reglerades vidare husbondens och husmoderns rätt att aga sitt tjänstefolk.

Den 22 december 1847 motionerade Lars Johan Hierta i riksdagen om avskaffande av husaga i Sverige och den 1 oktober 1858 förbjöds husbonden att aga vuxna (tjänstefolk såväl som sin hustru), och all husaga förbjöds definitivt 1920 då även husbondens rätt att aga minderåriga anställda (pojkar under 18 och flickor under 16 år) avskaffades. Fartygsbefälhavares rätt att aga minderåriga upphörde 1922.Källa till detta avsnitt: Nationalencyklopedin. "Aga" och "Skolaga". Nätupplaga, läst 19 januari 2008.

Skolaga var vanligt förekommande i folkskolan fram till slutet av 1800-talet men även därefter förekom exempelvis örfilar, drag i öronen och rottingslag över fingrarna då läraren ansåg att eleven överträtt gällande ordningsregler eller annars uppträtt olämpligt. Skolaga förbjöds 1958 Det hände i dag - 1 oktober då den nya svenska folkskolestadgan infördes.

Enligt strafflagen kunde en förälder till icke-straffmyndigt barn förpliktas att ge sitt barn aga som bestraffning, då barnet ertappats för någon olaglig handling, fram till 1902 då det infördes en ny lag som gav föräldrar rätt att använda aga som uppfostringsmedel. Aga var dock straffbar som misshandel om den medfört skada som ej var att anse som ringa, det vill säga misshandel av normalgraden eller grov misshandel, men aga som medfört ringa skada var emellertid straffri enligt en undantagsregel i strafflagens 14 kap 16 § (SL 14:16), som stadgade att en ej skall straffas för ringa misshandel ifall denne, under utövning av laga rättighet att aga någon som står under dennes lydnad, tillfogat någon (under sin lydnad) ringa skada. Denna undantagsregel avskaffades 1 juli 1957, vilket innebar att all aga som medfört skada (ringa eller icke) blev straffbar som misshandel. Det var straffrättskommittén, som arbetade med den kommande brottsbalken, som bröt ut ett förslag om lagändring i SL 14:6 till särskild behandling i förväg, vilket resulterade i att även aga i form av ringa misshandel kriminaliserades. När brottsbalken trädde i kraft 1965, överfördes misshandelsparagrafen till brottsbalken 3 kap 5 § (BrB 3:5). Lagändringarna i föräldrabalken 1966 och 1979 medförde ingen förändring av rättsläget gällande barnaga, eftersom det redan var förbjudet sedan 1957. Det uttryckliga förbudet mot barnaga, som infördes i föräldrabalken 1979, var mest ett förtydligande, en pedagogisk pekpinne. Utöver förbudet infört 1979 gjordes en lagändring även 1966, då man avskaffade den bestämmelse i föräldrabalken som tillät föräldrar att använda aga som uppfostringsmedel.

Den 15 mars 1979 förbjöds barnaga uttryckligen, även om ingen fysisk skada skett, genom införande av en ny lag i föräldrabalken vilken gäller sedan den 1 juli samma år och förtydligar att brottsbalkens straffbestämmelser för misshandel även omfattar barnaga, och stadgar följande: Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.