Furstendömet Serbien (serbisk kyrilliska: Кнежевина Србија; latinska: Kneževina Srbija) var en monarki (furstendöme) på västra Balkanhalvön i sydöstra Europa, som existerade omkring under åren 768–969.

Furstendömet styrdes av dynastin Vlastimirović. Det som skapades genom enandet av flera provinshövdingar under Višeslav, den första serbiske härskaren vars namn är känt.

Landet omfattade delar av territorium av dagens Serbien, Montenegro, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien och Albanien.

Historia Fursten (archont) som ledde serberna i migrationen till Balkan efterträddes av sin son, vilket innebar att makten förblev inom samma familj under flera århundraden. Den första fursten, vars namn finns bevarat i källorna var dock Višeslav, som antas ha styrt öve under 700-talet.

Hans barnbarnsbarn Vlastimir, som regerade under den första halvan av 800-talet, brukar betraktas som grundaren av den tidiga serbiska staten. Under hans regeringstid angreps Serbien av grannlandet Bulgarien, men landet besegrades emellertid efter ett treårigt krig och led stora förluster.

Efter Vlastimirs död angrep bulgarerna Serbien igen, där Vlastimirs söner Mutimir, Strojimir och Gojnik lyckades besegra bulgarerna denna gång också. Därefter slöts fred mellan länderna.

En maktkamp utbröt mellan Vlastimirs söner, där Mutimir vann. Under hans regeringstid övergick Vlastimirovićdynastin till kristendomen. År 873 uppmanade påve Johannes VIII Mutimir att underordna sig Methodios, som hade utsetts till slavisk biskop med säte i Sirmium (nuvarande Sremska Mitrovica i norra Serbien).

Efter Mutimirs död år 891 blossade nya maktstrider upp i Serbien. Ur dessa gick Mutimirs kusin, Peter Gojniković, segrande och blev furste, en position han innehade från 892 till 917. Genom att agera som vasall åt tsar Simeon I av Bulgarien, kunde Peter hålla Serbien i en relativt fredlig period i nästan två decennier.

Peters regeringstid fick ett plötsligt slut, när Simeon I fick rapporter om att Peter hade kontakter med Östromerska riket. Simeon lät lura och tillfångata Peter och utsåg Mutimirs sonson, Pavle Branović, till furste av Serbien som han var under åren 917–923.

Efter tsar Simeon I:s död år 927, flydde Časlav från Bulgarien och återvände till Serbien. Med stöd av Östromerska riket bidrog han till att återuppbygga landet. Bland de viktigaste städerna fanns Dostinika, som betraktas som Serbiens första huvudstad samt Tzernabouskeï, Megyretous, Dresneïk, Lesnik och Salines.

Under mitten av 900-talet började Serbiens norra gränser hotas av Ungern, där Časlav stupade i strid. Hans död innebar också slutet för Vlastimirovićdynastin, som hade styrt fram till mitten av 900-talet.

Bilder

Källor

Kategori:Serbiens politiska historia Kategori:Serbien under 700-talet Kategori:Serbien under 800-talet Kategori:Serbien under 900-talet Kategori:Historiska länder och riken på Balkanhalvön Kategori:Historiska monarkier Kategori:Historiska slaviska stater Kategori:Historiska furstendömen