thumb|stående|100px| Blekinge flygflottilj (F 17) eller F 17 Kallinge är en flygflottilj inom svenska flygvapnet som verkat i olika former sedan 1944. Förbandsledningen är förlagd i Ronneby garnison vid Kallinge flygplats.Braunstein (2005), s. 107–110
Historik 1936–1943 Genom försvarsbeslutet 1936 hade Flygvapnet fått en ny och utökad organisation, vilken omfattade sju flottiljer och en flygskola. Den nya organisationen bestod dock endast av en jaktflottilj, Svea flygflottilj (F 8). Vilket föranledde att riksdagen i början av 1940 beslutade att två nya jaktflottiljer skulle sättas upp tillsammans med en spaningsflottilj och en lätt bombflottilj. I försvarsbeslutet 1942 fastställdes utökningen, men det fastslogs även att Flygvapnet skulle sätta upp ytterligare fem flottiljer. Där F 17 var en av de fem flottiljerna, vilken skulle en sättas upp i Blekinge som marinsamverkande torpedflygflottilj.
Två huvudalternativ fanns som bas- och förläggningsplats, Ramdala slätt öster om Karlskrona och Kallinge norr om Ronneby. Marinen var en av förespråkarna till att förlägga flottiljen till Karlskrona. Detta då man såg en fördel att ha den så nära som möjligt till sin marinbas i Karlskrona. Lantbrukarna i området stödde inte förslaget utan möte det med protester, då Ramdala slätt är den delen av Blekinge med bördigast åkermark. Även landshövding Sven Hagströmer hade invändningar mot att placera flottiljen på Ramdala slätt. Istället valdes Bredåkra hed, en mark som redan ägdes av kronan, och dessutom tidigare använts som militärt övningsområde. Åren 1886–1901 hade Blekinge bataljon vapenövat på Bredåkra lägerplats. Efter 1901 användes heden periodvis av Karlskrona grenadjärregemente (I 7).Flygvapennytt 1974-3
1944–1959 Den 1 juli 1944 sattes flottiljen upp i Kallinge och tilldelades namnet Kungliga Blekinge flygflottilj. Flottiljens första chef blev överstelöjtnant Torsten Rapp, som senare blev Sveriges överbefälhavare. Flottiljens stab inrättades provisoriskt i Ronneby brunn i Ronneby. Detta på grund av byggnation av kaserner och anläggandet av flygfältet gick trögt och bara till hälften färdigställt. Bakgrunden till att flottiljområdet bara delvis var färdigställt, beroende på brist av byggnadsmaterial och att byggnadsarbetare kallats in till militärtjänstgöring.Flygvapennytt 1994-2 De första åren var tröga för flottiljen, då det saknades personal för att bemanna alla poster för att uppnå full stridseffekt. Men även på grund av flygplanet, som flottiljen till en början beväpnades med, B 3 Junkers, vilka hade överförts från Västmanlands flygflottilj. Flygplanen hade visserligen moderniserats, så att de kunde bära både minor och torpeder, men ansågs ändå föråldrade. Från år 1945 placerades flottiljen i Fjärde flygeskadern.
År 1947 omskolades flottiljen med den marina versionen av Saab 18 benämnd T 18B, vilken var avsedd att bekämpa fartyg med minor och torpeder. Flygplanet beväpnades dock aldrig med torpeder, utan istället blev huvudvapnen bomber och raketer och tre automatkanoner. Med den vapenkombinationen blev flygplanet och flottiljen något av en föregångare till senare tiders attackflyg. Detta medförde, att flottiljen från 1948 överfördes till Första flygeskadern.Blekinge flygflottilj F 17
År 1952 blev fick flottiljen en permanent rullbana. Vilket blev början på steget in i jetåldern, som flottiljen tog 1954. Då ett antal J 21RB (även känd som A 21RB) och även A 29B tillfördes till flottiljen. De båda flygplanstyperna kom i huvudsak att användas för inskolning på jetflygplan, inför att flottiljen skulle omskolas till flygplan A 32A Lansen. Den 24 maj 1956 levererades de första flygplanen av A 32 Lansen, och under hösten hade flottiljens tre divisioner omskolats från T 18B till A 32A.A32A Lansen Med A 32 Lansen omorganiserades flottiljen till attackflottilj. Flottiljen blev därmed Flygvapnet första flottilj som tillfördes Lansen, men även den första attackflottiljen.
1960–1977 I början av 1960-talet tillfördes flottiljen en robot 68-division, vilken bestod av två robotgrupper. Genom luftförsvarsutredningen 1967 beslutades att systemet skulle avvecklas i två etapper, 1974 och 1978. År 1974 fanns robotsystemet kvar vid F 13 och F 17, och bytte samtidigt benämning från division till bataljon. Sommaren 1978 upplöstes de två sista robotförbandet inom Flygvapnet, och hela systemet avvecklades och återfördes till Storbritannien.
I samband med att Flygvapnet beställde AJ 37 Viggen. Innebar det med den nya flygplanssystemet en reducering av flygplan i attackeskadern, och med det i förlängningen en reducering av antalet attackflottiljer från fyra till tre. I början av 1970-talet hade Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) på uppdrag av regeringen utrett en avveckling av en flottiljadministration. Den flottilj som föreslogs att avvecklas var Östgöta flygflottilj (F 3). Östgöta flygflottilj bestod vid den tidpunkten två jaktdivisioner, där den tredje blivit vakantsatt den 1 juli 1967. Enligt Flygvapnets plan för materielomsättning, skulle F 3 på sikt bestå av endast en jaktdivision och en målflygenhet. Ur en operativa synpunkt och förbandsproduktionsskäl föreslog FFU att omlokalisera en jaktdivision vid F 3 till F 12 i Kalmar. F 12 var vid den tidpunkten den enda jaktflottiljen som endast hade två jaktdivisioner. Dock så kom jaktdivisionen överföras till F 17, där den kom att utgöra stommen i den omskolning flottiljen gjorde till J 35F-systemet, då flottiljen omorganiserades från attack till jakt. Den 1 april 1973 överfördes den kvarvarande jaktdivision vid F 3 till F 17. Den 1 januari 1974 tillkom även jaktflygplan från upplösta 183. jaktflygdivisionen (Rudolf Gul) från Södertörns flygflottilj (F 18). Genom att flottiljen tillfördes en jaktdivision, blev den en blandflottilj, och bestod av två jaktdivisioner och en attackdivision. Med omorganisation från attack till jakt utgick flottiljen ur Första flygeskadern.Braunstein (2005), s. 51–54 Den kvarvarande attackflygdivisionen, 173. attackflygdivisionen, upplöstes i december 1975.
I Regeringen Palmes proposition 1975:75 föreslogs en avveckling av två flottiljadministrationer, Södermanlands flygflottilj (F 11) i Nyköping och Kalmar flygflottilj (F 12). Inför propositionen hade en avvägning gjorts att istället avveckla Blekinge flygflottilj (F 17), till förmån för att behålla F 12. Dock så menade Fredsorganisationsutredning (FFU) att en nedläggning av F 17 skulle drabba betydligt fler anställda än en avveckling av F 12. Detta på grund av att F 12 hade fler pensionsavgångar fram till 1982. Dessutom ansåg FFU att F 17 var en bra geografisk balans mot F 10 i Ängelholm. I händelse om att F 10 skulle behöva avvecklas och verksamhet flyttas till annan flottilj. Så ansåg FFU att den flottiljen då borde ligga så nära som möjligt till Ängelholm. FFU menade, att om Flygvapnets fredsorganisation inom Södra militärområdet skulle ledas från Kalmar, så skulle en olycklig obalans uppkomma. FFU föreslog vidare att det ansvar för den luftförsvarssektor som åvilade på F 12, skulle överföras till F 17, och att flygfältet i Kalmar bibehålls som krigsflygfält. Gällande Väderskolan vid flottiljen föreslog FFU att Chefen för flygvapnet skulle besluta om ny framtida lokalisering. Ronnebys kommun föreslog att omlokalisera skolan till F 17 i Ronneby, i syfte att bibehålla skolans lokalisering till sydöstra Sverige.Regeringens proposition 1975:75
1978–1991 Avveckling av F 11 och F 12 kom i hög grad att både beröra och påverka F 17. Från F 11 överfördes under 1978 en spaningsdivision. Vid F 11 hade divisionen varit beväpnad med S 35 Draken, men vid F 17 beväpnades den istället med SF 37/SH 37 Viggen. Spaningsdivisionen blev därmed först vid flottiljen med att beväpnas med Viggen. Samma år, det vill säga 1978, övertog F 17 sektoransvaret, vilket F 12 hade över sektor S2 och luftförsvarscentralen kallad LFC Vargen". Den 1 juli 1981 överfördes sektoransvaret till Skånska flygflottiljen, då sektor S1 och sektor S2 sammanslogs och bildade SektorSyd, vilken övertog all luftbevakning över södra Sverige. Vid F 12 var Flygvapnets väderskola (VädS) lokaliserade och en flygverkstad, dessa enheter uppgick temporärt inom F 17 som ett detachement under beteckning F 17K. Genom försvarsbeslutet 1982 omlokaliserades och överfördes skolan den 1 januari 1983 till Krigsflygskolan (F 5) och alla militärverksamhet vid före detta F 12 avvecklades.
Inför regeringens proposition 1978/79:96, vilken presenterades 1978, hade flottiljen återigen utvärderats. Regeringen ville att ytterligare en flottiljadministration skulle avvecklas. I FFU:s utredning kom F 17 vägas mot en avveckling av F 1 i Västerås, F 10 i Ängelholm och F 16 i Uppsala. FFU vägde militära faktorer mot i huvudsak regionalpolitiska förhållanden. Slutsatsen FFU kom fram till var att de operativa och ekonomiska faktorerna pekade på en avveckling av Västmanlands flygflottilj (F 1). Utredningen uttalade dock att beslutet att lägga ner F 1 "medför en allvarlig effektförlust i operativt avseende och en minskad handlingsfrihet för flygvapnets krigsförband".Regeringens proposition 1978/79:96
Efter att JA 37 Viggen började komma ut på förbanden 1980, där F 13 i Norrköping blev första flottilj att beväpnas med jaktversionen av Viggen, stod F 17 på tur 1981. Där jaktdivisionen Quintus Röd, vid flottiljen omskolades till JA 37. År 1983 återuppstod flottiljens 3. division, i form av helikoptergruppen som istället organiserades till 173. helikopterdivisionen.
1992–2003 Försvarsbeslutet 1992 medförde en större omorganisation av Flygvapnet, detta då de två flottiljerna Västgöta flygflottilj (F 6) och Bråvalla flygflottilj (F 13) avvecklades. F 6 hade haft en roll som attackflottilj, och F 13 som kombinerad jakt och spaning. För F 17 medförde avvecklingen att spaningsdivision Quintus Blå från F 17 med SF/SH 37 överfördes till F 10. Som ersättning för spaningsdivisionen överfördes jaktdivisionen Martin Blå från F 13. Från den 1 juli 1993 blev flottiljen en renodlad jaktflottilj. Efter att F 13 avvecklades den 30 juni 1994. Övergick från den 1 juli 1994 hela kasernområdet till Norrköpings kommun, medan hangarer och flygfält övergick till ett detachement till F 17.
År 1999 samlade Försvarsmakten samtliga flygverkstäder inom Flygvapnet inom ett nytt förband, Försvarsmaktens flygverkstäder. Flygverkstaden vid F 17 blev till en början en av fem verkstadsenheter. Inom Flygverkstad Ronneby underställdes till en början flygverkstaden i Ängelholm som en resurs.