Albert Theodor (Tore) Gellerstedt, född 6 oktober 1836 i Säterbo socken, Västmanland, död 7 april 1914 i Engelbrekts församling, Stockholm, var en svensk arkitekt, ingenjör, poet, målare och grafiker. Han var professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, överintendent vid Överintendentsämbetet samt ledamot av Svenska Akademien.

Biografi Gellerstedt föddes på Sundbackens gård i Västermo socken och var son till byggmästaren vid Hjälmare kanal Lars Gellerstedt och Anna Sophia Westerberg. Han gifte sig 1865 med Sara Maria Magdalena Olsson.

Gellerstedt skrevs 1852 in som elev vid Konstakademien, där han från första början ägnade sig åt studiet av byggnadskonsten, mestadels under Fredrik Wilhelm Scholanders ledning, som också uppmuntrade honom att arbeta med akvareller. Han blev 1860 extra ordinarie konduktör vid Överintendentsämbetet. Han vann efter att ha genomgått byggnadsskolorna 1861 den kungliga medaljen för prisämne i byggnadskonsten och började 1862 som akademiens resestipendiat sina konststudier i utlandet.

Åren 1862 och 1863 besökte han Danmark, Tyskland och Frankrike, där han framför allt studerade den moderna arkitekturens järnbyggnader. 1863 och 1864 reste han genom Italien och på Sicilien samt gjorde konststudier efter antiken, i Rom, Neapel och Pompeji. Under resan samlade han motiven i sin skissbok.

1864 fick han anställning som ingenjör vid svenska lots- och fyrinrättningen. Där arbetade han under Gustaf von Heidenstam och tillsammans ritade de flera fyrar runt om i landet, bland annat de i Ystad och Utklippan, samt boningshus vid Falsterbo fyr och Kullens fyr. Som ingenjör arbetade Gellerstedt till 1877, då han utnämndes till professor i arkitektur och fackskoleföreståndare vid Kungliga Tekniska högskolan, där han tidigare, från oktober 1874, varit lärare i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst. Han var kvar som professor till 1882.

Redan 1872 hade Gellerstedt tagit avsked från sin konduktörsplats. 1877 blev han ledamot av Konstakademien och var 1881–1891 dess sekreterare. 1882 utnämndes han till intendent och 1884 till förste intendent vid Överintendentsämbetet samt var 1897–1904 överintendent och Överintendentsämbetets chef. Han blev 1901 ledamot av Svenska Akademien, på stol 7.

Konstnärlig verksamhet

Som akvarellist utförde Gellerstedt en mängd utsikter och arkitekturteckningar. Hans samling av bilder från "det Stockholm, som går" blev synnerligen talrik, inte minst hans illustrationer av Stockholms väderkvarnar. 1887 fick han Egron-Lundgrensmedaljen för akvarellmåleri. Som konstnär utförde han även oljemålningar.

Han medverkade 1875 i Léopold Loewenstams etsningsskola i Stockholm, när Loewenstam efter ett halvår återvände till Nederländerna tog Gellerstedt över undervisningen 1876–1878 med elever som Anders Zorn, Herman Feychting, Carl Flodman och Bruno August Philip Conrad Fischer. När skolan upphörde slutade Gellerstedt att producera etsningar men han tog upp etsningen i mitten av 1880-talet och var med om stiftandet av Föreningen för grafisk konst 1887.

Under åren 1860–1910 färdigställde han omkring 1700 akvareller och 600 etsningar.

Gellerstedt är representerad med flera akvareller vid NationalmuseumNationalmuseum, ett 20-tal porträtt av konstnärskamrater vid Göteborgs konstmuseum, Kungliga biblioteketKungliga biblioteket, Nordiska museetNordiska museet, Kalmar läns museumKalmar läns museum, Kalmar konstmuseum, Konstakademin, Norrköpings konstmuseum, Bohusläns museumBohusläns museum, Göteborgs stadsmuseumGöteborgs stadsmuseum Malmö museumMalmö museum och Helsingborgs museumHelsingborgs museum

En minnesutställning med Gellerstedts konst visades av Svenska konstnärernas förening 1915 och han var representerad på Konstakademins akvarellutställning 1925 och på utställningen Stockholm i bild på Liljevalchs konsthall 1919. Makarna Gellerstedt är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Byggnadsverk (i urval) Villor i Villastaden, Stockholm (nu rivna) Stafsinge kyrka, 1862–1865 Öxabäcks kyrka, 1874–1875 Landsstatshus i Härnösand, 1862Härnösands kommun om Härnösands konsthalls byggnad

Fyrar Sandhammarens fyr, Ystad 1862Bedorie s.67 Häradsskär, Valdemarsvik 1862 Hamneskär (Pater Noster), 1867 Faludden, Gotland 1867 Måsknuv, Nynäs 1868 Utklippan, Karlskrona 1870 Kapelludden, Öland 1872 Dämmans fyr, Kalmarsund 1873. Lotsuppassningshus på Ernemara, Skarshamn 1876 och på Långören, Karlskrona 1877.

Byggnadsverk i bilder

Gellerstedts kvarnteckningar från Stockholm (urval)

Bibliografi Skönlitteratur

– Utgavs anonymt.

Varia – Planscher.

Samlade upplagor och urval

Priser och utmärkelser 1877 – Ledamot av Konstakademien 1893 – Kungliga priset

Källor

Svenskt konstnärslexikon del II sid 278–279 Allhems Förlag, Malmö. Svenska konstnärer: biografisk handbok, Väbo förlag, 1987, sid 166. Gellerstedt, Albert Teodor på SvenskaGravar.se''

Fotnoter

Vidare läsning

Externa länkar

Kategori:Svenska arkitekter under 1800-talet Kategori:Svenska arkitekter under 1900-talet Kategori:Svenska professorer i arkitektur Kategori:Svenska ingenjörer under 1800-talet Kategori:Svenska ingenjörer under 1900-talet Kategori:Svenska målare under 1800-talet Kategori:Svenska målare under 1900-talet Kategori:Svenska grafiker under 1800-talet Kategori:Svenska grafiker under 1900-talet Kategori:Svenska poeter Kategori:Svenskspråkiga poeter Kategori:Personer verksamma vid Kungliga Tekniska högskolan Kategori:Ledamöter av Svenska Akademien Kategori:Ledamöter av Konstakademien Kategori:Representerade vid Nationalmuseum Kategori:Representerade vid Göteborgs konstmuseum Kategori:Representerade vid Norrköpings konstmuseum Kategori:Personer från Säterbo socken Kategori:Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm Kategori:Födda 1836 Kategori:Avlidna 1914 Kategori:Män