Elis Schröderheim (före adlandet Schröder), född 26 mars 1747 i Stockholm, död 30 augusti 1795 på Järva gård, var en svensk ämbetsman och ursprunglig ledamot av Svenska Akademien 1786–1795 (stol nr 12). 1786 invaldes han också som ledamot nummer 233 av Kungliga Vetenskapsakademien. Den 15 februari 1791 blev Schröderheim hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753–1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954-1990), Stockholm 1992 s. 19f Han var son till biskopen i Karlstad Göran Klas Schröder.
Biografi thumb|left|280px|Kortspel hos Elis Schröderheim av Pehr Hilleström. Schröderheim gjorde sig tidigt populär hos Gustav III, vilket i äldre källor påstods beror på en kombination av administrativa förmåga och spirituellt umgängessätt. I sin ungdom var han en av de ledande krafterna i det vittra sällskapet Utile Dulci. Gustav III kallade honom vid instiftelsen av Svenska Akademien 1786 till ledamot av densamma. Som bondeståndets sekreterare vid riksdagen 1778/79 gick han kungens ärenden. Hans anseende undergrävdes dock av hans ekonomiska lättsinne och försök att sko sig på pastoratshandeln. Han komprometterades också i samband med högförräderiprocessen mot Gustaf Mauritz Armfelt på grund av sin brevväxling med denne, vilket tvingade honom att avgå som landshövding i Uppsala län 1794 och han dog i armod 1795 på sin gård Herrjärva.
Hans gravvård återfinns på Hedvig Eleonora kyrkogård i Stockholm. Där vilar även hustrun Anna Charlotta von Stapelmohr.
Som författare Schröderheim författade flera tillfällighetsstycken, som den hittills otryckta prologen Kaffehuset, samt översatte och bearbetade flera komedier från franska, av vilka bör nämnas Fjäsken eller den beställ-samme (tryckt 1791). Därjämte offentliggjorde Schröderheim åtskilliga tal och äreminnen.
Han efterlämnade flera handskrifter, bland annat rörande Gustav III:s historia, av vilka de mest betydande är Konung Gustaf III, hans rådkammare och gunstlingar, Om Gefle riksdag och Gustaf III:s sista sjukdom och död. De utgavs 1851 jämte en del av Schröderheims brevväxling med kungen, av Carl Wilhelm Liljecrona och 1892 åter med rättelser och tillägg av Elof Tegnér, under titel Elis Schröderheims Skrifter till konung Gustaf III:s historia jämte urval ur Schröderheims brevväxling.
Bilder
Bibliografi (urval)
Se även Schröderheim, släkt
Referenser Noter
Tryckta källor Henrik Schück, Elis Schröderheim (1942)
Vidare läsning
Externa länkar
Kategori:Landshövdingar i Uppsala län Kategori:Ledamöter av Svenska Akademien Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien Kategori:Medlemmar av Utile Dulci Kategori:Rikshärolder i Sverige Kategori:Personer under gustavianska tiden Kategori:Gunstlingar vid svenska hov Kategori:Gustav III:s hov Elis Kategori:Svenskt adlade Kategori:Ämbetsmän från Stockholm Kategori:Gravsatta på Hedvig Eleonora kyrkogård i Stockholm Kategori:Födda 1747 Kategori:Avlidna 1795 Kategori:Män