Folkomröstningen om införande av euron var en folkomröstning som ägde rum i Sverige den 14 september 2003. Frågan var: ”Anser du att Sverige skall införa euron som valuta?”

Kampanjerna Huvuddelen av kampanjarbetet för ett svenskt medlemskap i EMU utfördes av kampanjorganisationen Sverige i Europa, finansierad av Svenskt Näringsliv, och av socialdemokratiska Socialdemokrater för Euro. På motsvarande sätt drevs nej-kampanjen av borgerliga Medborgare mot EMU och socialdemokratiska Socialdemokrater mot EMU, och även av Folkrörelsen Nej till EU.

På grund av mordet på Anna Lindh den 10 september 2003 avbröts valrörelsen dagarna före folkomröstningen och diverse tv-debatter ställdes in.

De politiska partierna Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna stödde ja-sidan i folkomröstningen medan Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet anslöt sig till nej-sidan. S, KD och C var delade i frågan, och partimedlemmar kampanjade för olika sidor i folkomröstningen. Inget stort parti stödde blank-sidan. I folkomröstningar är en blankröst en giltig röst."Valtermer/Ordlista" Val.se. 3 juli 2012. Läst 7 augusti 2012.

Röstande efter partisympatier Tabellen baserar sig på de partisympatier som gällde i november 2003. Som av tabellen framgår är siffrorna inte helt tillförlitliga eftersom siffrorna för hela landet visar en viss förskjutning åt ja-sidans fördel. Notera också att en majoritet av Socialdemokraterna och Kristdemokraterna röstade nej trots att partierna officiellt förordade det motsatta. PartiJaNejBlanktSvarandeCenterpartiet20,0 %77,7 %1,3 %305Folkpartiet66,2 %32,0 %1,8 %612Kristdemokraterna41,5 %57,0 %1,4 %284Moderaterna73,5 %24,6 %1,9 %976Miljöpartiet18,1 %79,3 %2,6 %232Socialdemokraterna41,7 %56,4 %1,9 %1 994Vänsterpartiet13,5 %84,7 %1,8 %443Övriga partier23,7 %73,7 %2,6 %38Inga sympatier/vet ej33,4 %63,3 %3,3 %1 344Samtliga43,2 %54,6 %2,2 %6 228 Källa: Ja och nej till euron från Statistiska centralbyrån 2004.

Valresultat + Resultat i folkomröstningen om EMU i Sverige 2003Röster%Nej3 265 34155,91Ja2 453 89942,02Blanka röster121 0732,07Giltiga röster5 840 31399,94Ogiltiga röster3 4750,06Totalt5 843 788100,0Röstberättigade/valdeltagande7 077 50282,57 Valresultatet avser när samtliga 6372 valdistrikt räknats.

Regionala skillnader Majoriteten röstade nej i de flesta kommuner i landet. Undantagen var Stockholmsområdet, västra Skåne och Kungsbacka nära Göteborg. Ett ytterligare undantag var Haparanda, en kommun som gränsar till Finland, med staden Torneå precis på andra sidan gränsen, där majoriteten röstade ja trots att nejröstandet annars var särskilt högt i regionen.

I följande 35 kommuner fick ja majoritet, i övriga alltså nej:https://historik.val.se/val/emu2003/resultat/slutresultat/index.html läst 2015-01-22

Botkyrka kommun Burlövs kommun Båstads kommun Danderyds kommun Ekerö kommun Haparanda kommun Helsingborgs kommun Huddinge kommun Håbo kommun Höganäs kommun Järfälla kommun Kungsbacka kommun Kävlinge kommun Landskrona kommun Lidingö kommun Lomma kommun Lunds kommun Malmö kommun Nacka kommun Salems kommun Sigtuna kommun Sollentuna kommun Solna kommun Staffanstorps kommun Stockholms kommun Sundbybergs kommun Svedala kommun Tyresö kommun Täby kommun Upplands Väsby kommun Vallentuna kommun Vaxholms kommun Vellinge kommun Värmdö kommun Österåkers kommun

Liknande variationer kan också ses för olika valdistrikt inom många kommuner.

På länsnivå var det endast i Stockholms län som en majoritet röstade ja. I Skåne län var det fler ja-röster än nej-röster, men mängden blanka röster gjorde att inget av de alternativen fick över 50 procent. I samtliga övriga län röstade en majoritet nej.

Sidornas starkaste stöd +Ja-sidans starkaste kommunerKommunJaNej1Danderyd75,1 %23,3 %2Lidingö68,9 %29,1 %3Vellinge67,3 %31,1 %4Täby66,6 %31,4 %5Lomma62,3 %35,6 %6Nacka60,7 %37,4 %7Sollentuna59,2 %38,6 %8Lund56,6 %41,0 %9Solna56,1 %41,9 %10Stockholm56,1 %41,7 %+Nej-sidans starkaste kommunerKommunJaNej1Strömsund13,1 %86,1 %2Ragunda13,4 %85,7 %3Vilhelmina14,6 %84,5 %4Dorotea14,8 %84,4 %5Sorsele15,6 %83,6 %6Berg15,8 %83,4 %7Norsjö15,7 %83,0 %8Älvdalen16,2 %82,9 %9Älvsbyn16,9 %82,0 %10Jokkmokk16,8 %81,9 %

Opinionen efter folkomröstningen miniatyr|höger|300px|Stödet för euron i Sverige har i de flesta mätningarna visat sig vara lägre än stödet för att behålla kronan. Motståndet till euron i Sverige har i stort sett bestått sedan folkomröstningen i september 2003. En tydlig förändring i opinionen skedde dock under 2009. En Sifo-mätning i april 2009 visade att 47 procent av svenskarna var för euron medan 45 procent var emot. Mellan april 2009 och november 2009 var en majoritet av svenskarna positiva till euron, där orsaken tycktes vara att kronan tappat rejält i värde gentemot euron.

Under första halvåret 2010 vände opinionen i Sverige till att bli kraftigt negativ. Skillnaden ökade i varje mätning under denna tid; som störst var euromotståndet i juni 2010, då 61 procent av de tillfrågade svarade nej medan 24 procent ville gå med i EMU. Skillnaden på 37 procentenheter motsvarade drygt 2 miljoner väljare. SCB:s majmätning 2010, med 27,8 procent för euron och 60,0 procent emot, visade också att en markant omsvängning skett i den svenska opinionen sedan november 2009. Den ekonomiska krisen i Grekland där euroländerna fick gå in med stöd, samt att kronan kraftigt hade stärkts både mot euron och dollarn, ansågs ha bidragit till opinionsförändringen.

Eurofrågan har av experter och politiker betecknats som "död" i och med det stabiliserade opinionsläget med mellan 75 procent och 90 procent emot euron som alltjämt gäller sedan 2011. Det vid sidan av Folkpartiet mest euro-positiva partiet, Moderaterna, beskrev i sin valplattform inför Europaparlamentsvalet 2014 att frågan om svenskt inträde i eurosamarbetet förutsätter en stabil majoritet hos folket. På grund av opinionsläget och de problem som finns inom eurosamarbetet anser därför moderaterna att frågan om EMU-inträde inte är aktuell inom överskådlig tid och inte heller en fråga som Sverige bör arbeta aktivt för. Socialdemokraterna har intagit en liknande inställning.

Opinionsundersökningar:Datum (publicerat)JaNejInstitutLänkmaj 2004 38 % 51 % SCB maj 2005 40 % 47 % SCB maj 2006 38 % 49 % SCB 24 mars 2007 37 % 60 % Skopmaj 2007 33,3 % 53,8 % SCB november 2007 35 % 50,8 % SCB maj 2008 34,6 % 51,7 % SCB november 2008 37,5 % 47,5 % SCB 1 mars 2009 45 % 51 % Skop 19 april 2009 47 % 45 % Sifo maj 2009 42,1 % 42,9 % SCB november 2009 43,8 % 42,0 % SCB februari 2010 39 % 50 % Sifo april 2010 37 % 55 % Demoskop maj 2010 29 % 60 % Novus Opinion juni 2010 24 % 61 % Novus Opinion juni 2010 27,8 % 60,0 % SCB november 2010 29 % 58 % SCB maj 2011 24 % 64 % SCB december 2011 9,7 % 87,6 % Skop november 2013 12,6 % 78,3 % SCB maj 2014 13,1 % 77,4 % SCB november 2014 13,2 % 76,9 % SCB maj 2015 15,3 % 74,9 % SCB november 2016 15,8 % 72,0 % SCB maj 2017 16,5 % 70,6 % SCB november 2017 17,1 % 69,9 % SCB maj 2018 20,1 % 66,0 % SCB maj 2023 30,6 % 50,5 % SCB Om summan av ja och nej är mindre än 100 procent, beror det på att de som är osäkra räknats, men inte redovisas.

Se även Europeiska centralbanken (ECB) EMU EU Folkomröstningar relaterade till Europeiska unionen Folkomröstningen om införande av euron i Danmark 2000

Referenser Noter

Källor Oscarsson, Holmberg (red): Kampen om euron. Göteborg: Göteborgs universitet 2004. .

Externa länkar Folkomröstningen om införande av euron, statistik från Valmyndigheten

Kategori:Politik i Sverige 2003 Kategori:Europeiska unionen under 2000-talet Kategori:Folkomröstningar 2003 Euro Kategori:Sveriges ekonomiska historia Kategori:Regeringen Persson Sverige