Upplands runinskrifter 1161, även kallad Altunastenen, är en bild- och runsten som står utanför Altuna kyrka i Altuna socken i Simtuna härad, nu i Enköpings kommun i Uppland.

Altunastenen är rikt illustrerad med mytologiska bilder. Inskriften förmedlar ett tragiskt budskap om en brand, kanske ett mord.

Upptäckt och allmän karakteristik

Stenen återfanns av hembygdsforskaren Karl Alexis Karlinder 1918. Den var då överkalkad och inmurad i stenfoten till ett gravkapell i Altuna kyrka. Karlinder såg till att stenen frilades och placerade den på sin nuvarande plats utanför kyrkan. Materialet är granit. Stenen är 2,42 meter hög; framsidan är 0,60 meter bred, och båda smalsidorna är 0,31 meter breda nedtill. Stenens topp har slagits av, varvid delar de tre ristningsytorna har skadats. På högra smalsidan har övre delen av ristningsytan har skalats av, varvid upptill såväl runor som ornament ha gått förlorade. Framsidans och vänstra smalsidans inhuggningar är slitna. Vänstra smalsidans inhuggningar med den mest anmärkningsvärda bilden är mycket grunda.

Stenens upphovsmän Balle och Livsten är välkända runmästare som efterlämnat många inskrifter i Uppland.

Bilder

Trots den dramatiska inskriptionen och vackra ristningen på framsidan är stenen mest känd för sin tydliga bild av Tors fiskafänge. Bilden överensstämmer med Snorre Sturlassons skildring i Eddan. Enligt Snorre betade Tor med huvudet från en oxe som tillhörde jätten Hyme eller Hymer, och Midgårdsormen tog betet. Kampen var så hård att Tors fötter gick rakt igenom båtens botten. Hymer (Hyme) (som inte finns på bilden) kapade enligt Snorre reven med Midgårdsormen, och Tor undkom oskadd.

Andra bilder på stenen är nu obegripliga, eftersom berättelserna eller händelserna de avbildar är glömda.

En skillnad mellan Snorres berättelse och Altunastenen är att bara ett av Tors ben går igenom botten på båten. Altunastenens version finns på en annan östnordisk bildsten, Hørdumstenen.

Det finns även några fristående bilder på stenen, bland annat av en ryttare och en rovfågel.Maria Vretemark Jakt med dresserad rovfågel i Sverige under yngre järnålder Uppsats i Påbyggnadskurs i Arkeologi, särskilt nordeuropeisk, vid Stockholms Universitet. Framlagd VT 1983.

Inskriften

Läsning §P kommer från Magnus Källström,Källström, Magnus Mästare och minnesmärken. Studier kring vikingatida runristare och skriftmiljöer i Norden. Stockholm. Acta Universitatis Stock hol­miensis. Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series 43. läsning §Q från Per Stille.Stille, Per Runstenar och runristare i det vikingatida Fjädrundaland. En studie i attribuering. Uppsala. Runrön 13, 1999.

Otto von Friesen translittererade den i Sveriges runinskrifter tryckta runföljden ʀþti (ᛦᚦᛏᛁ) som yḅti (punkt under ḅ betecknar skadad runa). Om runan ḅ skrev han att den ”bör snarast läsas þ, men ristaren avser troligen runan b”. Otto von Friesens y är runan ᛦ () som ursprungligen stod för utljudande /ʀ/. Ljudvärdet /y/ hämtades från första fonemet i runans namn yʀ, vilket blev runans nya huvudvärde i takt med att fonemet /ʀ/ föll samman med /r/

Tolkning Inskriften är delvis svårtolkad, delvis beroende på stavningen. I orden uifasþtr, sþten, ʀþti, ulfasþ. fresþen och lifsþen används runan þ på oväntade sätt, och h i fulkahþr och g i feþrkag är svåra att nöjaktigt förklara. Namnet kuþar är icke tolkat; möjligen är det en felhuggning för kunar, Gunnar.

Ordet feþrkag, fæðrgaʀ (far och son) är ett substantiv plurale tantum avlett av en adjektivbildning på ‑ig till ”fader”. Det återlånades in i svenskan från isländskan av Georg Stiernhielm (1598–1672) som fädgar (förfäder) men har inte överlevt i nysvenskan.

Ordet burnu betyder säkert ”brunno inne” (brann inne i pluralis), trots omkastningen av runor, genom olycka eller mord. Minnesmärket efter innebrunna är unikt bland runinskrifter.

Unikt är också, att en runmästare uppges ha följeslagare, liþ (led).

Se även Alfabetisk lista över runinskrifter Lista över runristare Lista över Upplands runinskrifter Nordisk mytologi

Anmärkningar

Referenser Runinskrift U 1161 i senaste utgåvan (2020) av Samnordisk runtextdatabas 2020 (tillgänglig via Riksantikvarieämbetets söktjänst Runor), Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Fornminnesregistret:

Externa länkar

Kategori:Upplands runinskrifter Kategori:Runinskrifter i Enköpings kommun Kategori:Bildstenar