miniatyr|Tuff bestående av diverse olikstora stenar, inneslutna i en matrix av vulkanaska. Att en bergart är klastisk (från grekiska κλαστος, klastos, "bruten", "i stycken") innebär att den är helt eller delvis uppbyggd av beståndsdelar, klaster, som existerade före bergartens bildande och som inte "förändrats" vid bildandet. Klaster kallas brottstycken eller partiklar som bildats genom kemisk vittring, pyroklastiska partiklar eller detrituspartiklar.Klastisk bergart på Rikstermbanken. Materialet mellan dessa klaster kallas matrix. Exempel på klastiska bergarter är breccia och konglomerat som består av stenfragment, sandsten som består av sandkorn eller lerskiffer som består av lerpartiklar. Klastiska bergarter som uppkommit genom vittring och sedimentation, det villa säga sedimentära bergarter, kallas epiklatiska (eller ofta bara klastiska), medan sådana som uppkommer genom vulkanisk aktivitet kallas pyroklastiska.

Källor Arthur Holmes, Principles of Physical Geology, 1975, sid. 119–120. Per H. Lundeghård, Jan Lundqvist, Maurits Lindström Berg och jord i Sverige, 1974, , sid. 20. Arthur N. Strahler, The Earth Sciences, 2. uppl., Harper & Row, 1971, sid 363, 366 och 373 ff. Bengt Loberg, Geologiska material och Sveriges berggrund, 1973, , sid. 123–125. Noter

Kategori:Sedimentologi

he:סלע משקע#סלעים קלאסטיים