Gudenå (uttal: [gu:ʹðənɔ:]) är Danmarks längsta vattendrag, med en längd på 146 kilometer. Dess avrinningsområde km². Gudenå rinner genom östra delen av mellersta Jylland. Strax efter Randers övergår den i Randersfjorden som i sin tur mynnar i Kattegatt.

Sträckning Ån har sin källa i Tinnet krat, på gränsen mellan Vejle i Region Syddanmark och Hedensted i Region Mittjylland. Den rinner sedan genom Horsens kommun till sjön Mossø. Från Mossø flyter den vidare genom Skanderborgs kommun till Birksø vid Ry, där den förenas med Knudå, därefter vidare till Julsø. Från Julsø går ån genom Silkeborgs kommun, genom staden Silkeborg och sjön Tange Sø i Viborgs kommun. Från Tange Sø förbi Bjerringbro och Ulstrup i Favrskovs kommun, vidare in i Randers kommun förbi Langå till staden Randers där den mynnar ut i Randersfjorden, en lång arm in i landet från Kattegatt.

Avrinningsområdet domineras i dess övre delar av skogar, medan det längre ner är uppodlat. Större tillflöden till Gudenå är Mattrup å, Knudå, Alling å, Tange å (genom Tange Sö) och Lilleå. Fem kilometer före mynningen i Randers ansluter Nørreå. Det finns 70 sjöar med en total area på 67 km2.

Geologi Gudenå har bildats som ett resultat av hur inlandsisen drog sig tillbaka under senaste istiden. Den skapades under den senare delen av slutet av istiden, då Kattegatt hunnit bli isfritt. De övre (söda) delarna frilades först, medan vattnet tvingades ta andra vägar där inlandsisen fortfarande stod i vägen. Vid istidens slut gick havet lite längre upp, så att Randers fjord började vid Langå. Innan isen drog sig tillbaka gick vattnet istället i Skjern å. Den har sin källa i närheten av Gudenås källa. Jordmånen består främst av sand i de övre delarna och lera i de nedre delarna.

Natur och miljö De övre delarna av domineras av näringsfattiga sjöar medan de nedre delarna är påverkade av övergödning. Nederbörden varierar mellan 600 och 750 mm i avrinningsområdet.Den blev allt mer förorenad till dess avloppsrening av städernas vatten infördes under 1970- och 1980-talen. De årliga utsläppen var i slutet av 1900-talet 3- ton kväveföreningar och 100 ton fosfor. Det mesta kommer från diffusa föroreningskällor (som jordbruk), men även reningsverk och fiskodling är viktiga källor.

Mänsklig historia Vid bland annat Gudenås övre lopp har man påträffat boplatser efter en inlandsbefolkning som levat på fiske och jakt även efter den neolitiska revolutionen, alltså även sedan jordbruket blivit allmänt på Jylland. Jordbruk kom till området ungefär 3000 f.Kr.

Fiske och fiskodling Vid ån har det förekommit betydande fiske. Laxgårdar finns omnämnda sedan 1351. Ål och gös har traditionellt varit de viktigaste fiskarna för fisket, men dess antal har gått ner med 70-80 % sedan början av 1970-talet. Fisket i Mossø har varit betydande. Längs ån och dess biflöden har det förekommit fiskodling sedan början av 1900-talet. De flesta dammarna anlades under 1950- till 1970-talen. Framförallt längs Mamup å, Salten å och Funder å finns det mycket fiskodling. Odlingarna producede i slutet av 1900-talet - ton öring per år.

Vattenkraft Munkar byggde de första vattendrivna kvarnarna under 1200-talet. Vattnet i Gudenå har använts för kraftändamål (för att driva kvarnar eller producera el) på över 150 ställen. I de flesta fallen är anläggningarna inte längre i drift. Danmarks största vattenkraftverk, Tangeværket, ligger vid ån och dämmer upp Tange sø, som är Danmarks enda vattenkraftsdamm. Den, och flera andra vattenkraftverk i Danmark, byggdes i strax efter första världskriget då tillgången på fossila bränslen skurits av. Bland andra anläggningar som utnyttjat ån finns Vestbirk vandkraftværk, Vilholt mølle, Klostermølle, Rye mølle och Silkeborg papirfabrik. Totalt produceras omkring 15 GWh el per år, med Tangeværket som den helt dominerade anläggningen. Transport Det har funnits pråmtrafik på vattendraget sedan medeltiden. Under 1800-talet gjordes ån djupare och bredare på initiativ av Hans Peter Ingerslev vid Silkeborg hovedgård. Som mest gick 150-200 pråmar i ån samtidigt. Trafiken minskade efter att järnvägen byggts ut. Därefter minskade den, men förekom i betydande omfattning tills Tangeværket byggdes 1920. Den hindrade då fysiskt trafiken. Kanoter har varit vanliga på ån sedan 1930. De blev så vanliga att det under 1970- och 1980-talen infördes begränsningar av antalet kanoter. Hjulångaren Hjejlen har gått på ån sedan 1861. Totalt åker omkring personer på Hjejlensällskapets sju turistbåtar. Det fanns 1998 omkring registrerade segel- och motorbåtar i vattensystemet. Randers hamn ligger strax före Gudenås minning i Randersfjorden. Det är Danmarks enda hamn som ligger längs ett vattendrag.

Referenser

Noter

Externa länkar Gudenåkomittéen - sammanslutning för .. Gudenåsammenslutningen - sammanslutning för fiske i ån

Kategori:Gudenås avrinningsområde Kategori:Vattendrag i Region Mittjylland Kategori:Vattendrag i Region Syddanmark