hade 16 deltävlingar som kördes under perioden 25 januari-24 oktober. Förarmästerskapet vanns av britten James Hunt och konstruktörsmästerskapet av Ferrari.

Vinnare Förare: James Hunt, Storbritannien, McLaren-Ford Konstruktör: Ferrari, Italien

Grand Prix 1976 Brasiliens Grand Prix 25 januari Interlagos Niki Lauda Ferrari * Sydafrikas Grand Prix 6 mars Kyalami Niki Lauda Ferrari * USA:s Grand Prix West 28 mars Long Beach Clay Regazzoni Ferrari * Spaniens Grand Prix 2 maj Jarama James Hunt McLaren-Ford * Belgiens Grand Prix 16 maj Zolder Niki Lauda Ferrari * Monacos Grand Prix 30 maj Monte Carlo Niki Lauda Ferrari * Sveriges Grand Prix 13 juni Anderstorp Jody Scheckter Tyrrell-Ford * Frankrikes Grand Prix 4 juli Paul Ricard James Hunt McLaren-Ford * Storbritanniens Grand Prix 18 juli Brands Hatch Niki Lauda Ferrari * Tysklands Grand Prix 1 augusti Nürburgring James Hunt McLaren-Ford * Österrikes Grand Prix 15 augusti Österreichring John Watson Penske-Ford * Nederländernas Grand Prix 29 augusti Zandvoort James Hunt McLaren-Ford * Italiens Grand Prix 12 september Monza Ronnie Peterson March-Ford * Kanadas Grand Prix 3 oktober Mosport Park James Hunt McLaren-Ford * USA:s Grand Prix East 10 oktober Watkins Glen James Hunt McLaren-Ford * Japans Grand Prix 24 oktober Fuji Mario Andretti Lotus-Ford *

Grand Prix utanför VM 1976 Race of Champions 14 mars Brands Hatch James Hunt McLaren-Ford BRDC International Trophy 11 april Silverstone James Hunt McLaren-Ford

Stall, nummer och förare 1976 Stall/Tillverkare Nummer Förare Blignaut (Tyrrell-Ford) 15 Ian Scheckter, Sydafrika Boro-Ford 27, 37, 40 Larry Perkins, Australien Brabham-Alfa Romeo 7 Carlos Reutemann, Argentina Larry Perkins, Australien 7, 77 Rolf Stommelen, Tyskland 8 Carlos Pace, Brasilien BRM 14 Ian Ashley, Storbritannien BS Fabrications (Surtees-Ford) 38 Henri Pescarolo, Frankrike Ensign-Ford 22 Chris Amon, Nya Zeeland Patrick Nève, Belgien Hans Binder, Österrike Jacky Ickx, Belgien F&S Properties (Penske-Ford) 39 Boy Hayje, Nederländerna Ferrari 1 Niki Lauda, Österrike 2 Clay Regazzoni, Schweiz 35 Carlos Reutemann, Argentina Fittipaldi-Ford 30 Emerson Fittipaldi, Brasilien 31 Ingo Hoffman, Brasilien Heroes Racing Corporation (Tyrrell-Ford) 52 Kazuyoshi Hoshino, Japan Hesketh-Ford 24 Harald Ertl, Österrike 25 Guy Edwards, Storbritannien Rolf Stommelen, Tyskland Alex Ribeiro, Brasilien Kojima-Ford 51 Masahiro Hasemi, Japan Ligier-Matra 26 Jacques Laffite, Frankrike Lotus-Ford 5 Ronnie Peterson, Sverige Bob Evans, Storbritannien 5, 6 Mario Andretti, USA 6 Gunnar Nilsson, Sverige Maki-Ford 54 Tony Trimmer, Storbritannien Mapfre-Williams (Williams-Ford) 25 Emilio Zapico, Spanien March-Ford 9 Vittorio Brambilla, Italien 10 Lella Lombardi, Italien Ronnie Peterson, Sverige 34 Hans-Joachim Stuck, Tyskland 35 Arturo Merzario Italien McLaren-Ford 11 James Hunt, Storbritannien 12 Jochen Mass, Tyskland OASC Racing Team (Tyrrell-Ford) 39 Otto Stuppacher, Österrike Parnelli-Ford 27 Mario Andretti, USA Penske-Ford 28 John Watson, Storbritannien RAM (Brabham-Ford) 32 Loris Kessel, Schweiz Bob Evans, Storbritannien Rolf Stommelen, Tyskland 33 Emilio de Villota, Spanien Patrick Nève, Belgien Jac Nelleman, Danmark Damien Magee, Storbritannien Lella Lombardi, Italien Scuderia Gulf Rondini (Tyrrell-Ford) 37, 39, 40 Alessandro Pesenti-Rossi, Italien Shadow-Ford 16 Tom Pryce, Storbritannien 17 Jean-Pierre Jarier, Frankrike Shellsport/Whiting (Surtees-Ford) 13 Divina Galica, Storbritannien Sports Cars of Austria (March-Ford) 40 Karl Oppitzhauser, Österrike Surtees-Ford 18 Brett Lunger, USA Conny Andersson, Sverige Noritake Takahara, Japan 19 Alan Jones, Australien Team P R Reilly (Shadow-Ford) 40 Mike Wilds, Storbritannien Theodore (March-Ford) 10 Ronnie Peterson, Sverige 34 Hans-Joachim Stuck, Tyskland Tyrrell-Ford 3 Jody Scheckter, Sydafrika 4 Patrick Depailler, Frankrike Williams (Wolf-Williams-Ford & Williams-Ford) 20 Jacky Ickx, Belgien 21 Michel Leclère, Frankrike Renzo Zorzi, Italien Wolf-Williams-Ford 20 Jacky Ickx, Belgien Arturo Merzario, Italien 21 Michel Leclère, Frankrike Chris Amon, Nya Zeeland Warwick Brown, Australien Hans Binder, Österrike Masami Kuwashima, Japan

Slutställning förare 1976 1 James Hunt McLaren-Ford 69 2 Niki Lauda Ferrari 68 3 Jody Scheckter Tyrrell-Ford 49 4 Patrick Depailler Tyrrell-Ford 39 5 Clay Regazzoni Ferrari 31 6 Mario Andretti Parnelli-Ford & Lotus-Ford 22 7 John Watson Penske-Ford 20 8 Jacques Laffite Ligier-Matra 20 9 Jochen Mass McLaren-Ford 19 10 Gunnar Nilsson Lotus-Ford 11 11 Ronnie Peterson March-Ford 10 12 Tom Pryce Shadow-Ford 10 13 Hans-Joachim Stuck March-Ford 8 14 Carlos Pace Brabham-Alfa Romeo 7 15 Alan Jones Surtees-Ford 7 16 Carlos Reutemann Brabham-Alfa Romeo 3 17 Emerson Fittipaldi Fittipaldi-Ford 3 18 Chris Amon Ensign-Ford 2 19 Vittorio Brambilla March-Ford 1 20 Rolf Stommelen Brabham-Alfa Romeo 1

Slutställning konstruktörer 1976 1 Ferrari 83 2 McLaren-Ford 743 Tyrrell-Ford 71 4 Lotus-Ford 295 Penske-Ford 20= Ligier-Matra 207 March-Ford 19 8 Shadow-Ford 109 Brabham-Alfa Romeo 9 10 Surtees-Ford 7 11 Fittipaldi-Ford 312 Ensign-Ford 2 13 Parnelli-Ford 114 Hesketh-Ford 0= Wolf-Williams-Ford 0= Boro-Ford 0= Williams-Ford 0= Kojima-Ford 0= Brabham-Ford 0= BRM 0 = Maki-Ford 0

Externa länkar

Säsonger