Marit Bjørgen, född 21 mars 1980 i Trondheim i Norge, är en norsk tidigare aktiv längdskidåkare som haft framgångar på både längre och kortare distanser.
Hon blev längdskidåkaren med flest världscupsegrar genom tiderna under säsongen 2011/2012, då hon passerade Bjørn Dæhlie (46). Bjørgen har numera 113 inklusive vinsten i Tour de Ski 2015. Hon är den som vunnit flest VM-guld genom tiderna med 18 guldmedaljer, ett från 2003, tre från 2005, fyra från 2011, fyra från 2013, två från 2015 och fyra från 2017. Hon blev "VM-drottning" av Oberstdorf 2005 med tre guld, ett silver och ett brons. Efter svaga resultat i mästerskapen under 2006, 2007, 2008 och 2009 blev hon "OS-drottning" i OS 2010 i Vancouver med tre guld, ett silver och ett brons. Hon blev då den tredje norska idrottaren genom tiderna och den första sedan 1924 som tagit fem medaljer i ett och samma OS. Både i VM 2011 och 2013 vann hon fyra guld och ett silver. Med sina fem VM-medaljer från VM 2013 passerade hon även den ryska längdskidåkaren Jelena Välbe, som fram till dess varit den mest framgångsrika kvinnliga längdskidåkaren i historien med 24 medaljer. Under OS 2014 I Sotji vann Bjørgen tre guld och med dittills sex OS-guld blev hon nummer tre på listan över de mest vinnande vinterolympierna. Hon tangerade även Bjørn Dæhlies rekord på 29 mästerskapsmedaljer. Ytterligare tre medaljer i VM i Falun 2015 gör Marit Bjørgen till den längdskidåkare som vunnit flest mästerskapsmedaljer i världen och efter VM i Lahtis 2017 då hon vann fyra guld har hon nu 41 stycken mästerskapsmedaljer. Under OS 2018 i Pyeongchang tog hon 5 medaljer varav två OS-guld och blev därmed tidernas bästa vinterolympier med åtta OS-guld totalt. Även skidskytten Ole Einar Bjørndalen och längdskidåkaren Björn Dæhlie har åtta guld, men de har färre medaljer totalt.
Björgen har vunnit den totala världscupen fyra gånger, sprintvärldscupen fem gånger och distanscupen tre gånger. Med sina 113 världscupsegrar är hon den längdskidlöparen i världen som har vunnit flest världscupslopp individuellt. Hon har även vunnit 28 världscupsegrar i stafett och totalt 24 NM-guld. Hon vann också Tour de Ski 2014/2015.
I andra sporter som t.ex. skidskytte och alpint räknas inte antal världscupsegrar på samma sätt. Exempelvis räknas inte OS- eller VM-guld som segrar i världscupen i längdåkning, Av detta skäl kan det vara på plats med sammanställning av Bjørgens segrar: OS-guld 8 VM-guld 18 WC-segrar 114 Summa 140 Bjørgen är sambo med den tidigare utövaren av nordisk kombination samt olympiska mästaren Fred Børre Lundberg. De har tillsammans två barn.
Den 28 april 2022 meddelade hon att hon definitivt avslutar karriären, i och med att hon lägger ner satsningen på långlopp.
Karriär Som barn bedrev Marit Bjørgen allsidig idrott: längdåkning, fotboll och handboll. I längdåkning var Idar Terje Belsvik hennes tränare och vallare från hon var nio år till hon började i juniorlandslaget. Första gången hon inte vann ett lopp var en gång i Funäsdalen då hon var i 14–15-årsåldern. Hon kom med i norska juniorlandslaget 1998, och som 18-åring vann hon damklassen i det 56 kilometer långa Rensfjellrennet 1999. Hon debuterade i världscupen som 19-åring den 27 december 1999 i Engelberg med en 39:e plats i sprintloppet.
I översta världstoppen
Bjørgen debuterade i världscupen 1999 med en 39:e plats i en sprinttävling. Det tog några år innan hon vann sitt första världscuplopp, men då det skedde tog det inte lång tid innan hon blev världens bästa sprintåkare. Bjørgen tog sina tre första världscupsegrar i sprint säsongen 2002/2003. Samma säsong vann hon den totala sprintvärldscupen samt VM-guld i sprint. Efterhand blev hon bättre även på längre distanser och hon kom på andra plats i den totala världscupen 2003/2004.
Nästa säsong vann hon den totala världscupen klart före Kateřina Neumannová och Virpi Kuitunen. Under VM i Oberstdorf levde hon upp till favoritskapet och vann fem medaljer, däribland guldmedalj på 30 km klassiskt, som tidigare inte var räknad som en av hennes bättre distanser. Hon vann även den totala världscupen, sprintvärldscupen och distansvärldscupen den säsongen och fick Aftenpostens guldmedalj och Norska sportjournalisternas statyett som Norges bästa idrottare.
Sjukdom och besvikelser 2006–2008 Före och under öppningsdagarna av OS i Turin 2006 var Bjørgen plågad av sjukdom. Trots detta klarade hon en silvermedalj på 10 km klassiskt, men för övrigt blev mästerskapet medaljlöst för henne. Hon vann den totala världscupen även denna säsong, trots att resultaten från OS inte blev de förväntade. Trots att hon blev tvåa i den totala världscupen 2006/2007 blev 2007 ett år av besvikelse för Bjørgen. Hon vann två världscuptävlingar, men var inte i form under VM i Sapporo och kom hem utan individuella medaljer.
Inför säsongen 2007/2008 verkade hon vara tillbaka i gammal god form. Under världscuploppet i Beitostölen vann hon sitt första distanslopp i fristil och den 2 december vann hon 10 km klassiskt i Kuusamo. Det blev hennes 30:e världscupseger totalt. Under Tour de Ski gjorde hon en bra första del och ledde tävlingen efter de första loppen; sedan blev hon sjuk och var tvungen att avbryta touren. Därmed förlorade hon alla världscuppoäng hon tjänat in i de första loppen, vilket gjorde att hon inte hade någon chans att vinna den totala världscupen. Hon avslutade dock säsongen starkt med en andraplats på dubbel jaktstart i Falun och en tredjeplats på 10 km klassiskt i världscupfinalen i Bormio. vänster|miniatyr|188x188px|Marit Bjørgen efter sitt första OS-guld som hon vann i sprint under OS i Vancouver 2010.
Säsongen 2009/2010 Inför säsongen 2008/2009 ändrade Bjørgen sitt träningsupplägg. Målet var att vara i form under VM i Liberec, istället som säsongen innan då hon var i toppform när säsongen startade och tappade efter jul.
Vid de olympiska vinterspelen 2010 i Vancouver vann Bjørgen tre guldmedaljer (sprint, dubbeljakt och stafett) samt en bronsmedalj (10 km fristil) och silver på avslutande 30 km klassiskt.
Efter sina goda insatser, framför allt i OS i Vancouver 2010, tilldelas hon Holmenkollenmedaljen inför ett stort publikhav under Holmenkollspelen. Hon tilldelades även Fearnleys olympiske ærespris 2010 för sina olympiska insatser i Vancouver.
Säsongen 2010/2011 Bjørgen vann det individuella loppet i 10 km fristil i världscuppremiären i Gällivare den 20 november 2010. Hon vann med hela 41 sekunder före tvåan Charlotte Kalla. Arianna Follis från Italien kom trea, 51 sekunder efter Bjørgen. Även den andra tävlingen i Kuusamo vann Bjørgen före Petra Majdic från Slovenien. Då var det sprint i klassisk stil. Hon vann även det individuella loppet på 5 km sprint i klassisk stil i Kuusamo den 27 november 2010. vänster|miniatyr|215x215px|Marit Bjørgen blev VM-drottning i Oslo 2011 med fyra guld och ett silver. Den 28 november 2010 tog hon sin nionde raka världscupseger när hon vann jaktstarten över 10 km. Rekordet är 10 raka segrar som en landsmaninna gjorde säsongen 2002/2003. Hon är nu den överlägset bästa längdskidåkare på damsidan.
Inför VM i Holmenkollen 2011 spekulerades det i Bjørgens möjligheter att ta guld i sex olika distanser, något ingen tidigare lyckats med. I inledningen av mästerskapet imponerade Bjørgen stort då hon inledde med att vinna sprinten efter att ha kontrollerat varje lopp från start till mål och även haft bästa tid i kvalet. I nästa lopp som var dubbeljakten ryckte Bjørgen tidigt ifrån klungan tillsammans med Therese Johaug och polskan Justyna Kowalczyk och de tre åkte tillsammans under större delen av loppet innan Bjørgen ryckte ifrån och vann före Kowalczyk.
10 km klassisk stil såg på förhand ut att bli den svåraste utmaningen för Bjørgen då det är en av favoritdistanserna för konkurrenten Kowalczyk som hade ledningen vid båda mellantiderna men hon tröttnade på slutet och fick återigen se sig besegrad av Bjørgen som tog sitt tredje guld av tre möjliga så långt. Dagen efter, den 1 mars meddelade Bjørgen att hon inte tänkte medverka i sprintstafetten dagen därpå och gav alltså upp hoppet om sex guld. Därmed stannade skörden på 4 guld och 1 silver.
Säsongen 2011/2012 Bjørgen fortsatte att dominera när hon vann loppet i 10 km fristil i världscuppremiären i Sjusjøen, Norge, den 19 november 2011. Därmed blev hon historisk med hela 47 världscupsegrar. Hon vann även nästa lopp, den 25 november 2011 i Kuusamo. Denna gång i klassisk sprint. Hon vann den totala världscupen 2011/2012 före tvåan Justyna Kowalczyk. vänster|miniatyr|171x171px|Marit Bjørgen blev återigen VM-drottning med fyra guld och ett silver under VM i Val di fiemme 2013.
Säsongen 2012/2013 Bjørgen fortsatte att dominera och vann men drabbades av hjärtflimmer strax innan Tour de Ski i december 2012 och fick med detta stå över sitt stora mål denna säsong; att vinna hela tävlingen. Men det innebar också att hon fick chansen att ladda i lugn och ro inför nästa stora mål, Val di Fiemme 2013. Det resulterade - precis som föregående VM - i 4 guld och 1 silver på fem starter. Hon var chanslös i den totala världscupen eftersom hon tvingades avstå Tour de Ski men en fingervisning om hur överlägsen hon ändå varit 2012-2013 är att om man räknar in alla internationella lopp hon ställt upp i har hon aldrig varit sämre än 2:a i något enda lopp, (om man inte räknar in norska mästerskapen i sprint där hon 'bara' blev 3:a). Hon har - med VC-avslutningen i Falun 24 mars 2013 inräknat - varit på pallen i 24 raka lopp. Hon vann dessutom den avslutande 'mini-touren' i Stockholm/Falun för fjärde året i rad. miniatyr|Marit Bjørgen på avslutningsceremonin under OS I Sotji 2014 där hon tar emot sitt tredje guld i mästerskapet.
Säsongen 2013/2014 Hon inledde säsongen på liknande sätt som hon avslutade den förra. Hon började med att vinna tredagarstouren "Nordiska öppningen" i Kuusamo, som räknas som en världscupseger. Hon vann den före Charlotte Kalla. Fram till Tour de Ski, som inleddes den 28 december, hade hon vunnit tre gånger och kommit på pallen sex gånger. Hon gick in i touren som favorit och vann den första tävlingen, 3 km prolog. Några dagar in i touren fick hon dock magproblem och hon tvingades att hoppa avExpressen.se: Efter tårarna - Björgen bryter Tour de Ski (1 januari 2013). Läst 2 februari 2014.. Hon fortsatte att rada upp topplaceringar några veckor efter touren, när hon vann två lopp i Toblach den 1-2 februari.
Vid olympiska vinterspelen 2014 i Sotji vann Bjørgen tre guld, i sprintstafett, skiathlon och 30 km fristil. miniatyr|Marit Bjørgen under stafetten på VM i Falun 2015 på väg mot guldet. I samband med segern i 30-kilometersloppet i Holmenkollen den 9 mars 2014 tog hon sin 100:e pallplats i världscupsammanhangFischersports.com: ''MARIT BJØRGEN CELEBRATES HER 100TH WORLD CUP PODIUM MIT HER SUCCESS IN 30K MASS START AT HOLMENKOLLEN (9 mars 2014). Läst 9 mars 2014. , varav den 66:e segern.
Säsongen 2014/2015 Bjørgen vann den klassiska sprinten i Ruka den 29 november vilket var världscupsäsongens första tävling. Hon vann även minitouren "Nordiska öppningen" i Lillehammer i början av december, före Therese Johaug. Hon fortsatte med att rada upp flera topplaceringar efter touren. Hon vann exempelvis två lopp, 10 km fristil och fristilssprint, i schweiziska Davos den 20-21 december. Efter Tour de Ski 2015 ledde hon världscupen och höll den hela vägen och vann totala världscupen samt sprintcupen och distanscupen.
Vid VM i Falun tog hon guld på sprinten och stafetten samt silver på 30 km masstart.
2015/2016 - blev mamma och stod därför över denna säsong Marit fick en son tillsammans med Fred Börre Lundberg i december 2015. Hon hade planer på att göra comeback redan under norska mästerskapen del 2 på Beitostölen i mars, men efter en belastningsskada i höften fick hon avstå. Denna skada gjorde även att hon inte kunde träna fullt under sommaren 2016.
Comebacksäsongen 2016/2017