Washington, D.C., i vardagligt tal ofta förkortat till bara "D.C." är USAs federala huvudstad. Staden sammanfaller geografiskt med det federala District of Columbia, vilket är stadskommunens officiella identitet och namn – och tillhör alltså ingen delstat.
Distriktet har omkring 600 000 invånare och täcker en yta av 178 kvadratkilometer längs Potomacflodens vänstra strand. Storstadsområdet Greater Washington, D.C. Metropolitan Area, omfattar betydligt större landytor i de omgivande staterna Maryland och Virginia än vad som ryms inom stadens gränser, och där bor över 5,3 miljoner invånare. På senare tid har man också börjat räkna staden som en del av ett större storstadsområde tillsammans med den närliggande staden Baltimore. Det kombinerade storstadsområdet Baltimore-Washington Metropolitan Area, som även inbegriper nordöstra Maryland och ett hörn av West Virginia, har cirka åtta miljoner invånare vilket gör det till den fjärde största i USA (efter New York, Los Angeles och Chicago).
Historia Det geografiska läget för USA:s federala huvudstad är resultatet av en politisk kompromiss. De kongresser som hade lett till grundandet av Förenta staterna samlades i Philadelphia eftersom detta låg centralt för delegaterna från de tretton kolonierna. Den 16 juli 1790 fattades emellertid ett beslut om att upprätta den federala huvudstaden längre söderut, på gränsen mellan Maryland och Virginia. Beslutet var en eftergift till delegaterna från sydstaterna, med Thomas Jefferson och James Madison som ledande företrädare, som i gengäld fick gå med på ett ökat federalt inflytande i budgetfrågor.
Beslutet år 1790 innebar att revolutionstidens statsmän (de så kallade Founding Fathers) frigjorde landets huvudstad från delstaterna och förlade den till ett helt eget distrikt, District of Columbia. USA:s förste president George Washington valde personligen ut ett område vid staden Georgetown i Maryland vid Potomacfloden på gränsen till Virginia. Ett rektangulärt område köptes in från privata ägare, bestående av delar av båda dessa delstater. År 1791 gavs staden namnet Washington till ära för presidenten, som dock själv undvek att använda det namnet. En fransman, majoren och ingenjören Pierre l'Enfant, planerade staden 1790 men fick sparken när några av de styrande ogillade vissa av hans förslag.
Staden blev officiell huvudstad och regeringssäte den 17 november 1800 då president John Adams flyttade in i Vita huset. Samma månad sammanträdde kongressen för första gången i staden. ”D.C.” står för District of Columbia, vilket är det federala distrikt där Washington ligger, stadens och distriktets gränser sammanfaller och vissa administrativa organ är gemensamma. Distriktet är inte en delstat utan en särskild administrativ region som ligger utanför delstatssystemet. Washington, D.C. lyder istället direkt under kongressen. Den del av District of Columbia som ligger söder om Potomacfloden återlämnades till Virginia 1846, och utgör nu Arlington County och en del av staden Alexandria.
Staden har genom åren varit en fridfull plats med undantag för upploppen i januari 2021 och 1812 års krig då brittiska trupper invaderade Washington och satte eld på Vita huset och Kapitolium, som då endast var delvis färdigbyggt. Staden växte långsamt under 1800-talets första år; det svårbebyggda och delvis helt outdikade träsket lockade inte många bosättare. Det var först under amerikanska inbördeskriget som utvecklingen i staden började ta fart. Kapitolium färdigställdes under kriget, liksom kongressbiblioteket (Library of Congress). Staden låg egentligen i det som räknades till sydstaterna men var i kraft av försvarare för den federala statsutvecklingen en del av nordstaterna. Washington, D.C. låg nära frontlinjen eftersom staden låg mellan delstaterna Maryland som tillhörde unionen och Virginia som stred för de konfedererade. På grund av sitt geografiska läge kom många fattiga flyktingar och soldater att marschera igenom staden. Efter inbördeskriget bestod stora delar av Washington av fattiga slumområden.
Det var först omkring 1900 som Pierre l'Enfants stadsplanering började förverkligas. Nya monument tillkom (däribland det över Lincoln), avloppsnätet, avenyer och gator byggdes ut, och träd planterades. Utvecklingen fortsatte under 1920- och 1930-talet. Från 1930-talet började nya kontorsbyggnader att byggas, och år 1945 färdigställdes Pentagon som är USA:s militära högkvarter. Man hade då byggt ut Arlingtonkyrkogården där soldater som fallit i amerikanska krig, amerikanska presidenter och andra prominenta personer fått sin sista vila.
Omkring 1962 och de närmaste decennierna därefter började Washington förslummas i likhet med andra amerikanska storstäder vid samma tid. Flera invånare flyttade ut till stadens förorter, arbetsplatser lades ned och socialt belastade människor flyttade in. Detta slog särskilt hårt mot Washington som fram till 1973 inte fick rösta i presidentvalen, och där befolkningen redan innan de dåliga tiderna börjat kännetecknats av en stor andel fattiga. Staden var satt under federal förvaltning och hade begränsade möjligheter att balansera sin budget. En stor upprustning i staden gjordes kring 1976 i samband med 200-årsfirandet av amerikanska självständigheten; i samband med detta invigdes Washingtons tunnelbana. En ny upprustning gjordes under 1990-talet då tunnelbanenätet förlängdes, nya minnesmärken över bland annat Koreakriget och slaveriet uppfördes, och befintliga museer byggdes ut. 2010 hade nästan alla slumkvarter försvunnit. Kriminaliteten är numer bland de lägsta i USA:s större städer. Staden och dess omgivningar har stor inflyttning och räknas numer som en av de viktigaste naven för tillväxt i USA.
Händelserna den 11 september 2001 blev kännbara för staden, då Pentagon attackerades av ett av de kapade flygplanen. Alla de 64 passagerarna omkom, liksom 125 personer i Pentagon. 106 personer skadades allvarligt.
Geografi och stadsbild miniatyr|600px|höger|Satellitbild över Washington, D.C. tagen 2020-07-29 av Sentinel 2. Klimat Trots att staden ligger inom den subtropiska zonen så upplever området ett fuktigt tempererat klimat med märkbart kalla vintrar, dock också heta och långa somrar.
Normala temperaturer och nederbörd i Washington DC:
Gatusystem Liksom i många andra amerikanska städer följer gatorna i Washington ett rutnät. Gator som går i öst-västlig riktning har bokstavsbeteckningar och heter bland annat ”K Street”, ”M Street” och ”N Street”. Det finns två sådana serier med bokstavsbeteckningar: den ena börjar norr om kongressbyggnaden och den andra börjar söder om denna. Gator som går i nord-sydlig riktning har sifferbeteckningar, såsom ”4th Street” eller ”5th Street”. Det finns på samma sätt även två sådana serier av beteckningar, som börjar öster respektive väster om kongressbyggnaden. Kongressbyggnaden delar upp staden i fyra kvadranter: nordväst (NW), nordöst (NE), sydväst (SW) och sydöst (SE).
I den norra delen av distriktet utgör Rock Creek Park en gräns mellan flera stadsdelar.
Utöver gatorna med bokstavs- och sifferbeteckningar finns avenyer med namn efter delstater; däribland Connecticut Avenue och Rhode Island Avenue. Dessa går i regel lite snett i förhållande till det övriga gatunätet. Där avenyerna skär varandra finns ofta stora cirkulationsplatser. Den mest kända avenyn är förmodligen Pennsylvania Avenue, på vilken Vita huset ligger som nummer 1600. Under nyklassicismen på 1790-talet skapade den franske ingenjören, major Pierre Charles L'Enfant den ursprungliga stadsplanen för staden Washington D.C. l'Enfant hade stridit vid George Washingtons sida i frihetskriget. Stadsplanens system av breda avenyer som förenade viktiga byggnader och rutnät av gator åt norr, söder, öst och väst, blev en förebild för stadsplanerare världen över.
Byggnader miniatyr|höger|Lincolnmonumentet, byggt 1915–1922 vid den västra yttre delen av National Mall. miniatyr|höger|Kapitolium, säte för USA:s kongress. I Washington med omnejd finns flera byggnader som är förknippade med den amerikanska federala statsmakten. Bland de mest kända återfinns presidentresidenset Vita huset, kongressbyggnaden Kapitolium, utrikesdepartementet i Harry S Truman Building samt försvarshögkvarteret Pentagon (i Arlington County på Virginiasidan). J. Edgar Hoover Building som är säte för FBI representerar arkitektoniskt brutalismen.
Andra framträdande byggnader inkluderar en rad minnesbyggnader över amerikanska presidenter, bland annat John F. Kennedy Center for the Performing Arts vid Potomacfloden samt Jefferson-, Lincoln- och Washingtonmonumenten, samtliga i direkt eller nära anslutning till The National Mall.
Utanför den politiska sfären finns Washington National Cathedral och Smithsonian Institution med sin slottslika huvudbyggnad. Flera militära anläggningar finns inom distriktets gränser, däribland Washington Navy Yard, Marine Barracks Washington, Fort McNair samt Bolling Air Force Base.
I det område som kallas för Downtown finns stadsarkitektur från olika tidsepoker, med speciella guideböcker för ändamålet. I Georgetown finns den äldsta samlade bebyggelsen.
House of Sweden, av arkitekten Gert Wingårdh, är en nyare men uppmärksammad profil i Georgetown vid Potomacfloden som bland annat huserar Sveriges ambassad. Nedre delen av byggnaden är tillgänglig för allmänheten för utställningar och evenemang - oftast med svensk anknytning.
Styre och politik Då Washington, D.C. är USA:s huvudstad finns där de centrala institutionerna för den federala statsmakten. Kapitolium är säte för USA:s kongress med senaten och representanthuset. Vita huset är officiellt residens och säte för USA:s president och dennes stabsorganisation. De allra flesta av regeringsdepartementen och fristående federala myndigheter finns inom distriktets gränser. Byggnaden för USA:s högsta domstol är belägen tvärsemot kongressbyggnaden, och inom distriktet finns även Administrative Office of the United States Courts och Federal Judicial Center. Två federala appellationsdomstolar finns i distriktet: United States Court of Appeals for the Federal Circuit samt United States Court of Appeals for the District of Columbia Circuit.
Lokalt styre och representationsfrågan
Då District of Columbia inte är en delstat, har dess invånare ingen representant med rösträtt i USA:s kongress – trots att kongressen har sitt säte i distriktet. Invånarna väljer endast en delegat som deltar i debatten och i Representanthusets utskott, dock utan rösträtt (i dagens läge Eleanor Holmes Norton). I Senaten finns inte District of Columbia representerat alls. Genom ett särskilt författningstillägg har invånarna i distriktet dock rätt att delta i presidentvalet.
På 1960-talet framfördes ett förslag till kongressen att distriktet skulle bli upptaget som en egen delstat i federationen. Förslaget röstades dock ner, eftersom det ansågs att ett huvudstadsdistrikt utanför delstatssystemet kunde stå mer neutralt gentemot delstaterna. I april 2021 röstade representanthuset för ett förslag att forma en ny delstat av Washington med röster 216-208. Enligt förslaget skulle staden delas i två så att huvudstadsdistrikt skulle innehålla Vita huset, Kongressen, Högsta domstolen och Kennedycenter, och skulle byta namn till "Capital". Resten skulle bli den 51:e delstaten som skulle heta "Washington, Douglass Commonwealth". Det är mestadels republikaner som motsätter sig Washingtons potentiella nya status som delstat eftersom den nya delstaten skulle få en representant till representanthuset och två senatorer till senaten. Dessa nya delegater skulle antagligen vara demokrater utifrån stadens valhistoria.
Från 1970-talet har invånarna i distriktet en folkvald borgmästare som styr den lokala förvaltningarna (exempelvis den lokala polisen) samt en folkvald församling.
Ekonomi miniatyr|vänster|K Street är gatan där många konsulter och lobbyister har sina kontor.