Tid att älska (engelska: Up Close & Personal) är en amerikansk romantisk dramafilm från 1996 i regi av Jon Avnet. I huvudrollerna ses Robert Redford och Michelle Pfeiffer, i övriga roller märks Stockard Channing, Joe Mantegna och Kate Nelligan.
Handling Tallys högsta dröm är att få bli en känd nyhetsreporter i TV, hon är villig att göra nästan allt för att komma dit. Hon lyckas till slut få ett jobb som sekreterare på en TV-station i Miami. Chefen på nyhetsredaktionen heter Warren Justice och han upptäcker Tallys potential. Han tar sig an henne, det finns mycket att jobba på och många andra hade givit upp och gett henne sparken, men inte Warren.
Det är en lång resa från lokala skönhetstävlingar till seriöst nyhetsankare och den blir allt annat än vad Tally hade tänkt sig från början.
Rollista i urval
Om filmen Filmens manus bygger på boken Golden Girl: The Story of Jessica Savitch av Alanna Nash. Filminspelningen skedde på vitt skilda platser som Miami Orange Bowl, Holmesburg Prison i Philadelphia samt studiotagningar i Los Angeles.
Musik i filmen i urval "I Shall Believe", text & musik av Sheryl Crow & Bill Bottrell, framförd av Sheryl Crow "The Impossible Dream", text av Joe Darion & musik av Mitch Leigh, framförd av Michelle Pfeiffer "Eine kleine Nachtmusik", komponerad av Wolfgang Amadeus Mozart, framförd av Vienna Mozart Ensemble "Våren" ur De fyra årstiderna, komponerad av Antonio Vivaldi, arrangerad & framförd av Charlotte Georg Because You Loved Me", text & musik av Diane Warren, producerad av David Foster, samt framförd av Céline Dion. Nominerad för Oscar för bästa sång på Oscarsgalan 1997.
Referenser
Externa länkar
Kategori:Amerikanska filmer 1996 Kategori:Engelskspråkiga filmer Kategori:Amerikanska dramafilmer Kategori:Amerikanska romantiska dramafilmer Kategori:Filmer baserade på verklighet Kategori:Miami på film Kategori:Philadelphia på film Kategori:Filmmusik av Thomas Newman Kategori:Filmer om television Kategori:Filmer om journalistik Kategori:Filmer från Touchstone Pictures Kategori:Filmer i regi av Jon Avnet