miniatyr|En Scania S580 som trailerdragare kopplad till en påhängsvagn med en container i Århus, Danmark. miniatyr|En Volvo FH 540 som distributionsbil. En lastbil, eller lastvagn, är en typ av bil som är avsedd att transportera gods och som inte anses vara en personbil eller buss.
Lastbilar varierar mycket i storlek beroende på modell och användningsområde. I Sverige delas de in i lätta lastbilar (högst 3,5 ton), medeltunga lastbilar (högst 7,5 ton) och tunga lastbilar (>7,5 ton). I slutet av år 2024 fanns det 85 034 tunga lastbilar och 618 274 lätta lastbilar registrerade i Sverige. Historik Den första lastbilen i världen byggdes av Daimler 1891.Åsander, Sven: Lastbil. Hämtat från Nationalencyklopedins nätupplaga den 28 augusti 2010. Den första Sverigebyggda lastbilen tillverkades 1897 av Scania.
I Göteborg provkördes en lastbil 17 maj 1900 genom en tur mellan Göteborg och Kungsbacka. Den var tillverkad av Motorfahrzeug- und Motorenfabrik Berlin Aktien Gesellschaft i Berlin i Tyskland och inköpt av bryggeriet J. A. Pripp & Son i Göteborg. Bilen kunde lasta drygt 3 000 kilo på slät väg. Farten kunde ställas in på fyra nivåer; 4, 7, 10 eller 14 km/tim.Hvar 8 Dag : illustreradt magasin, [Första årgången, 1 oktober 1899 - 23 september 1900], Göteborg 1900 s. 577
I början ansågs lastbilen vara ett komplement till hästdragna lastvagnar, järnvägar och sjöfartstransporter.
Under 1920-talet utvecklades lastbilarna snabbt, och gick från kedjedriftssystem och solida gummidäck till kardandriftssystem och tryckluftsdäck. Volvos första lastbil med boggiaxel var LV64 LF (Long Frame), vilken kom 1929. Lastbilstillverkaren Tidaholms bruk lanserade sin treaxliga långtradare 1930 och Scania Vabis första lastbil med boggi var modell 355 som kom 1933.
Under andra världskriget och 1940-talets första hälft såldes inte så många lastbilar, även om lastbilar blev en del av arméerna. Under 1950-talet ersattes bensinmotorer och rudimentära dieselförbränningsmotorer av effektiva dieselmotorer, vilket ledde till att lastbilarna blev längre och tyngre. Under 1960-talet blev lastbilen det vanligaste transportmedlet, både beroende på förbättring av infrastrukturen och lastbilarna. Under 1980-talet blev lastbilarna miljövänligare, med bättre, effektivare och starkare motorer och luftfjädringssystem. Under 1990-talet fortsatte miljöutvecklingen, och datorerna blev en större del av lastbilarna med olika IT-lösningar.
Typer Registreringstyper miniatyr|En Scania R490 som kranbil. Lastbilar i svensk lag indelas i: Lätt lastbil - totalvikt max 3 500 kg (3,5 ton). Medeltung lastbil - totalvikt max 7 500 kg (7,5 ton), kräver särskilda körkortsbehörigheten C1. Tung lastbil - totalvikt som överstiger 7 500 kg (7,5 ton).
Lastbilar enligt EU:s direktiv indelas i: N1 - totalvikt max 3 500 kg (3,5 ton). N2 - totalvikt som överstiger 3 500 kg (3,5 ton) men max 12 000 kg (12 ton). N3 - totaltvikt som överstiger 12 000 kg (12 ton).
I Norge är "lett lastebil" en lastbil med totalvikt mellan 3 500 kg och 7 500 kg och "tung lastebil" är en lastbil på över 7 500 kg. Båda kräver särskild behörighet, norsk C1-behörighet är begränsad till norsk lätt lastbilKlasse C1 (lett lastebil) , Statens vegvesen. medan C-behörighet gäller för båda.Klasse C (lastebil) , Statens vegvesen.
Användningstyper Lastbilar indelas även efter användningssätt: miniatyr|En DAF CF som tankbil. Långtradare för fjärrtransporter. Ofta av maximallängd (Lastbil + släp 24 m eller Euromodul dvs. Lastbil + semitrailer + släpkärra ("jigg") eller Lastbil + dolly + semitrailer 25,25 m i Sverige och Finland, i övriga EU-länder vanligen 16.5 m semitrailer ekipage (18.75 m lastbil med släpvagn). Ordet långtradare syftade ursprungligen på fartyg med långfärder. Distributionsbilar för användning inom en region. Ofta försedda med bakgavellift. Anläggningsbilar för transport av jord, grus och sten. Timmerbilar för transport av obarkat timmer från skogen till industrin. Specialfordon som brandbilar, kranbilar, betongbilar, sopbilar etc.
Lastbilstillverkarna bygger nästan uteslutande bara chassin, medan påbyggnadsföretag bygger själva lastbärarna till exempelvis tankbilar, timmerbilar, sopbilar, brandbilar och kylbilar. Dessutom finns särskilda tillverkare av trailers och släpvagnar.
En "lastväxlare" är en lastbil som kan bära olika typ av flak eller containrar, öppna eller slutna, och som har en kran för att lasta och lossa dessa. Medan vanliga täckta lastbilar framförallt används för styckegods eller gods på lastpallar, används lastväxlare till containergods och bulkgods, till exempel avfall. Eftersom lasten inte höjs ovanför lastväxlarens höjd vid växling, så kan lastväxlare även användas i låga utrymmen.
Maxvikt och trafiksäkerhet Den högsta tillåtna bruttovikten på lastbilsekipage skiljer sig åt mellan olika länder.
Sverige miniatyr|En MAN TGS 33.540 som timmerbil.|215x215pxInom Sverige tillåts fr o m 1 maj 2018 generellt lastbilsekipage som väger 74 ton. Det finns undantag, till exempel E6 Malmö - Göteborg, där maxvikten är 80 ton nattetid.Transportstyrelsens föreskrifter om färd med långa och tunga fordonståg mellan Malmö och Göteborg TSFS 2012:3
I Sverige utgör tunga lastbilar närmare 16 procent av fordonstrafiken men medverkar vid ca 23 procent av trafikolyckorna med dödlig utgång.Data från myndigheten Trafikanalys 2013 Flera studier visar att svåra olyckor där en tung lastbil är inblandad sällan beror på lastbilsföraren. Vanligast är kollision med mötande personbil som kommit över i fel körfält. Genom att ersätta flera små lastbilar med färre men större lastbilar så minskas antalet lastbilsfronter att sladda in i. Större lastbilar sänker transportkostnaden, vilket gör att transportköpande industrins konkurrenskraft ökar så mycket att antalet lastbilar möjligen kan nära nog bibehållas. Därmed kan trafiksäkerhetseffekten av större lastbilar delvis ätas upp, men i så fall alltså mer än väl uppvägt av samhällsnyttan i näringslivet.
En olyckstyp där lastbilsföraren ofta är vållande, är krock med cyklist vid högersväng. I innerstäder med många cyklister finns olika begränsningar på lastbilarnas storlek. Allt fler lastbilar har system för att detektera och varna för cyklister i närheten via kameror och andra typer av sensorer.Mercedes-Benz har hittat döda vinkeln /
En lastbil i Sverige får normalt vara 25,25 meter, men på de större europavägarna får de sedan 2024 framföras lastbilar som är 34,5 meter långa.
Europa De flesta europeiska länder tillåter max 40-48 ton bruttovikt.Permissible Maximum Weights of Lorries in Europe International Transport Forum De flesta länderna tillåter normalt lastbilar att vara 18 meter.
Finland I Finland tillåts sedan oktober 2013 upp till 76 ton bruttovikt.
USA miniatyr|En Peterbilt 379 som trailerdragare i Kalifornien, USA. I USA är maximal bruttovikt på det federala Interstatevägnätet generellt 36 ton,US Department of Transportation. Commercial Vehicle Size and Weight Program men i de flesta delstater tillåts högre bruttovikt på Interstatevägarna. Exempelvis tillåts i staten New York bruttovikter på 65 ton. På viktigare stråk i delstaternas egna vägnät tillåts i många fall betydligt längre och tyngre fordon än på det federala interstatevägnätet.
Miljöpåverkan
Lastbilar bidrar likt personbilar till buller, luft- och vattenföroreningar. Moderna lastbilar med Euro 6-motorer släpper emellertid ut mycket mindre luftföroreningsutsläpp än personbilar. Sett till buller avger lastbilar avsevärt högre ljudnivåer vid alla hastigheter jämfört med typiska bilar. Den här kontrasten är särskilt stor bland tunga lastbilar.miniatyr|En Renault Kerax 410 som betongbil.|vänsterMan har oroat sig för lastbilstransporters påverkan på miljön, speciellt som en del av debatten om global uppvärmning. Mellan 1990 och 2003 ökade koldioxidsutsläppen från transportkällor med 20%, trots förbättringar i fordonens bränsleeffektivitet. 2005 stod transporter för 27% av USA:s växthusgasutsläpp, vilket ökade snabbare än någon annan sektor. Enligt en beräkning från USA:s regering från 1995 är energiförbrukningen för att bära ett ton frakt en kilometer ligger genomsnittligt på 337 kJ för vatten, 221 kJ för järnväg och 2 000 kJ för lastbilar, samt nästan 13 000 kJ för lufttransporter.. Genom att använda lastbilar med högre kapacitet och effektivare logistik uppnås betydligt bättre energieffektivitet för lastbilstransporter i Sverige än i t.ex. USA. Enligt MiljöpartietMycket koldioxid i lasten, Miljöpartiet juli 2008 (2008) förbrukade svenska lastbilar vid oklar tidpunkt i snitt 0.25 kWh/ton*km, vilket motsvarar 900 kJ/ton*km och därmed under hälften av energiförbrukningen på lastbil i USA före 1995 enligt ovan. Emellertid har Sverige minskat lastbilarnas energiförbrukning per ton*km genom att höja största tillåtna bruttovikt från 60 till 64 ton (2015). Uppföljning av testfordon med upp till 90 ton bruttovikt genomförs inom projekt "High Capacity Transports" i Sverige. Resultat visar på energieffektivisering på upp till ca 20 %, jämfört med ekipage med 60 tons bruttovikt. Under 2017 planerar regeringen höja max tillåten bruttovikt för lastbilar från 64 till 74 ton74 tons lastbilar för klimatsmartare transporter och fler jobb. Detta kommer alltså att minska energiförbrukningen per ton*km ytterligare på svenska lastbilar, jämfört med i USA där lastbilarna är mycket mer energislukande per ton*km på grund av deras låga lagliga bruttovikt. Idag finns det bio-syntetiska dieseldrivmedel som ger betydligt mindre miljöpåverkan, som t.ex. NexBTL. Det är en typ av Hydrogenated vegetable oil (HVO). Många olika sorters biobaserade, syntetiska dieseldrivmedel, som är mycket renare än råljebaserad dieselolja, och som också ger mycket renare avgaser, är under utveckling. Via Fischer-Tropsch-processen kan s.k. BTL-drivmedel produceras ur skogsavfall, m.m. Idag är ca 20 volymprocent av den dieselolja som säljs i Sverige baserad på biomassa, enligt SPBI. Om motorvägarna skulle förses med elledningar, på samma sätt som järnvägar, skulle långtradarna även kunna ha en elmotor och köras långa sträckor på el. Två pilotprojekt med elvägar genomförs i Sverige, varav den första ligger på E16 vid SandvikenFörsta elvägen igång och öppnades år 2016. Beslutet att elektrifiera vägar i större skala ligger hos politikerna, inte näringslivet, i och med att vägarna ägs av staten och inte av företag. Enligt Siemens, ABB, m.fl. är det betydligt billigare att elektrifiera vägar och bygga på långtradare med en elmotor, än att bygga fler nya järnvägar.
Vägtullar för buller och luftförorening miniatyr|En MAN TGX 18.640 som trailerdragare kopplad till en påhängsvagn med tippflak. I Tyskland, Schweiz och Österrike finns särskilda vägtullar för lastbilar. I Tyskland gäller vägtullen på motorvägar för lastbilar över 12 ton. Tullavgiften ligger sedan 2009 på 14 till 29 eurocent per kilometer, beroende på lastbilens storlek och miljöklass.Die Lkw-Maut: Fragen und Antworten Tyska trafikministeriet I Österrike tillämpas en vägtull på 15-37 eurocent per kilometer på motorvägar för alla fordon som kan lastas till en totaltvikt på minst 3,5 ton.ASFINAG: Bemautung von Kfz über 3,5t hzG ASFINAG hanterar vägtullar i Österrike Även i Schweiz tillämpas vägtull för lastbilar över 3,5 ton, men här gäller tullavgiften på alla vägar, inte bara motorvägar, och avgiften beräknas till cirka 0,03 franc per tonkilometer.Leistungsabhängige Schwerverkehrsabgabe (LSVA) Schweizs hemsida