9 april

9 april är den 99:e dagen på året i den gregorianska kalendern (100:e under skottår). Det återstår 266 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar Nationaldagar s nationaldag (till minne av diktatorn Saddam Husseins avsättning, före 2003 firades nationaldagen 3 oktober)

Helgdagar Påskdagen firas i västerländsk kristendom för att högtidlighålla Jesu återuppståndelse efter korsfästelsen, åren 1871, 1882, 1939, 1944, 1950, 2023, 2034, 2045. Georgien: Nationella enighetsdagen (till minne av massakern i Tbilisi 1989)

Flaggdagar Danmark: Minnesdag för den tyska invasionen 1940 (flaggan hissas på halv stång fram till klockan 12.00, därefter på hel stång) Finland: Finska språkets dag (till minne det finska skriftspråkets fader Mikael Agricolas död 1557 och språkforskaren Elias Lönnrots födelse 1802)

Namnsdagar I den svenska almanackan Nuvarande – Otto och Ottilia Föregående i bokstavsordning Orvar – Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 18 september, där det har funnits sedan dess. Ottar – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993. Ottilia – Namnet fanns på 1600-talet på 12 december. 1901 infördes det på 7 mars, men flyttades 1993 till dagens datum, där det har funnits sedan dess. Otto – Namnet förekom tidvis på 4 november, innan det 1772 infördes på dagens datum, där det har funnits sedan dess. Prochorus – Namnet fanns, till minne av en av förtroendemännen i den första kristna församlingen, på dagens datum före 1772, då det utgick. Föregående i kronologisk ordning Före 1772 – Prochorus 1772–1900 – Otto 1901–1985 – Otto 1986–1992 – Otto, Orvar och Ottar 1993–2000 – Otto och Ottilia Från 2001 – Otto och Ottilia Källor Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Finlandssvenska almanackan Nuvarande från 2020 – Elias, Elis, Elliot, Eliel I föregående revideringar 1929–1949 – Elias 1950–1999 – Elias, Elis 2000–2014 – Elias, Elis, Eliel 2015–2019 – Elias, Elis, Eliel, Elliot

Händelser 193 – Septimius Severus utropas av legionerna vid Donau till romersk kejsare, som motkejsare mot den sittande Didius Julianus. Han börjar med sina legioner marschera mot Rom och möter inget större motstånd. 1 juni (nio dagar innan han når fram till staden) blir Didius Julianus dessutom mördad på senatens uppdrag, så när han inträder i Rom den 10 juni erkänns han utan motstånd som ensam romersk kejsare. 1440 – Sedan unionskungen Erik av Pommern har blivit avsatt som kung av Danmark under sommaren året före väljs hans systerson Kristofer av Bayern denna dag till ny kung. Han väljs i september samma år även till kung av Sverige, men kan tillträda den norska tronen först sommaren 1442, eftersom Erik av Pommern fortfarande erkänns som kung där. 1483 – Vid Edvard IV:s död efterträds han som kung av England och herre över Irland av sin 12-årige son Edvard V. Dennes farbror Rikard fungerar som hans förmyndare, innan han efter den 25 juni avsätter honom och själv utropar sig till kung med namnet Rikard III. 1555 – Sedan Julius III har avlidit den 23 mars väljs Marcello Cervini degli Spannochi till påve och tar namnet Marcellus II. Han utropas dagen därpå, men avlider efter endast tre veckor på posten. 1682 – Den franske upptäcktsresanden René Robert Cavelier de La Salle upptäcker floden Mississippis mynning (i nuvarande USA). Han tar området i besittning för Frankrikes räkning och kallar det för Louisiana, efter dåvarande franske kungen Ludvig XIV (). 1865 – Det amerikanska inbördeskriget tar slut, genom att sydstatsgeneralen Robert E. Lee kapitulerar till nordstatsgeneralen Ulysses S. Grant i tingshuset i Appomattox i Virginia. Därmed står nordstaterna som officiell segrare i kriget, men återuppbyggnaden av sydstaterna och av USA som enad nation tar många år och är än idag () inte helt avslutad. En knapp vecka efter kapitulationen blir president Abraham Lincoln dessutom mördad av en fanatisk sydstatsanhängare. 1867 – Den amerikanska senaten godkänner, med röstsiffrorna 37–2, det fördrag från 30 mars, varigenom USA köper Alaska från Ryssland för 7,2 miljoner dollar. Den allmänna opinionen är dock negativ mot köpet, eftersom det allmänt anses att Alaska är värdelöst, innan man 1898 hittar guld i området Klondike. 1940 – Nazityskland inleder Operation Weserübung, som innebär invasion av Danmark och Norge. Invasionen av Norge genomförs framförallt för att tyskarna vill säkra tillgången på svensk järnmalm, som skeppas ut via den norska hamnen i Narvik, så att den inte ska falla i britternas händer, och Danmark invaderas för att förenkla de tyska kommunikationerna med Norge, då landet ligger ”på vägen”. Danmark kapitulerar inför övermakten redan samma dag och blir det enda tyskockuperade land, som får behålla sin egen regering och regent (Kristian X), så att tyskarna sedan kan visa upp det som ”mönsterland” för hur tysk ockupation i Europa går till. Norge kapitulerar först 10 juni och där blir Josef Terboven rikskommissarie, medan den norske nazistmedlöparen Vidkun Quisling gör sig själv till statsminister i en tyskvänlig regering. Den lagliga norska regeringen under statsminister Johan Nygaardsvolds ledning och kung Håkon VII går i exil till Storbritannien, där de förblir till krigsslutet 1945. 1948 – Den colombianske liberale partiledaren Jorge Eliécer Gaitán, som kandiderar till den colombianska presidentposten, blir mördad av Juan Roa Sierra, som skjuter honom med tre skott. Detta leder till att upplopp utbryter i huvudstaden Bogotá och en uppretad folkmassa lynchar Sierra. Upploppet, som går till historien som Bogotazo, eskalerar sedermera och leder till ett tio år långt colombianskt inbördeskrig, som kommer att kallas La Violencia. 1967 – Den första versionen av flygplanstypen Boeing 737, som har färdigställts i december året före, provflygs för första gången av piloterna Brien Wygle och Lew Wallick. Under årens lopp utvecklas flygplanet i flera olika varianter, men produceras och används än idag () och är, med över 6 000 sålda exemplar, det mest sålda jetflygplanet någonsin. 1989 – I sovjetrepubliken Georgiens huvudstad Tbilisi hålls en antisovjetisk demonstration. När den sovjetiska armén skingrar folkmassan blir 20 personer dödade och över 100 skadas. Dagen därpå utlyses allmän strejk och 40 dagars landssorg i Georgien och trots att undantagstillstånd utfärdas fortsätter demonstrationerna. Händelserna leder till att den georgiska regeringen avgår, medan den sovjetiska regeringen i Moskva hävdar att det var demonstranterna som inledde oroligheterna, och sovjetledaren Michail Gorbatjov lägger ansvaret på armén. Till minne av händelsen är dagen numera allmän helgdag i Georgien. 1991 – På andra årsdagen av massakern i Tbilisi utropar Georgien sig självständigt från Sovjetunionen under ledning av den georgiske regeringschefen Zviad Gamsachurdia, som den 26 maj samma år väljs till landets president. Moskvaregeringen erkänner Georgiens självständighet den 25 december samma år. 2003 – Knappt tre veckor efter inledningen av Irakkriget faller den irakiska huvudstaden Bagdad i de allierades händer, efter att det irakiska försvaret har kollapsat. Därmed störtas den irakiske diktatorn Saddam Husseins regim och han går under jorden (han infångas av amerikanska styrkor den 13 december samma år). Även om den amerikanske presidenten George W. Bush officiellt förklarar att kriget är slut den 1 maj kommer den amerikanska ockupationen av Irak pågå i många år framöver, under vilka man försöker införa demokrati och en fungerande administration av landet. 2005 – Storbritanniens kronprins Charles och Camilla Parker Bowles gifter sig i en borgerlig ceremoni i stadshuset i Windsor i Berkshire. Tidigare har stort motstånd rått mot äktenskapet, eftersom Parker Bowles är frånskild och det är först sedan drottning Elizabeth II av Storbritannien, Engelska kyrkan och det brittiska parlamentet har gett sitt godkännande, som bröllopet kan äga rum. Trots att Parker-Bowles i samband med äktenskapet får rätt att använda titeln prinsessa av Wales avstår hon från detta, troligtvis för att inte blandas ihop med Charles första hustru lady Diana Spencer.

Födda 1283 – Margareta, regerande drottning av Skottland 1286–1290 1598 – Johann Crüger, tysk tonsättare och kantor 1649 – James Scott, engelsk tronpretendent, illegitim son till kung Karl II av England 1724 – Barthold Rudolf Hast, svensk läkare 1802 – Elias Lönnrot, finländsk folkdikts- och språkforskare 1806 – Isambard Kingdom Brunel, brittisk ingenjör och industrimagnat 1813 – Lewis V. Bogy, amerikansk demokratisk politiker, senator för Missouri 1821 – Charles Baudelaire, fransk poet, författare och litteraturkritiker, ansedd som modernismens fader 1825 – Davis H. Waite, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1826 – Francis B. Stockbridge, amerikansk republikansk politiker, senator för Michigan 1835 – Leopold II, kung av Belgien 1865–1909 1844 – Adolf Ahlsell, svensk ingenjör 1862 – Anna Maria Roos, svensk lärare, författare, och sångtextförfattare 1865 – Erich Ludendorff, tysk militär, general och högerextrem politiker 1867 – Chris Watson, australisk arbetarpartistisk politiker och parlamentsledamot, Australiens premiärminister april–augusti 1904 1869 – James Thomas Heflin, amerikansk politiker, senator för Alabama 1872 – Léon Blum, fransk politiker, Frankrikes premiärminister samt ordförande i Frankrikes provisoriska regering 1876 – Ettore Bastico, italiensk militär och marskalk 1895 – Knut Burgh, svensk skådespelare 1898 – Paul Robeson, amerikansk sångare, skådespelare och aktivist 1902 – Sven Zetterström, svensk journalist och manusförfattare 1903 Gregory Pincus, amerikansk läkare, en av uppfinnarna av p-pillret Mimi Pollak, svensk skådespelare och regissör Anna-Lisa Ryding, svensk skådespelare och sångare 1905 – J. William Fulbright, amerikansk demokratisk politiker, senator för Arkansas 1906 Antal Doráti, ungersk-amerikansk dirigent och tonsättare Hugh Gaitskell, brittisk labourpolitiker, Storbritanniens finansminister 1950–1951 och partiledare för Labour 1955–1963 Victor Vasarely, ungersk målare och grafiker 1907 – Sam Samson, svensk kompositör, kapellmästare, textförfattare och pianist 1908 – Odd Bang-Hansen, norsk författare och översättare 1917 – Rolf Kauka, tysk serietecknare och förlagsman 1918 Franz von Lampe, svensk violinpedagog och skulptör Jørn Utzon, dansk arkitekt, mest känd som skapare av operahuset i Sydney 1926 Hugh Hefner, amerikansk medieföretagare, grundare av herrtidningen Playboy János Herskó, ungersk regissör, skådespelare och manusförfattare Harris Wofford, amerikansk demokratisk politiker, senator för Pennsylvania 1928 – Tom Lehrer, amerikansk kompositör, textförfattare, sångare, pianist och matematiker 1931 – Andreas von Mirbach, tysk officer och diplomat 1933 – Jean-Paul Belmondo, fransk skådespelare 1936 Valerie Solanas, amerikansk feminist och författare Ghassan Kanafani, palestinsk journalist, författare och aktivist 1939 – Berit Gullberg, svensk författare och teaterförläggare 1940 – Mona-Lis Hässelbäck, svensk skådespelare 1944 – Leila Khaled, palestinsk terrorist 1945 – Steve Gadd, amerikansk trumslagare 1946 – Michael Sloutsker, tjeckisk konstnär 1947 – Maria-Pia Boëthius, svensk feminist, journalist och författare 1948 – Jaya Bachchan, indisk skådespelare 1952 – Jerzy Szmajdziński, polsk politiker, Polens försvarsminister 1954 – Dennis Quaid, amerikansk skådespelare 1956 – Sándor Gáspár, ungersk skådespelare 1957 – Seve Ballesteros, spansk golfspelare 1962 Thomas Bodström, svensk advokat, författare och socialdemokratisk politiker, Sveriges justitieminister 2000–2006 Louise Raeder, svensk skådespelare 1965 Paulina Porizkova, tjeckisk-amerikansk skådespelare, fotomodell och författare Helen Alfredsson, svensk golfspelare 1970 – Ann-Marie Backlund, svensk operasångare