Julkalendern i Sveriges Television, fram till 1971 Adventskalendern, är en, inför jul, årligen återkommande TV-serie i SVT. Det har kommit en ny serie varje år sedan 1960 och varje år utkommer en papperskalender i anknytning till årets serie.
Historia Idén med serie som sänds som en adventskalender hade uppfunnits i Sveriges Radio 1957 och fördes över till TV 1960 när Titteliture visades. Den sändes från första advent vilket det året råkade sammanfalla med 1 december och var då även samma produktion som i Sveriges Radios julkalender. Efterföljande adventskalendrar följde i traditionen att börja sända samma serie i radio som i TV med första avsnittet på första advent och därför kunde antalet avsnitt också variera från år till år. Vid den här tiden var vissa julkalendrar inte egna programpunkter utan korta avsnitt som ingick i andra program.
Vid utgivningen av Julbåten Juliana 1961 släpptes det dessutom en papperskalender med luckor som kunde öppnas med koppling till den dagens avsnitt.
Gumman som blev liten som en tesked från 1967 med Birgitta Andersson i huvudrollen blev så populär att den 1976 visades i repris i TV och radio som det årets julkalender och 1973 spelades det också in en uppföljare i färg med samma skådespelare. Herkules Jonssons storverk från 1969 blev den första julkalendern att visas i färg och Broster Broster från 1971 blev den första serien att kallas julkalender istället för adventskalender i tablåerna.
Mumindalen från 1973 sändes i TV 2 som inte alla hade tillgång till och var dessutom den första kalendern att inte vara samma som i radio.
Från och med 1978 sänds första avsnittet däremot från och med 1 december fram till julafton den 24 december med undantag 1992 när Klasses julkalender började sändas första advent den 29 november.
1979 sändes Trolltider som blev så efterfrågad att den gick i repris 1985. Inför 1987 års julkalender hade SVT fått påtryckning att visa mer kristet innehåll eftersom julen trots allt var en kristen högtid. Detta ledde till att julkalendern Marias barn sändes vilket trots detta väckte upprörda känslor bland tittare, även i kristna kretsar.
Fram mot slutet av 1980-talet blev det vanligare att julkalendrarna bygger på litterära förlagor, som exempel Ture Sventon privatdetektiv från 1989 efter böckerna om Ture Sventon av Åke Holmberg och Sunes jul från 1991 som bygger på böckerna om Sune och hans familj av Anders Jacobsson och Sören Olsson samt Tomtemaskinen från 1993 som bygger böckerna om Pettson och Findus av Sven Nordqvist.
1992 års julkalender Klasses julkalender sändes live och var ovanligt långa (runt 30 minuter) och började första advent istället för 1 december som tidigare och efterföljande kalendrar.
Mysteriet på Greveholm från 1996 blev så populär att den följdes upp i 2012 års julkalender Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst. Pelle Svanslös från 1997 blev också den väl mottagen och år 2000 släpptes filmen Pelle Svanslös och den stora skattjakten med samma skådespelare.
Från runt mitten av 2000-talet började ett mer omfattande samarbete mellan SVT och de andra nordiska public service-bolagen där SVT exempelvis visat de andra bolagens julkalendrar som tillägg till sin ordinarie det året eller på andra tider. Efterhand blev det också vanligare att serier dubbas från att tidigare växlat mellan textning och dubbning.
2020 var det 60 år sedan den första julkalendern Titteliture sändes i SVT. Detta uppmärksammade SVT genom att sätta upp en hemsida dedikerad julkalendrarna där besökare kunde titta på klipp från tidigare julkalendrar, diskutera dem och rösta på sin favorit. Klippen lades sedan upp på SVT Play.
Utgivning De flesta julkalendrar finns bevarade i sin helhet i Sveriges Televisions arkiv, dock finns bara enstaka avsnitt bevarade av julkalendrarna ifrån år 1962, 1964, 1965 och 1966. Flera julkalendrar, framför allt de senare produktionerna, har även getts ut samlade på VHS och DVD. Någon har också visats i repris i Barnkanalen. Ett urval brukar vara tillgängligt för allmänheten i SVT:s Öppet arkiv kring jul. Julkalendern 2015 utgör ett undantag, där en rättighetstvist stoppat återutgivning.http://www.svt.se/kultur/film/tvist-satter-stopp-for-svt-s-succejulkalender läst 2016-10-22 2020 meddelade SVT att de slutat ge ut nya DVD-utgåvor till försäljning även om produktionsbolagen själva kan fortsätta ge ut julkalendrar.
Papperskalendrar miniatyr|Papperskalender till 1967 års julkalender Gumman som blev liten som en tesked, illustrerad av Björn Berg I samband med att julkalendern visas utges det en tillhörande papperskalender med anknytning till årets TV-kalender som har tecknats av olika personer från år till år. Kalendrarna har oftast haft lika många luckor som avsnitt i TV-kalendern. Sedan 1960 trycks papperskalendrarna i Sågmyra.
Papperskalendrarna har ställts ut i Falun, på Nordiska museet kring julen 2004 (Sveriges Radio & TV:s samling) och på Teckningsmuseet i Laholm kring julen 2022 (privat samling).
Upplagenivåer I början av december 1993 rapporterades i media att årets julkalender sålt slut, eller åtminstone verkade ha sålt slut på de flesta ställen, vilket var första gången på flera år. Sedan några år tillbaka trycktes kalendrarna i 560 000 exemplar, vilket senaste åren resulterat i en restupplaga på omkring 50 000 exemplar. Den markanta försäljningsökningen förklarades med att "Sven Nordqvist och Pettson är otroligt populära". Vid Teskedsgumman-reprisen 1976 såldes 900 000 exemplar (i en tid då barnkullarna var större än i 1990-talets början), vilket gällde som rekord fram till åtminstone 1994.
Omslag Fram till 1988 distribuerades de enskilda kalendrarna separat. Men från och med 1989 distribueras papperskalendrarna tillsammans med julkalendern i Sveriges Radio.Stenudd, Solveig, Teskedsgumman, Pettson, Pelle Svanslös och alla de andra – Julkalendern i radio och TV genom tiderna, Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB, Stockholm, 2004. Sid. 166–168.
Mottagande Julkalendrarna har avlöst varandra och med tiden blivit en jultradition, särskilt för barn.
Flera av julkalendrarna har väckt starka känslor hos tittare och recensenter och blivit föremål för kontroverser. Ofta har kritiken handlat om vad som anses olämpligt att visa för barn och otillbörliga budskap om exempelvis politik, religion och reklam. Granskningsnämnden har vissa år mottagit tiotals anmälningar till följd av kritiken.
År 1999 kunde allmänheten rösta fram vilken julkalender som varit den bästa på TV hittills. Vinnaren blev då Mysteriet på Greveholm, tätt följd av Sunes jul, Gumman som blev liten som en tesked och Trolltider. År 2016 anordnade Öppet arkiv en omröstning som över 13 000 personer deltog i och där röstades Sunes jul fram som den bästa, följt av Mysteriet på Greveholm, Trolltider och Gumman som blev liten som en tesked.
Julkalendern i Sveriges Television genom tiderna + År Titel Manus Regi DVD-utgåva Tecknare av papperskalendern Lucköppnare Anmärkningar 1960 Titteliture Gösta Knutsson – Thor Lindmark Premiären var den 27 november. Anledningen till detta var att man vid denna tid inledde adventskalendern på första advent och inte den 1 december. Eftersom man det här året inte sände TV på onsdagar fick serien därmed 24 avsnitt. 1961 Julbåten Juliana Hans Peterson – Marie-Louise PiehlYvonne Scheldt 1962 Tomtefamiljen i Storskogen – Gunilla Hansson 1963 Den tänkande brevbärarenIngrid Edström – Ilon Wikland Denna kalender är även känd som Brevbäraren vid TV-gatan (i radio hette den Brevbäraren vid Radiogränd) och brevbäraren spelades av Sören Alm. 1964 Lill-Stina på reportage i Storskogen – Ingrid Jenssen I radio hette kalendern En gård nära Tomteskogen i Vilhelmina. 1965 Farbror Pekkas handelsbodLars Björkmanhttps://smdb.kb.se/catalog/id/002191122 – Inga Borg Denna kalender är även känd som Diversehandeln 1966 En småstad vid seklets börjanAllan Rune Pettersson – Ulf Löfgren I radio hette kalendern En jul för 50 år sedan. 1967 Gumman som blev liten som en teskedAlf Prøysen, Christina Lagerson och Kjell Melinhttps://biblioteket.stockholm.se/titel/644032Christina Lagerson 21 oktober 2009 Björn BergBirgitta Andersson (Teskedsgumman) Serien bestod av 22 avsnitt och började den 3 december. 1973 gjordes nya avsnitt i färg i en serie, som hette Teskedsgumman, men som inte var julkalender. 1968 Klart spår till TomtebodaKarl-Aage Schwartzkopfhttp://www.imdb.com/title/tt0062576/fullcredits – Eric PalmquistInga Gill