Diskbråck i ländrygg uppstår genom att diskens centrala del, nucleus pulposus, penetrerar diskens yttre del, anulus fibrosus. Av anatomiska och biomekaniska skäl sker penetrationen oftast i dorsal riktning (bakåt mot nervsystemet). Risken är då stor att diskbråcket komprimerar en eller flera nervrötter i eller på väg ut ur spinalkanalen.
Prevalensen av diskbråck som orsak till akuta ryggbesvär uppskattas till mellan 1 och 3 % och är som högst hos individer mellan 30 och 50 år. Ett klassiskt diskbråcksinsjuknande börjar med akut insättande smärta i ländryggen, som efter en kortare eller längre period följs av utstrålande smärta i ett eller båda benen, ischias.
De allra flesta diskbråcken förekommer mellan L4 och L5 eller mellan L5 och S1, det vill säga mellan de två nedersta diskarna i ländryggen. Diskbråck ovanför de här nivåerna förekommer främst hos personer över 55 år. Var smärtan strålar ut i benet avgörs av vilken nervrot som påverkas.
Orsaker Diskbråck uppkommer ofta utan någon tydlig utlösande orsak. På gruppnivå är högt BMI, rökning och yrken med hög fysisk belastning på ländryggen, särskilt arbete med frekventa framåtböjda arbetsställningar och manuell materialhantering, förknippade med en ökad risk för diskbråck. Nyare forskning har även visat samband mellan typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och en ökad risk för diskbråck.
Diagnostik miniatyr|368x368px|Dissektionspreparat av conus medullaris och cauda equina. Cauda equina består av de nervrötter som fortsätter nedanför ryggmärgens slut. Diskbråck är en klinisk diagnos. En klinisk diagnos innebär att läkare eller sjukgymnast/fysioterapeut efter anamnes och undersökning bedömer att det troligtvis rör sig om ett diskbråck. Undersökning med magnetkamera är endast indicerat inför eventuell operation eller vid förekomst av varningstecken, röda flaggor (se artikel om ländryggssmärta).
En viktig röd flagga är cauda equina-syndrom, ett tillstånd där diskbråcket komprimerar alla nervrötter som tillhör cauda equina (hästsvansen). Det kanske viktigaste tecknet på att detta är på väg, är att patienten upplever att smärta i rygg och ben blir påtagligt mycket värre än tidigare. Typiska symtom och tecken är också ridbyxanestesi (nedsatt känsel i underlivet) samt påverkan på sfinktrar. Det enda som kan förhindra att cauda equina-syndrom uppstår är operation. När det väl är manifest är det tveksamt om operation hinner göras i tid för att undvika skador på nervrötterna.
Ungefär en tredjedel av den ryggfriska befolkningen beräknas ha asymptomatiska diskbråck i ländryggen. Därav viktigt att bilddiagnostik föregås av en ordentlig klinisk undersökning. Klinik och bilddiagnostik ska stämma överens.
Prognos Prognosen är oftast god. Tiden läkning tar kan variera stort, inte sällan kan det ta upp mot ett år innan besvären klingat av. Åtgärder
Operationsindikationsindikationer vid smärta som är oförändrad efter ca 2 månader kan kirurgi vara indicerad outhärdlig smärta. påtaglig kraftnedsättning i muskulatur kan också vara indikation. cauda equina-symtom
Icke-kirurgisk behandling
Icke-kirurgisk behandling är förstahandsalternativ vid okomplicerade diskbråck. De viktigaste råden är att försöka vara så aktiv som möjligt, undvika allt för omfattande sängläge. Man bör undvika aktiviteter som ökar på ischiassmärtan. Ischiassmärta är ofta svårt att dämpa effektivt. Det finns många föreslagna åtgärder som alla har svag evidens.
Vid neuropatisk smärta fungerar sällan sedvanlig smärtlindrande medicin. I stället kan Amitriptylin (Saroten) eller Gabapentin provas. Dock visade en review från 2022 att Gabapentin inte hade bättre effekt än placebo.
Referenser
Tryckta källor Bosemark, P. & Hommel, A. (2016) Ortopedi. I Kumlien, C. & Rystedt, J. (red.) Omvårdnad & kirurgi (s. 453-476). Studentlitteratur: Lund.
Externa länkar
"Diskbråck i ländryggen" läst den 29 maj 2019. Naprapat Göteborg.
Kategori:Ryggsjukdomar Kategori:Patologiska kroppsliga tillstånd Kategori:Sår och skador Kategori:Arbetsskador Kategori:Bråck