För musikalbumet Käringtand med vissångerskan Margareta Söderberg, se Käringtand (musikalbum).

Käringtand (Lotus corniculatus) är en ört tillhörande familjen ärtväxter som beskrevs 1753 av Carl von Linné.

Kännetecken Käringtand är en flerårig, 10–40 cm hög ört med ett krypande eller uppstigande växtsätt. Den känns lättast igen på sina gula till orangeröda blommor och blågröna blad. Bladen växer i grupper om tre, men eftersom de bladlika stiplerna vid basen är nästan lika stora som småbladen kan de lätt se ut att vara femdelade. De spetsiga knopparna har en gulröd ton innan de öppnar sig till klassiska ärtblommor. När växten har blommat över bildas ringformade samlingar med 4–7 svartbruna baljor i toppen av stjälkarna. Dessa frukter är en 4 mm breda och innehåller 10—30 frön med diameter

Rötterna på käringtand, som tränger ända till 1 m djupt ned, har så kallade leguminosknölar som är typiska för ärtväxter. Dess nektar innehåller cirka 40 % sockerarter och en enskild blomma producerar 0,08 mg nektar varje dag. Växten innehåller även det giftiga ämnet blåsyra, men i så små mängder att det inte är farligt som foder till boskap. Men för snäckor, som stundom äter av den, är det ett dödligt gift.

Arten är mångformig och Catalogue of Life delar upp den i fem underarter:Catalogue of life (2026). Lotus corniculatus L., läst 2026-08-09 Lotus corniculatus afghanicus Chrtková Lotus corniculatus corniculatus Lotus corniculatus delortii (Timb.-Lagr.) Nyman Lotus corniculatus fruticosus Chrtková Lotus corniculatus preslii (Ten.) P.Fourn.

Dessutom särskiljer Catalogue of life även på två varieteter: Lotus corniculatus var. arenosus Jalas och Lotus corniculatus var. borealis Hyl. Svenska Artfakta erkänner 2026 många fler varieteter:SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: käringtand (Lotus corniculatus), läst 2026-08-09 Fjällkäringtand (Lotus corniculatus var. borealis) Vanlig käringtand (Lotus corniculatus var. corniculatus) Foderkäringtand (Lotus corniculatus var. sativus) Åskäringtand (Lotus corniculatus var. arenosus) Finsk käringtand (Lotus corniculatus var. maritimus) Lotus corniculatus var. alandicus Lotus corniculatus var. carnosus

Kromosomtal 2n = 24.

Förväxlingsarter Snarlika arter är: Gul sötväppling Gulvial (Lathyrus pratensis) Stor käringtand (Lathyrus pedunculatus). Den kan skiljas från den vanliga käringtanden, genom att stjälken är ihålig hos stor käringtand. Smal käringtand (Lathyrus tenusis), vars särskiljande tecken är att stjälken är mycket tunn.

Utbredning Käringtand har ursprungligen en västpalearktisk förekomst i Europa och Asien genom de tempererade delarna av Ryssland och Centralasien till västra Asien, som Iran, och delar av södra Asien, som Indien. Den förekommer även vid medelhavskusten i norra Afrika, men även på exempelvis Kanarieöarna, samt i bergsområden i östra tropiska Afrika. Växten har därefter introducerats till många nya områden – ofta avsiktligt som foder- och betesväxt för boskap eller för att förhindra jorderosion vid vägbyggen. Den har etablerat sig och naturaliserats i Nordamerika i södra Kanada och i de allra flesta av USA:s delstater, i Sydamerika och över stora delar av Australien, Tasmanien samt på Nya Zeeland. Utöver de ursprungliga utbredningsområdet i Asien så har den introducerats längre österut, som ryska Fjärran Östern och Primorje kraj, samt i Centralasiens torrare öknar men även till Japan, Korea och Mongoliet. I Afrika har den exempelvis introducerats till Sydafrika.https://www.iucngisd.org/gisd/species.php?sc=1034

Förekomst i Norden Käringtanden förekommer i hela Sverige, längst i norr dock sparsamt, och i stora delar av övriga Europa. I Norge går käringtand upp till 750 m ö h; på Hardangervidda upp till 1 380 m ö h. I centraleuropas bergstrakter kan käringtand ta sig över 2 000 m ö.h.. I Finland små populationer här och var; längst i norr bara tillfälligt.

Ekologi Käringtand växer på gräs- och hedmark. Kalkgynnad. Den trivs på såväl fuktiga som torra ställen, där den klarar torka bra. Arten blommar i skandinavien i juni – juli. Den angrips inte av klöverål och bara föga av klöverröta. På sina håll kan käringtand bli invasiv, och slå ut andra växter. De djupgående rötterna gör den svårutrotad. Bränning är verkningslös, endast kemiska medel, som eventuellt kan vara betänkliga ur miljösynpunkt, fungerar.

Namn Etymologi mini|stående|Fruktens "horn" är anledningen till artepitetet corniculatus. Släktnamnet Lotus är hämtat från grekiska. Namnet användes av Homeros (800 f. Kr.) om en ärtväxt. Artepitetet corniculatus kommer av latin cornu, som betyder horn.

Bygdemål <th style=background:lightgreen>Namn <th style=background:lightgreen>Trakt <th style=background:lightgreen>Referens <th style=background:lightgreen>Förklaring <tr> <td colspan=4> <tr> <td>Gigelärt <td> <td align=center>Carl Lindman: Bilder ur Nordens flora, tavla 324, andra upplagan, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1917 – 1926 <td>Gigel betyder sneda tänder <tr> <td>Gulhane <tr> <td>Kattklor <tr> <td>Kosmör <td> <td align=center>Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 361 Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 <tr> <td>Käringgigel <td> <td align=center>A Elofson, Johannes Borg, Bror Wallin: Lönande betesskötsel / Lönande betesdrift, Lantbruksförbundets Tidskrifts AB, Stockholm 1947 <tr> <td>Kärringtuppor <td>Dalarna <td align=center> <td>Med tuppor ("toppar") menas i dalmål blommor

Andra arter, som i dialektalt kallats käringtand Gökärt, Lathyrus linifolius (Reichard) Bässler Styvmorsviol, Viola tricolor; förekommer i Dalsland Henriette Kress: Henriette's Herbal Homepage Styvmorsviol Gullviva, Primula veris; förekommer i Blekinge Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 310 , Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Användning Käringtanden används delvis som foder (därav namnet på underarten foderkäringtand), men kan vara giftig i stora mängder. Ses dock mer som slåtterväxt än betesväxt och tål ej betning lika bra som exempelvis vitklöver.

Om käringtand på jordbruksmark inte betraktas som ogräs, utan tillåts, kommer det kväve, som finns i luften upptagas i leguminosknölarna. När växten vissnat har marken fått ett tillskott av det kväve, som andra växter behöver som näring, d.v.s. symbios med jordförbättring som resultat. Frö för gödsling finns emellertid inte tillgängligt i handeln.

Bilder

Externa länkar Den virtuella floran – Käringtand

Referenser

Källor Bo Nylén: Nordens Flora (andra upplagan). Bokförlaget Prisma, Stockholm 2000.

Kategori:Käringtänder Kategori:Kä Växtindex