Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är ett svenskt statligt universitet med ansvar för areella näringar. Till skillnad från de flesta statliga universitet och högskolor, vilka sorterar under Utbildningsdepartementet, sorterar SLU under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. SLU:s verksamhet regleras i förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet. miniatyr|SLU i Umeå, entrén mot campusområdet. miniatyr|Alnarps slott, en del av SLU i Alnarp. miniatyr|Forskningshuset vid SLU i Skara. miniatyr|Campus Skinnskatteberg, SLU SLU har verksamhet på trettiotalet orter i landet. Till huvudorter räknas Uppsala (Ultuna), Umeå och Alnarp (mellan Lund och Malmö), varav Ultuna är säte för rektor och central administration. Utbildningen är utöver ovanstående även förlagd till Skinnskatteberg, Flyinge, Strömsholm och Vången. Utöver utbildningsorterna bedriver SLU även forskning vid tjugotalet orter i Sverige.
SLU ansvarar för yrkesexamina som agronom, jägmästare, veterinär, lantmästare, landskapsarkitekt, landskapsingenjör, trädgårdsingenjör, hortonom, hippolog och skogsmästare. På SLU finns även ett antal kandidat-, och masterutbildningar inom till exempel ekonomi, husdjursvetenskap, livsmedelsvetenskap, biologi och fiskerivetenskap.
Historik SLU skapades 1 juli 1977 genom sammanslagning av flera då existerande högskolor och andra organisationer i form av Lantbrukshögskolan, Skogshögskolan och Veterinärhögskolan samt Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg och Veterinärinrättningen i Skara.SLU: Mer om SLU , läst 2011-01-01 Samtidigt skedde en omfattande utflyttning av verksamhet från Stockholm till bland annat Ultuna i Uppsala.
Många av dessa separata högskolor inom lantbruksområdet hade vid sammanslagningen en lång historia. Viss utbildning och forskning vid de svenska universiteten hade bäring på lantbruksfrågor i jordbrukssamhällets tidevarv, men intresse för att specifikt anordna högre utbildning inom lantbruksområdet dök upp på 1700-talet. Inledningsvis gällde detta det veterinärmedicinska området.
Den 1 juli 2011 övergick före detta Fiskeriverkets avdelning för forskning och utveckling till att bilda Institutionen för akvatiska resurser vid SLU. miniatyr|En forskare från SLU dissekerar torsk för kommande vetenskapliga analyser. Ystads småbåtshamn 23 april 2020. miniatyr|En ny typ av fångstredskap för fiske, push-up fälla, framtagen av SLU. miniatyr|En pontonryssja utvecklad av SLU miniatyr|Rapportsida på SLUs rapportsystem Artportalen, på bilden inrapporterade fåglar i Skåne 4 okt 2021. Veterinärhögskolan
Den första egentliga veterinärskolan tillkom i det 1224 grundade universitetet i Neapel. Ledare för fakulteten i hippologi (läran om hästen) och hästläkekonst blev Jordanus Ruffus. Hans verk De medica equorum anses vara början till en ny era inom veterinärmedicinen.Bra Böckers lexikon, 1980.
Den första moderna veterinärhögskolan, inrättades dock i Lyon i Frankrike 1762 på initiativ av Claude Bourgelat. Redan 1763 anslogs statliga svenska medel för att skicka tre lärjungar för att studera i Lyon hos Bourgelat. En av stipendiaterna, Peter Hernquist, fick 1774 ansvar för den första svenska veterinärutbildningen, som låg i Skara. Idag ligger Veterinärmuseet i de ursprungliga byggnaderna. Hernquist, som före sin veterinärutbildning var naturvetare, hade 1772 blivit lektor i matematik vid Skara gymnasium. Utbildningen fick fastare form, snarare än att vara en deltidssysselsättning för Hernquist, när Skara veterinärinrättning tillkom 1775 med Hernqvist som föreståndare.
Hernquist framstår som den svenska veterinärmedicinens fader, men även Arvid Henrik Florman, som var anatomiprosektor i Lund, gjorde stora insatser 1791–1812 genom teoretisk och praktisk undervisning i veterinaria.
Hernqvists efterträdare från 1810, Sven Adolf Norling, upplevde svårigheter med att fortsätta tidsenlig veterinärutbildning i Skara, och lyckades efter några år få gehör för sitt förslag att starta veterinärutbildning i Stockholm. Beslut om att starta Veterinärinrättningen i Stockholm togs 1819, och verksamheten drog igång 1821 med Norling som chef. 1867 ändrades namnet till Veterinärinstitutet, från 1870 krävdes fullständig studentexamen för att påbörja studier vid institutet, och 1914 ändrades namnet till Veterinärhögskolan.
Veterinärinrättningen i Stockholm låg först på den del av Gärdet som idag är bebyggd med stadsdelen Östermalm. Från 1819 disponerades ett kvarter som idag ligger mellan Grevgatan, Kaptensgatan, Skeppargatan och Strandvägen. 21 september 1880 invigdes nya lokaler högre upp på Östermalm, vid dåvarande Ladugårdslands tullgata, i närheten av Karlavägen. I samband med ombildandet till Veterinärhögskolans skedde därefter en flytt till nya lokaler i Kräftriket, som delvis togs i bruk höstterminen 1911, men officiellt invigdes först 12 oktober 1912. 1976 flyttade verksamheten till Uppsala, som en del i skapandet av SLU.
Lantbruksinstituten och Lantbrukshögskolan
Lantbruksakademin påbörjade sin verksamhet 1813, efter ett beslut år 1811. Lantbruksakademin bidrog till skapandet av högre utbildning för jordbruket och är den kungliga akademi som finns inom SLU:s vetenskapliga område och som idag heter Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien: Om akademien, läst 6 januari 2009 Lantbruksakademin tilldelades lokaler i närheten av Mäster Samuelsgatan centralt i Stockholm, fick Teknologiska institutet som granne när detta startade sin verksamhet 1827, och övertog även detta instituts lokaler när det 1867 flyttade till Drottninggatan.
1814 ställdes mark på Norra Djurgården (fastigheten Skeppsbroäng) till Lantbruksakademins förfogande för ett experimentalfält för försöksodlingar. 1907 överfördes Lantbruksakademins experimentalfält, där även laboratorier fanns, till den nyskapade Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Även den 1897 grundade Statens entomologiska anstalt gick upp i Centralanstalten. På 1940-talet flyttade försöks- och forskningsverksamheten från Norra Djurgården till Ultuna.
Det första egentliga lantbruksinstitutet för att anordna jordbruksundervisning i Sverige startades av Edvard Nonnen i Degeberg i Skaraborgs län 1834, efter utbildningsskisser som tagits fram av Johan Theophil Nathhorst, och lärokursen var tvåårig. Senare tillkom ett statligt lantbruksinstitut i Ultuna 1848, vilket ledde till att den högre kursen i Degeberg upphörde 1852, och ett andra statligt lantbruksinstitut tillkom i Alnarp 1862. 1882 renodlades verksamheten vid de båda lantbruksinstituten till högre utbildning, medan den lägre utbildningen övergick till att vara vanliga lantbruksskolor som även fanns på andra håll i landet. Lantbruksinstituten stod inledningsvis under tillsyn av Lantbruksakademin, men detta ansvar togs över av Lantbruksstyrelsen när denna bildades 1889.
De två lantbruksinstituten ombildades 1932 till Lantbrukshögskolan, med följd att all agronomutbildning samlades i Ultuna, Uppsala.Ultuna.se: Lantbrukshögskolan, läst 6 januari 2009
Skogsinstitutet och Skogshögskolan Skogsinstitutet inrättades i Stockholm 1828, med lokaler vid Djurgårdsbrunnsviken i Stockholm. Verksamheten vid institutet utgjorde en påbyggnadsutbildning på de praktiskt orienterade skogsskolorna i Omberg respektive Kloten. Verksamheten vid Skogsinstitutet överfördes 1915 till Skogshögskolan när denna påbörjade sin verksamhet i Frescati, i lokaler som idag ligger inom Stockholms universitets campus. Jägmästarutbildningen vid Skogshögskolan bedrevs i form av en förberedande kurs i Garpenberg med fortsättning i Stockholm. Sedan 1977 ges Jägmästarutbildningen i Umeå.
Sammanslagningen
Sammanslagningen till SLU förbereddes under lång tid. En veterinärmedicinsk utredning tillsattes 1965 för att utreda en integration mellan veterinärmedicinen och lantbruksvetenskapen i Sverige. På grundval av utredningen fattades 1970 ett riksdagsbeslut om att Veterinärhögskolan skulle flyttas till Ultuna och integreras med Lantbrukshögskolan. Flyttningen från Kräftriket genomfördes 1974–1978.Ultunae: Veterinärhögskolan, läst 19 februari 2010
Omorganisationer SLU har genomgått olika omorganisationer under sin existens. Fakultetsindelningen följde 1977–2003 i princip uppdelningen mellan de tre tidigare högskolorna. Fakulteterna var Lantbruksvetenskapliga fakulteten (1977–1995) resp. Fakulteten för jordbruk, landskapsplanering och trädgårdsbruk (1996–2003), Skogsvetenskapliga fakulteten och Veterinärmedicinska fakulteten. Från 2004 har SLU en uppdelning i fyra fakulteter.Hedersdoktorer vid SLU , läst 19 februari 2010 I februari 2013 beslutades att de utbildningar som gavs i Skara skulle omlokaliseras till Uppsala efter vårterminen 2015, medan forskningsverksamhet blev kvar i Skara.SLU lägger ner i Skara. SvD 2013-02-20.
SLU har under 2000-talet sorterat under Jordbruksdepartementet, Landsbygdsdepartementet och Näringsdepartementet. Från och med den 1 januari 2023 sorterar universitetet under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Organisation
Fakulteter miniatyr|Biocentrum vid SLU i Uppsala samlar tre institutioner inom fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap. SLU består sedan 2004 av fyra fakulteter:SLU: institutioner och fakulteter, läst 17 februari 2010 Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap (LTV), huvudsakligen lokaliserad i Alnarp Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap (NJ), huvudsakligen lokaliserad i Uppsala Fakulteten för skogsvetenskap (S), huvudsakligen lokaliserad i Umeå Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH), huvudsakligen lokaliserad i Uppsala
Under respektive fakultet lyder ett antal institutioner och andra enheter.
Centrumbildningar och gemensamma enheter Därutöver finns vissa centrumbildningar som tillhör fler än en fakultet, eller är gemensamma för SLU och externa samarbetspartner, som Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek. Sistnämnda har verksamhet över hela Sverige, med enheter i huvudorterna Alnarp, Umeå och Uppsala. I organisationen ingår även bibliotek i Skinnskatteberg och Flyinge.
Forskningsstationer Utöver utbildningsorterna bedriver SLU även forskning vid Vindeln, Röbäcksdalen, Siljansfors, Jädraås, Öregrund, Grimsö, Drottningholm, Lysekil, Tönnersjöheden, Asa Balsgård och Lövsta, Funbo socken. Vid ytterligare tolv platser finns forskningsstationer och gårdar för forskning och försök (se vidare försökspark).
Utbildningar på grundnivå miniatyr|Vinter på SLU:s campus i Ultuna, Uppsala
Biologi och miljövetenskap Utbildningen ges i Uppsala och motsvarar tre års heltidsstudier (180 hp). Programmet leder till en kandidatexamen antingen i biologi eller i miljövetenskap och man väljer vilket av områdena man vill fördjupa sig inom.
Djursjukskötare Utbildningen ges på Ultuna i Uppsala och motsvarar tre års heltidsstudier (180 hp). Programmet är en medicinsk utbildning där teoretiska kurser varvas med praktiska, med fokus på djuromvårdnad och djursjukvård.
Ekonomi - hållbar utveckling Ett treårigt kandidatprogram i ekonomi ges vid SLU i Uppsala (180 hp). Utbildningen tar upp naturresursfrågor ur ett ekonomiskt perspektiv, samtidigt som den tar upp grunderna inom huvudämnena företags- och nationalekonomi.
Etologi och djurskydd Utbildningen ges på Ultuna i Uppsala och motsvarar tre års heltidsstudier (180 hp). Utbildningens fokus ligger på djurens beteende och behov. Från och med höstterminen 2014 ges programmet i Uppsala. Innan dess gavs utbildningen i Skara.
Hippolog Utbildningen ges i Flyinge, Vången och Strömsholm och motsvarar tre års heltidsstudier (180 hp). Det är den enda utbildningen som är helt inriktad på hästar och vänder sig till dem som vill arbeta professionellt med hästar. Utbildningen har tre olika inriktningar: ridhäst, islandshäst, och travhäst.
Landskapsingenjör