5 juli

5 juli är den 186:e dagen på året i den gregorianska kalendern (187:e under skottår). Det återstår 179 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar Nationaldagar s nationaldag (till minne av utropandet av självständigheten från Spanien denna dag 1811) s nationaldag (till minne av självständigheten från Portugal denna dag 1975)

Namnsdagar I den svenska almanackan Nuvarande – Laila och Ritva Föregående i bokstavsordning Agaton – Namnet fanns sedan gammalt på 7 december. Det fanns där fram till 1993, då det flyttades till dagens datum, för att 2001 utgå. Cyrilla – Namnet fanns, till minne av en kvinnlig martyr i Libyen på 300-talet, på dagens datum före 1774, då det utgick, till förmån för Melker. Esaias – Namnet förekom på dagens datum före 1700-talet, men infördes 1708 på 6 juli. Där fanns det kvar fram till 1993, då det flyttades till 6 september, för att 2001 återföras till 6 juli. Laila – Namnet infördes 1986 på 27 februari. Där fanns det fram till 2001, då det flyttades till dagens datum. Marja – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 2 februari och utgick 2001. Melker – Namnet infördes på dagens datum 1774 och fanns där fram till 2001, då det flyttades till 6 januari. Mirjam – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 1 juli, där det har funnits sedan dess. Ritva – Namnet infördes 1986 på 4 januari, men flyttades 2001 till dagens datum. Föregående i kronologisk ordning Före 1774 – Cyrilla och Esaias 1774–1900 – Melker 1901–1985 – Melker 1986–1992 – Melker, Marja och Mirjam 1993–2000 – Melker och Agaton Från 2001 – Laila och Ritva Källor Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Finlandssvenska almanackan Nuvarande från 1929 – Ulf I föregående revideringar inga ändringar sedan 1929

Händelser 767 – En vecka efter påven Paulus I:s död (28 juni) blir Konstantin II utsedd till påve av sin bror, hertig Toto av Nepi. Paulus bror Stefan gör honom dock rangen stridig och lyckas i augusti året därpå avsätta honom, varpå han låter spärra in honom i ett kloster och blända honom. Stefan utses därefter själv till påve med namnet Stefan III och Konstantin räknas därefter som motpåve. 1294 – Efter att påvestolen har stått tom i två år väljs Pietro Angelerio till påve och tar namnet Celestinus V. Han abdikerar dock redan efter fem månader på posten, i december samma år, då han fruktar att hans plikter som påve ska inverka negativt på hans fromma och religiösa liv. Detta blir första gången en påve abdikerar frivilligt och även den enda gången det sker, innan Benedictus XVI:s abdikation 2013. 1568 – Dagen efter att den svenske kungen Erik XIV officiellt har gift sig med sin frilla Karin Månsdotter låter han kröna henne till Sveriges drottning. Att kungen låter kröna sin älskarinna till drottning är en av orsakerna till att hans halvbröder, hertigarna Johan och Karl, en vecka senare inleder ett uppror mot honom och i slutet av september låter avsätta både honom och Karin. Det avsatta kungaparet lever sedan i fångenskap, först tillsammans och sedan åtskilda, till Eriks död 1577, varefter Karin slår sig ner på Liuksiala kungsgård i Finland, där hon lever till sin död 1612. 1687 – Den engelske naturvetaren och matematikern Isaac Newton publicerar verket Philosophiae Naturalis Principia Mathematica (latin för Naturfilosofins matematiska principer och i korthet kallat Principia) i tre delar, vilket blir banbrytande inom naturvetenskapen. Verket innehåller Newtons rörelselagar (däribland gravitationslagen) och huvuddragen i klassisk mekanik och blir därmed grunden för flera vetenskaper för många århundraden framåt. 1809 – Den franska armén på 140 000–160 000 man inleder, under ledning av kejsar Napoleon I ett fältslag mot en jämstark österrikisk armé, ledd av ärkehertig Karl. Slaget, som pågår till dagen därpå och blir känt som slaget vid Wagram blir ett av de blodigaste under Napoleonkrigen, men också ett av de viktigaste, eftersom fransmännen en vecka senare kan tvinga österrikarna till stilleståndet i Znaim och under hösten också framtvingar den för Österrike hårda freden i Schönbrunn, som gör slut på det femte koalitionskriget. 1811 – Venezuela utropar sin självständighet från Spanien och detta blir den första kolonin i Sydamerika, som förklarar sig självständig från sitt europeiska moderland. Venezuela har i praktiken varit självständigt sedan 19 april året före, då den första republiken grundades, men denna blir inte långvarig, då inbördeskrig snart utbryter och republiken faller året därpå. Redan 1813 grundas dock andra republiken, som varar till 1814, då den faller för de spanska återerövringsförsöken. Det spanska väldet över Venezuela är slutligen över 1819, då landet blir en del av Storcolombia. 1904 – Viksängskyrkan invigs i Västerås. Den byggdes ursprungligen 1912 som ett soldathem vid Västmanlands regemente i nationalromantisk stil. 1932 – António de Oliveira Salazar, som har varit finansminister i Portugals diktaturregering sedan 1928, övertar även posten som landets premiärminister. Fram till 1940 håller han båda posterna, men han förblir diktatorisk premiärminister fram till 1968. Under hans tid vid makten upplever Portugal politisk stabilitet och efter andra världskriget en bruttonationalproduktökning på 200 procent, dock till priset av isolering och politiskt undertryckande. 1968 hamnar han nästintill i koma efter en fallolycka och avlider 1970, varefter den portugisiska diktaturen snart faller (1974). 1943 – Tyska trupper på över 900 000 man och nära 3 000 stridsvagnar inleder klockan 03.30 en offensiv vid den ryska staden Kursk, som pågår till den 23 juli. Offensiven går till historien som slaget vid Kursk, som blir känt som världshistoriens största pansarslag, då ryssarna den 12 juli inleder en motoffensiv där de sätter in över 1,9 miljoner man och över 5 000 stridsvagnar. Slaget blir en av andra världskrigets mest avgörande sovjetiska segrar, eftersom den tyska offensiven på östfronten hindras och ryssarna återerövrar territorium utmed en 2 000 kilometer lång frontlinje. 1946 – Den franske modeformgivaren Jacques Heim introducerar den moderna bikinin, då han i sin strandshop i Cannes på franska rivieran börjar sälja en tvådelad baddräkt, som han kallar ”Atomen” och marknadsför som ”världens minsta baddräkt”. Samma dag tar den före detta bilingenjören Louis Réard, som nyligen har övertagit sin mors damunderklädesbutik, upp konkurrensen i Paris, genom att låta nakendansösen Micheline Bernardini posera i hans modell, som är en stringbikini och som han marknadsför som ”mindre än världens minsta baddräkt”. Plagget får snart namnet bikini, uppkallat efter Bikiniatollen, där det just då pågår uppmärksammade kärnvapenprovsprängningar, då Réard anser den vara ”tämligen explosionsartad”. 1962 – Två dagar efter att moderlandet Frankrike har erkänt kolonin Algeriets självständighet utropas den självständiga republiken Algeriet, efter sju och ett halvt års frihetskrig mot Frankrike och efter 132 år som fransk koloni. Algeriet drabbas dock snart av inre politiska strider och genom en statskupp 1965 blir landet diktatur, som varar till 1989. 1975 – Ögruppen Kap Verde utanför Afrikas västkust blir självständigt från Portugal efter att ha varit portugisisk koloni i 519 år (sedan 1456). Till en början bildar Kap Verde union med Guinea-Bissau, som har blivit självständigt året före, men vid en statskupp 1980 upplöses unionen. Under 1980-talet är Kap Verde diktatur, men från och med 1990 införs flerpartisystem i landet och det är numera () en av Afrikas mest stabila demokratier. 1980 – Den svenske tennisspelaren Björn Borg vinner sin femte seger i Wimbledonmästerskapen, vilket också blir hans sista, efter en lång och utdragen match mot amerikanen John McEnroe. Borg blir därmed den förste manlige spelaren som lyckas vinna turneringen fem gånger i rad (1976–1980) med de moderna regler som införts 1922. Sedan McEnroe har besegrat honom året därpå bestämmer sig Borg för att ta paus från tennisen och avslutar karriären 1983. 1983 – Säckar med hasch börjar flyta iland utanför Göteborg och inom en vecka blir det inte mindre än 900 kilogram. Trots undersökningar lyckas polisen inte ta reda på var säckarna kommer ifrån och ingen blir därför fälld för innehav eller spridning av drogen. 1996 – Fåret Dolly föds på Roslininstitutet i Edinburgh i Skottland. Hon är det första däggdjuret i världen som har blivit klonat från en cell från ett annat vuxet djur (i detta fall en cell från ett fårjuver). Kloningen blir en världshändelse, då den visar att man kan återskapa en hel individ med hjälp av en cell från moderindividen. Dolly, som skämtsamt får sitt namn efter countrysångaren Dolly Parton (eftersom cellen som används vid kloningen kommer från ett juver och en av forskarna i processen nämner att de inte kunde tänka sig några mer passande ”juver” än Partons), lever i sex år, innan hon 2003 dör i en lungsjukdom.

Födda 980 – Mokjong av Goryeo, koreansk monark 1321 – Joanna av England, Skottlands drottning från 1329 1500 – Paris Bordone, italiensk konstnär 1549 – Francesco Maria del Monte, italiensk kardinal, diplomat och konstmecenat 1554 – Elisabeth av Österrike, Frankrikes drottning 1570–1574 1653 – Thomas Pitt, brittisk köpman och politiker 1670 – Dorothea Sofia av Neuburg, hertiginna av Parma 1695–1727 (gift med Francesco Farnese) och Parmas regent 1731–1735 1709 – Étienne de Silhouette, fransk politiker 1717 – Peter III, kung av Portugal 1777-1786 1735 – August Ludwig von Schlözer, tysk historiker 1753 – Jonathan Hornblower, brittisk ingenjör 1755 – Sarah Siddons, brittisk skådespelare 1761 – Louis-Léopold Boilly, fransk målare 1783 – Charles-Louis Havas, fransk journalist och affärsman 1795 Benjamin Morrell, amerikansk upptäcktsresande Georg Ernst Ludwig Hampe, tysk mykolog och botaniker 1801 – David Farragut, amerikansk sjömilitär 1802 – Pavel Nachimov, rysk amiral 1803 – George Borrow, engelsk resande och skriftställare 1805 – Robert FitzRoy, brittisk sjöofficer, guvernör och meteorolog 1810 – P.T. Barnum, amerikansk underhållningsentreprenör och cirkusdirektör 1816 – Anders Melcher Myrtin, svensk häradshövding och riksdagsman 1820 Luke Pryor, amerikansk demokratisk politiker, senator för Alabama 1880 William John Macquorn Rankine, brittisk ingenjör och fysiker 1830 – Emilio Dandolo, italiensk patriot och militär 1853 – Cecil Rhodes, brittisk finansman och kolonialpolitiker, Kapkolonins premiärminister 1890–1896 1856 – Hedworth Meux, brittisk militär 1857 – Clara Zetkin, tysk kommunist och kvinnorättskämpe, initiativtagare till Internationella kvinnodagen 1857 – Alfred Jeanroy, fransk universitetsprofessor, lingvist, filolog och romanist 1860 Robert Bacon, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USA:s utrikesminister 1909 Albert Döderlein, tysk läkare 1871 – Claus Schilling, tysk läkare inom tropikmedicin 1872 – Édouard Herriot, fransk politiker, Frankrikes konseljpresident 1924–1925, 1926 och 1932 1874 – Eugen Fischer, tysk läkare, antropolog och eugeniker 1878 – Joseph Holbrooke, brittisk tonsättare, pianist och dirigent 1879 Dwight F. Davis, amerikansk politiker och tennisspelare Wanda Landowska, polsk cembalist och pianist 1881 – Henri Le Fauconnier, fransk konstnär 1882 – Inayat Khan, indisk musiker och sufier 1884 – Enrico Dante, italiensk kardinal 1885 – André Lhote, fransk konstnär och skulptör 1886 – Willem Drees, nederländsk politiker, Nederländernas premiärminister 1948–1958 1888 – Herbert S. Gasser, amerikansk fysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1944 1889 – Jean Cocteau, fransk dramatiker, poet, konstnär och filmskapare 1890 – Karl Eglseer, tysk-österrikisk general 1891 John Northrop, amerikansk biokemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1946 Tin Ujević, kroatisk poet, essäist och översättare