NHIndustries NH90 är en medeltung militär transporthelikopter och världens första serieproducerade helikopter med elektroniskt styrsystem samt ett fullständigt kompositskrov. Helikoptern är ett samarbetsprojekt mellan fyra europeiska NATO-länder och tillverkas av NHIndustries. I Sverige benämns den Helikopter 14.
Utveckling Under 1980-talet stod det klart för många länder i Europa att deras helikopterflottor, mestadels från 1950 och 1960-talen, började bli föråldrade. Detta ledde fram till att två europeiska samarbetsprojekt för helikoptrar startades, EH101 samt NH90.
För NH90:s del startade arbetet 1985 när de fyra EG-länderna Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna samt Storbritannien initierade ett NATO-samarbete för att gemensamt utveckla och anskaffa en medeltung militär transporthelikopter för 1990-talet; NATO Helicopter for the 90s - vilket kom att förkortas till NH90. Samarbetet hade en politisk bakgrund med syfte att främja och stärka EG:s flygindustrin, främst från Nordamerikanska helikoptertillverkare (främst Boeing och Sikorsky). 1987 lämnade dock Storbritannien samarbetet och fokuserade på EH101.
De kvarvarande länderna bildade 1992 organisationen NAHEMA (NATO Helicopter Management Agency), vilken är kravställare och kund i projektet. Samtidigt bildar ländernas inhemska flygindustrier; Eurocopter (Frankrike/Tyskland), AgustaWestland (Italien) samt Fokker (Nederländerna) konsortiet NHI (NHIndustries/NATO Helicopter Industries). NHI är motparten till NAHEMA med uppgiften att utveckla, tillverka samt marknadsföra NH90. Samma år (1992) tecknade NAHEMA kontrakt med NHI om att utveckla NH90. 2001 anslöt sig Portugal som den femte medlemmen till NAHEMA.
Utvecklingsarbetet av NH90 startade 1993, där många tekniska lösningar återanvändes från Tiger-projektet och redan 1995 var den första prototypen redo att flyga. NH90 utvecklades i två varianter; TTH (Tactical Transport Helicopter) för markoperativa insatser samt NFH (NATO Frigate Helicopter) för sjöoperativa insatser. I september 1995 genomfördes de första marktesterna med en testrigg kallad "Järnfågeln". I december samma år genomfördes så jungfruflygningen med den första prototypen (PT1), flygningen varade i 40 minuter och prototypen användes främst till att prova ut grundhelikoptern och dess mekaniska system. I mars 1997 flög så den andra prototypen (PT2) som var inriktad mot att prova ut det elektroniska styrsystemet samt att användas som en demonstrator. Den tredje prototypen (PT3) flög i november 1998, man hade nu nått seriestatus i utvecklingsarbetet och kunde bl.a. prova ut systemintegrationen. De båda slutliga prototyperna, PT4 samt PT5, genomförde sina första flygningar i maj respektive december 1999 och användes för att utveckla TTH- respektive NFH-varianten.
År 2000 skrev NAHEMA (Frankrike, Tyskland, Italien samt Nederländerna) kontrakt med NHI om tillverkning av 366 stycken NH90 (har därefter reducerats till 337 stycken), med avsikt att leverera den första serieproducerade TTH till 2003. Året därpå beställde Sverige, Norge samt Finland som första exportkunder gemensamt 52 stycken NH90. 2003 beställde Grekland 20 stycken NH90. 2004 beställde Oman 20 stycken NH90. 2005 beställde Australien 12 stycken NH90 (har därefter utökats till 47 stycken). Under 2006 beställde Nya Zeeland 9 stycken NH90 (varav en inte är avsedd att vara operativ, utan att man tar reservdelar ifrån den), samma år beställde Spanien 45 stycken NH90 (har därefter reducerats till 22 stycken). 2007 beställde Belgien 8 stycken NH90. Senaste kunden är Qatar som 2018 beställde 28 stycken NH90.
Den första serieproducerade NH90 (TTH) var tysk och flög för första gången i maj 2004. Tyskland blev även det första land att ta NH90 i tjänst i december 2006, tre år senare än planerat. Året därpå tog Sverige, som första exportkund, emot en serieproducerad NH90. Det dröjde till 2010 innan den första serieproducerade NFH levereras, vilken togs emot av Nederländerna.
Ursprungligen var det tänkt att NH90 skulle tillverkas vid tre produktionsanläggningar; i Tessera (Italien) av AgustaWestland samt i Marignane (Frankrike) och Donauwörth (Tyskland) av Eurocopter. Dock föreskrev kontrakten med de nordiska länderna, Australien samt Spanien att helikoptern av sysselsättningspolitiska skäl skulle tillverkas lokalt; för de nordiska i Halli (Finland) av Patria, den australiska i Brisbane (Australien) av Australian Aerospace samt den spanska i Albacete av Eurocopter España.
Design Modeller NH90 finns i två modeller som delar en gemensam grunddesign.
TTH TTH (Tactical Transport Helicopter) är en markoperativ modell som framförallt är avsedd för taktisk transport av trupp (upp till 20 personer) samt materiel (nyttolasten beror på mängden bränsle med mera, genomsnittlig nyttolast: 2,5 ton). Den kan även genomföra andra uppgifter som en militär transporthelikopter normalt löser, såsom sjuktransport (upp till 12 bårfall), räddningsuppdrag samt stödja specialförband. Helikoptern kan användas även under svåra väderförhållanden (även isbildning) samt under dygnets alla timmar (dager/mörker).
NFH NFH (NATO Frigate Helicopter) är en sjöoperativ modell som är tekniskt anpassad till att landa på fartyg samt baseras ombord på fregatter och andra större fartyg. Den är framförallt avsedd för ubåtsjakt samt ytstrid, men kan även lösa alla uppgifter som TTH:n kan. NFH kan automatiskt fälla ihop huvudrotorn samt stjärtbommen för att minska den yta helikoptern tar i anspråk på ett fartyg (TTH kan göra samma sak, men då med handkraft). Vidare har NFH ett system som låser och sedan drar fast helikoptern mot fartygsdäcket (s.k. "deck-lock") så att den sitter fast i fartyget när den står parkerad.
Varianter De båda modellerna finns sedan i en rad olika varianter beroende på dess tekniska egenskaper (version), vem som är kunden samt vilken generell uppgift helikoptern är tänkt att lösa. NHI har fastställt en fyrställig bokstavskombination som är gemensam för alla NH90, som genom tre bokstavsgrupper beskriver vilken variant det är:
Variant Första gruppen (en bokstav)tekniska egenskaper Andra gruppen (två bokstäver)nationalitet Tredje gruppen (en bokstav)uppgift BSWA > TTH med RTM 322 samt Hög kabin Sverige Markoperativ BSWN > TTH med RTM 322 samt Hög kabin Sverige Sjöoperativ GITA > TTH med GE T700 Italien Markoperativ GSPA > TTH med GE T700 Spanien Markoperativ HITN > NFH med GE T700 Italien Sjöoperativ MITT > TTH med GE T700 samt Rotorsystem från NFH Italien Marin uppgift, specifik roll okänd MSPT > TTH med GE T700 samt Rotorsystem från NFH Spanien Marin uppgift, specifik roll okänd NBEN > NFH med RTM 322 Belgien Sjöoperativ NFRN > NFH med RTM 322 Frankrike Sjöoperativ NFRS > NFH med RTM 322 Frankrike Marin uppgift, specifik roll okänd NGEN > NFH med RTM 322 Tyskland Sjöoperativ NNLN > NFH med RTM 322 Nederländerna Sjöoperativ NNWN > NFH med RTM 322 Norge Sjöoperativ TAUA > TTH med RTM 322 Australien Markoperativ TBEA > TTH med RTM 322 Belgien Markoperativ TFIA > TTH med RTM 322 Finland Markoperativ TFRA > TTH med RTM 322 Frankrike Markoperativ TFRF > TTH med RTM 322 Frankrike Flygvapnet TGEA > TTH med RTM 322 Tyskland Markoperativ TGEE > TTH med RTM 322 Tyskland Combat Search and Rescue (CSAR) TGEF > TTH med RTM 322 Tyskland Flygvapnet TGRA > TTH med RTM 322 Grekland Markoperativ TNZA > TTH med RTM 322 Nya Zeeland Markoperativ TOMF > TTH med RTM 322 Oman Flygvapnet TQA# > TTH med RTM 322 Qatar TQA# > NFH med RTM 322 Qatar
Teknik thumb|Glascockpit NH90 När NH90 designades valde man ibland tekniska lösningar som var teknikdrivande och låg långt fram i utvecklingen för att skapa ett teknikförsprång till konkurrerande utomeuropeiska tillverkare och på så sätt främja den europeiska flygindustrin. Detta gjorde att NH90 blev den första serieproducerade helikoptern med elektroniskt styrsystem samt ett fullständigt kompositskrov.
Elektroniskt styrsystem har länge används i flygplan, men helikoptrar har fortsatt att använda mekaniska styrsystem med stötstänger. De fördelar NH90 får med det elektroniska styrsystemet är främst en viktbesparing, billigare underhåll samt en mindre komplex mekanisk lösning. Vidare får man en mycket bättre systemintegration mellan styrsystemet och styrautomaten (autopilot), då båda systemen nu är elektroniska. Den största nackdelen är att om elektroniken slutar fungerar leder detta till ett omedelbart haveri, en risk som i princip byggts bort genom att skapa hög redundans och på NH90 görs det genom att använda fyra styrdatorer, två digitala och två analoga, som övervakar varandra. En av de digitala datorerna är "master" och övervakas av de övriga. Om "mastern" inte räknar fram samma styrdata som de andra datorerna så "röstas" den bort och kontrollen lämnas över till den andra digitala datorn. Om denna andra digitala dator slutat fungera, så tar en av de analoga datorerna över. De analoga datorerna är mindre avancerade, vilket ger en lägre funktionalitet, men fördelen är att man har två olika konstruktionslösningar. Detta minskar risken för att en mjukvarubugg, konstruktionsmiss eller liknande skulle leda till en haveri.
Normalt tillverkas helikoptrar till stor del av lättmetall, men i NH90:s fall är huvuddelen av skrovet i kompositmaterial (glas- samt kolfiber) vilket ger en rad fördelar. Kompositmaterial ger en låg vikt, hög hållfasthet samt man slipper problem med materialutmattning och korrosion. Även antalet konstruktionselement kan minskas, själva flygkroppen hos NH90 består bara av tre ihopsatta delar: framkropp, mittensektion samt bakkropp. Vidare gör materialvalet i kombination med skrovets sexkantiga form att NH90 får en låg radarsignatur. En annan av kompositmaterialets fördelar jämfört en aluminiumkonstruktion blir samtidigt dess kanske största nackdel: reparation. En kompositskada kan vara mycket svår att upptäcka och t.o.m. osynlig för blotta ögat. En ytlig kompositskada är väldigt enkel att laga temporärt (s.k. krigsreparation) genom att tejpa över skadan så att det inte kommer in fukt i kompositen då det inte finns någon risk för sprickbildning i skadeområdet (vilket en aluminiumkonstruktion riskerar göra). Men skador som finns i själva kompositstrukturen är problematiska, då skrovet inte har några spant som tar upp lasterna utan är självbärande. Så när den reparationen skall utföras så måste man bl.a. ta hänsyn till i vilket område i skrovet skadan har uppstått för att kunna skapa korrekta reparationsanvisningar och genomföra reparationen. För detta krävs tillverkarens konstruktionsunderlag samt tillgång till avancerad teknisk utrustning.
Övrigt: NH90 har ett avancerat avioniksystem som är sammankopplat genom redundanta digitala databussar samt är utrustad med en glascockpit. Man har minskat risken för överbelastade sinnesintryck (s.k. "information overload") genom att presentera information enligt "Dark cockpit concept". Detta betyder att vid normala förhållanden är de flesta indikeringar släckta och endast väsentlig information visas, det är först vid ett problem/fel som nödvändig indikering och information börjar visas för att kunna hantera situationen. NH90 har ett fyrbladigt rotorsystem som går att fälla ihop, även stjärtbommen går att fälla ihop. Ihopfällningen genomförs endast vid behov, det minskar avsevärt den yta som krävs för att "parkera" helikoptern, något som är viktigt framförallt ombord på fartyg. Helikopterns huvudrotorblad samt motorer är utrustat med avisningsystem som förhindrar isbildning och därigenom möjliggör att helikoptern kan flyga under isbildningsförhållanden. Helikoptern är tvåmotorig och har enmotorprestanda, vilket betyder att den kan fortsätta att flyga även om en motor slutat fungera. Växellådorna i helikoptern är designade för att klara 30 minuters drift även efter det att oljesmörjningen slutat fungera. NH90 har förutom sidodörrar på vardera sida även en bakre lastramp för att kunna lasta i och ur personal och materiel i kabinen.
Operationell historia