Garnisonsregementet i Göteborg var ett svenskt värvat infanteriregemente som verkat under många namn och som sattes upp i Göteborg 1721 av Bengt Ribbing, som också var dess förste chef. Regementet ingick i Västgötafördelningen av armén.

Bakgrund Historia

Regementet organiserades 1721 med Västgöta tremänningsinfanteriregemente som stomme. Dess förste regementschef var generalmajor Bengt Ribbing. Det bestod från 1723 av åtta kompanier och var förlagt till Göteborg.

Regementet deltog vid några av Sveriges krig under 1700-talet, de första blev Hattarnas ryska krig då man kommenderades till Finland 1742. Åren 1751–1762 deltog regementet vid bygget av fästningen Sveaborg utanför Helsingfors. Regementet deltog även i pommerska kriget.

Under Gustav III:s ryska krig 1788–1790 förlades regementet återigen till krigsskådeplatsen i Finland, och man deltog bland annat i slaget vid Svensksund. Under slaget var regementet placerat ombord på Bohuseskadern av Arméns flotta. Nio av regementets soldater tilldelades För tapperhet till sjöss för sina insatser. Två av regementets officerare dödades vid detta slag: löjtnanten Johan August Rydingsvärd och fänriken Bror Carl TallbergGötheborgs Allehanda 4 januari 1791, sid 2. Under regementets frånvaro från Göteborg sköttes dess uppgifter främst av Göteborgs borgerskaps militärkårer.

Vid ett flertal tillfällen detacherades soldater ur regementet och skickades till den svenska kolonin Saint-Barthélemy i Västindien. Bland annat sändes 1794 tjugofyra (24) man utrustade i uniform m/1792 till ön.Gustavianer.com

Soldater ur regementet deltog 1799 vid det Björnbergska brännvinskriget, då det Björnbergska huset på Norra Hamngatan 6 plundrades och förstördes av en uppretad folkmassa. De fåtal soldater som fanns tillhands kunde först inte hindra plundringen, men sedan förstärkning erhållits kunde folkmassan tryckas tillbaka och stoppas.goteborgshistgoria.se

År 1799 kunde regementet även flytta in i den då nyuppförda kasern som Göteborgs borgerskap hade uppfört. Denna kasern kallades Borgerskapets kasern, och togs 1801 över av Göta artilleriregemente. Slutligen revs den 1908. Regementets siste chef var fältmarskalken Curt Bogislaus von Stedingk. När nedläggningen skedde 1801 uppgick de kvarvarande delarna i Göta artilleriregemente.

Styrka Under det fjärde kvartalet 1793 uppgick regementets styrka till följandeUppgifter rörande svenska krigsmagtens styrka, sammansättning och fördelning, J. Mankell, 1865. sid 451.:

Officerare: 30 Underofficerare: 39 Spel: 17 Manskap: 778

Regementspastorer miniatyr|höger|Regementets nattvardskärl, nu i Göteborgs stadsmuseums samlingar. (1924). Vid regementet fanns en utsedd regementspastor som ansvarade för själavården inom regementet, och som höll gudstjänst varje söndag samt firade högtider i Garnisonskyrkan (som då låg i Kronhuset). Regementspastorn anordnade även vigslar och begravningar inom regementet. Regementspastorn var även kyrkoherde i Göteborgs garnisonsförsamling. Följande personer var pastorer vid regementet;

1721-1728: Lars Ahlman 1728-1731: Magnus Wallenstedt 1731-1736: David Mummel 1736-1746: Olof Boman 1746-1758: Petrus Strömbom 1759-1780: Anton Grimbeck 1780-1793: Fredrik Adolf Silvander 1793-1801: Måns Christian MummelGöteborgs stifts herdaminne: samt geografisk, statistisk och historisk beskrifning öfver pastoraten. 1872, sid 45.

Framstående personer vid regementet Johan Henrik Hästesko, stabsfänrik vid regementet, och dömd till döden för sin inblandning i Anjalaförbundet under Gustav III:s ryska krig. Adolph Peter von Sietmann, förare vid regementet som erhöll tapperhetsmedaljen Svensksundsmedaljen i silver efter Slaget vid Svensksund. Han erhöll även För tapperhet till sjöss samma år.Svensk Numismatisk tidskrift, nummer 2 2006 Herman Ulrik af Dittmer, löjtnant vid regementet, som erhöll tapperhetsmedaljen Svensksundsmedaljen i guld efter Slaget vid Svensksund.af Dittmer nr 2062, tab 4 Axel Ennes, kapten vid regementet, som erhöll tapperhetsmedaljen Svensksundsmedaljen i guld efter Slaget vid Svensksund.Svensk biografiskt Lexikon, Band 13 (1950), sida 747. Gustaf Insenstierna, löjtnant vid regementet som erhöll tapperhetsmedaljen Svensksundsmedaljen i guld efter Slaget vid Svensksund.adelsvapen.com, tab 4 Carl Johan Krusell, kapten vid regementet som erhöll tapperhetsmedaljen Svensksundsmedaljen i guld efter Slaget vid Svensksund.Ceremonimästareämbetets journal från den 7 december 1790 till och med 1792 års slut. Riksarkivet. sid 20-36. Carl-Gustaf Planting-Gyllenbåga, kapten vid regementet, ombord på Kanonslupen nr 101, erhöll tapperhetsmedaljen Svensksundsmedaljen i guld efter Slaget vid Svensksund adelsvapen.com, tab 31 Arvid David Hummel - auditör vid regementet 1796.

Bilder

Förbandschefer 1721–1730: Bengt Ribbing 1730–1747: Daniel Johan Zander 1747–1769: Carl Edvard von Hessenstein 1769–1774: Hans Gustaf Gyllengranat 1774–1785: Hugo Herman von Saltza 1785–1789: Carl Adam Wachtmeister 1789–1801: Curt von Stedingk

Namn, beteckning och förläggning Regementena fick under 1700-talet oftast namn efter sin överste, varför regementet över tid ändrade namn. Nedan syns en sammanställning på det namn regementet officiellt hade under sin verksamma tid. NamnRibbingska regementet1721–1730Zanderska regementet1730–1747Hessensteinska regementet1747–1769Gyllengranatska regementet1769–1774Saltziska regementet1774–1785Wachtmeisterska regementet1785–1789Stedingska regementet1789–1801

Övningsfält och förläggningsortGöteborg1721–1799Borgerskapets kasern, Göteborg1799–1801

Se även Göta artilleriregemente

Källor gamlagoteborg.se

Referenser

Kategori:Ej längre existerande svenska infanteriregementen Kategori:Svenska militära enheter bildade 1721 Kategori:Svenska militära enheter upplösta 1801 Kategori:Göteborgs garnison Kategori:Göteborg under 1700-talet Kategori:Svenska värvade infanteriförband