miniatyr|höger|260px|Carl Wilhelm Carlbergs familjegrav vid Örgryte gamla kyrka. Carl Wilhelm Carlberg, född den 9 mars 1746 i Örgryte socken, död den 8 april 1814 i Göteborg,, hämtad 2013-09-26. var en svensk arkitekt, fortifikationsofficer och Göteborgs första stadsarkitekt.
Släkten Carlberg har fått en gata i Göteborg uppkallad efter sig, Carlbergsgatan i stadsdelen Gårda. Uppfarten till Partille herrgård är uppkallad efter Carlberg och heter Carl Wilhelm Carlbergs Allé.
Biografi Carl Wilhelm Carlberg var son till Bengt Wilhelm Carlberg i dennes andra gifte med Jeanna Stina Carlberg, född Blaesinghs. Hans farbror Johan Eberhard Carlberg var under åren 1717–1727 Göteborgs första stadsingenjör och därefter stadsarkitekt i Stockholm under 45 år.Det gamla Göteborg del III - staden i söder, öster och norr, C R A Fredberg, Bröderna Weiss Boktryckeri, Göteborg 1922 s.427Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, fil lic Arvid Bæckström, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923. s. 41-61. Redan från mars 1763 kan man spåra Carl Wilhelm Carlbergs arbeten, då han i allt assisterade sin far i att rita och skriva rent kartor och handlingar. Hans första helt självständiga arbete anses vara "en durchsigtig port på nya bryggan (bron) över järnvågskanalen", vilket var en gallerport med rokokokartusch på överliggaren vid nuvarande Brunnsparken.
Den 24 november 1764 blev Carlberg volontär vid Göteborgs och Bohuslänska fortifikationsbrigaden, den 27 november 1765 konduktör vid den Finska Fortifikationsbrigaden och den 22 april 1766 konduktör vid Göteborgs och Bohuslänska brigaden.
Göteborgs förste stadsarkitekt Carlberg blev stadsarkitekt och ingenjör i Göteborg den 12 maj 1775 och därmed den förste innehavaren av stadsarkitekttjänsten i Göteborg. Magistraten bestämde hans årslön till 125 riksdaler samt 25 riksdaler till skrivarehjälp.Där! sa unge kungen, red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd, Bergendahls Boktryckeri, Göteborg 1975 s.50 + s.53 Som vikarierande stadsarkitekt fungerade Carlbergs svåger Henric Liedin.Göteborg genom ritningar : byggande från äldre tid till 1900, Gun Schönbeck ; [översättning till engelska: Graham Freeman], Regionarkivet, Göteborg 2005 Serie: Skrifter utgivna av Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad , 1404-658X ; 6, s. 16f Den 7 maj 1776 utsågs Carlberg till ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg. Han förordnades till löjtnant vid Göteborgs och Bohuslänska brigaden 12 augusti 1776.
Fram till 1777 ägnade sig Carlberg åt olika tjänsteärenden, såsom gatubelysning, kajanläggningar, kanal- och broarbeten. Ett förslag till en stadskällare vid Stora torget (Gustaf Adolfs torg) blev hans första stora byggnadsprojekt. År 1777 godkändes det av Gustav III, men kom aldrig att utföras.Baagøe (1967)
Den stora resan Carl Wilhelm Carlberg hade en naturlig fallenhet för att teckna och rita. Denna gåva kom både hans militära och hans civila verksamhet till godo. Då Johan Alströmer planerade en längre resa i Europa 1776 med nationalekonomiskt syfte, valde han Carlberg som tecknare och följeslagare på resan.Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, fil lic Arvid Bæckström, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923. s. 133-134. Såväl Alströmers som Carlbergs resa bekostades av Clas Alströmer och Carlberg uttryckte i ett par bevarade brev sin stora tacksamhet.Nyberg, Gudrun: Clas Alströmer - Vetenskapsman, Mecenat, Patient, Carlssons Bokförlag, Stockholm 2011. . s. 128.
Den 21 mars 1777 fick Carlberg ett och ett halvt års ledighet från sitt arkitektämbete. Efter att ha förberett sig i Stockholm under fem veckor påbörjade han resan tillsammans med Alströmer i Göteborg den 30 maj 1777. Färden gick över Helsingör och Köpenhamn över Hamburg, Lübeck, Kassel, Frankfurt am Main, Heidelberg, Mainz och Köln till Aken och Spa, där man gjorde en veckas uppehåll. Resan gick sedan till Bryssel, Antwerpen, Amsterdam och Haag till London, dit man ankom den 24 oktober. Där gjordes utfärder bland annat till Kew och julaftonen firades i Oxford. Efter en tur i norra England var man den 18 januari 1778 tillbaka i London, där man tillbringade större delen av året.Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, fil lic Arvid Bæckström, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923. s. 134. miniatyr|290px| Gunnebo slott, påbörjat 1784, är ett komplett arkitektoniskt mästerverk av C. W. Carlberg. Först i början av november kom man till Paris där man bland andra träffade Roslin och Sergel. Det var här den höga uppskattning av Carlberg grundlades, som arkitekt och konstnär, som Sergel senare i livet flera gånger gav livligt uttryck åt. Över Fontainebleau gick resan i maj 1779 till Lyon, Avignon och Nimes och i juni till Genève och Bern. Efter förlängd tjänstledighet för Carlberg kom man den 21 juli till Turin och över Milano, Parma, Bologna och Florens gick resan snabbt mot Rom. Ankomsten dit skedde den 1 november, men redan den 7 december var man i Neapel. Först den 1 mars 1780 var man tillbaka i Rom. Här dröjde man sig kvar en månad eftersom uppehållet skedde för "att lämna reskamraten Carlberg tid och tillfälle att få avteckna de monument, som han länge nog hade betraktat, men ännu ej börjat avrita; en konst i vilken han annars är en mästare".
Åter till Bologna och sedan till Venedig gick hemresan först till Wien, där senare delen av maj tillbringades. Därefter for man vidare över Prag och Dresden till Berlin dit ankomsten skedde den 5 juni 1781. Därifrån reste Alströmer själv hem till Sverige via Stralsund. Carlberg dröjde sig kvar i Berlin och Potsdam för att senare via Paris återkomma till Göteborg vid årsskiftet 1781–1782. Tidningen "Hvad Nytt?" omtalar i januari 1782, att löjtnant Carlberg från utrikes ort den 18 tagit in hos handelsman Wallerius på Kungsgatan. Nu började för Carlberg ett 32-årigt, så gott som oavbrutet arbetsliv, som till stora delar var en tillämpning av hans livs stora utlandsresa under fyra och ett halvt års tid.Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, fil lic Arvid Bæckström, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923. s. 134-136.
Carlberg rapporterade från resan till Clas Alströmer om tekniska processer och landvinningar; metod för stenklyvning, reservoar för friskt vatten, en tegelbruksugn, en mycket väl inrättad köksspis och några väl byggda hus. Carlberg bidrog med omsorgsfulla ritningar av ett flaskglasbruk i Southwalk, en maskin för ratinering av kläde (att behandla ytan av ett tyg) från Abbeville, en mangel/press för behandling av siden från Lyon och en porslinsugn från Vicennes.Nyberg, Gudrun: Clas Alströmer - Vetenskapsman, Mecenat, Patient, Carlssons Bokförlag, Stockholm 2011. . s. 128-129.
Fortsatt verksamhet efter hemkomsten miniatyr|290px|Den västra entrén till Villa Ellesbo. Olika göromål hopade sig för Carlberg efter den långa bortavaron, i rollen som både stadens arkitekt och ingenjör. Löpande uppgifter beträffande tomt- och gatuarbeten, rörande exempelvis Lilla Edets sluss, Tjäruhovet, Masthuggstorget, Nya järnvågen, Fattighuset samt Sprut- och Tullhusen. Han ritade kartor och tekniska beskrivningar för det nya vattenledningsverket samt tappställen och fontäner. Dessa senare kom till utförande endast i mycket förenklade former. Carlberg ritade 1787 en fontän i trä vid Kungsporten, uppförd som ett provisorium för den kommande vattenledningen från Kallebäcks källa. En serie av mindre skulpturer till fontänen utfördes av den italienske skulptören Gioacchino Frulli (1697–1787).Minnesskrift med anledning av Göteborgs vattenledningsverks 150-års jubileum, Per Gustaf Blidberg, styrelsen över Göteborgs vattenledningsverk 1937, s. 65
Francisco de Miranda som var på besök i Sverige träffade Carlberg på Gunnebo slott den 30 november 1787 och Miranda skriver om sitt intryck av arkitekten; [Miranda i Sverige och Norge 1787. Nordiska museet, Stockholm, 1950. Sid 232-243.]
Han återkom 1810 med ett nytt förslag med likartad utformning, men som skulle utföras i "skotsk sandsten eller, såvitt sandsten ej kunde erhållas, i ek". Den permanenta fontänen uppfördes 1812–13: "tänkt av sandsten, beslutad av ek, men uppförd av furu!" Han ritade även vattenreservoaren vid Kungsportsplatsen som uppfördes 1797 och revs 1899.Bjur (1988), s.
Carl Wilhelm Carlberg ritade bland annat Göteborgs tredje domkyrkaBæckström, Arvid fil lic: Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923. s. 166-167.Caldenby, Claes, Linde Bjur, Gunilla, Ohlsson, Sven-Olof: Guide till Göteborgs arkitektur, Krister Engström (foto), Arkitektur Förlag AB, Kristianstad 2006. . s. 48-50. år 1804Berättelser ur Göteborgs Historia under Gustavianska tiden, [1773-1809], Hugo Fröding, Göteborg 1922, s. 344, Gunnebo slottBæckström, Arvid fil lic: Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923. s. 136-137., Chalmerska husetCaldenby, Claes, Linde Bjur, Gunilla, Ohlsson, Sven-Olof: Guide till Göteborgs arkitektur, Krister Engström (foto), Arkitektur Förlag AB, Kristianstad 2006. . s. 34., den södra utbyggnadenCaldenby, Claes, Linde Bjur, Gunilla, Ohlsson, Sven-Olof: Guide till Göteborgs arkitektur, Krister Engström (foto), Arkitektur Förlag AB, Kristianstad 2006. . s. 222., och altaruppsatsen i Örgryte gamla kyrka. På Örgryte kyrkogård har Carlberg ritat gravvården över sin innerligt avhållne sju år yngre systerson, rådmannen A.B. Ekebom, som dog 1803.Bæckström, Arvid fil lic: Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923. s. 171.
Carlberg ritade även Borgerskapets kasern (1793-1799) som uppfördes för Garnisonsregementet i Göteborg. Utöver detta skapade han även Mariakyrkan, kallad "Fattighuskyrkan"Bæckström, Arvid fil lic: Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923. s. 165-166.Caldenby, Claes, Linde Bjur, Gunilla, Ohlsson, Sven-Olof: Guide till Göteborgs arkitektur, Krister Engström (foto), Arkitektur Förlag AB, Kristianstad 2006. . s. 98., Tyghuset på Magasinsgatan, Villa Ellesbo (1795–96)Bæckström, Arvid fil lic: Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923. s. 168-169., Lunnagården (1799–1801)Bæckström, Arvid fil lic: Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923. s. 125-126. och Ahlbergska huset100 utmärkta hus i Göteborg: Göteborgs-Posten & Göteborgs Stadsmuseum, Borås 2001, , s. 56-57. samt påbyggnaden av Landshövdingeresidenset i GöteborgBæckström, Arvid fil lic: Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923. s. 166. liksom gårdsbyggnaderna vid Göteborgs rådhus är Carl Wilhelm Carlbergs arbeten. Han medverkade vid uppförandet av Partille herrgård såväl före som efter sin långa utlandsresa.Jan Laul: Ägarna till Partille herrgård - En historisk dokumentation, Kommundirektionen och Kultur- och fritidsförvaltningen, Partille kommun, 1997, s. 30-31.Caldenby, Claes, Linde Bjur, Gunilla, Ohlsson, Sven-Olof: Guide till Göteborgs arkitektur, Krister Engström (foto), Arkitektur Förlag AB, Kristianstad 2006. , s. 254.
En rad privathus längs Södra Hamngatan har också ritats av Carl Wilhelm Carlberg.Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum 2001 s.68