Pornografi (av grekiska πόρνη, pórnē, prostituerad, och γραφíα, grafía, skrift) är sexuella skildringar i text, bild och ljud, i syfte att underhålla och väcka lust. Det är ett lånord från franskans pornographie, och ofta används den vardagliga kortformen porr. Pornografi innefattar allt från mer eller mindre utmanande nakenbilder (av helt eller endast delvis avklädda kroppar) till skildringar av samlag eller andra sexuella aktiviteter. Det besläktade begreppet erotica brukar definieras som konst med ett sensuellt innehåll, men gränsdragningen mellan erotik och pornografi är svår att göra på ett objektivt sätt. Sexuellt upphetsande bilder har återfunnits i grottor bebodda för minst 35 000 år sedan.

Pornografin är kopplad till sexuella fantasier och beskriver scener som lockar eller fascinerar. Den kan informera om saker man skulle vilja testa i verkligheten, men det kan också vara saker man bara vill ha som en tankelek. Pornografin är ofta gränsöverskridande och tenderar ibland att vara obscen. Materialet stimulerar till eller kan underlätta onani (som ett sexuellt hjälpmedel), men konsumtion av det gränsöverskridande materialet ses för det mesta som privat eller tabu. Konsumerandet kan ibland leda till skamkänslor, när den orgastiska upphetsningen avtagit och materialets stötande karaktär framstår tydligare.

Pornografiskt material kan vara kommersiellt eller producerat på amatörnivå. Den kommersiella pornografin presenteras bland annat som foto eller film (se vidare pornografisk film). Även den litterära pornografin är en levande tradition, och tecknad porr i manga eller anime brukar beskrivas via begreppet hentai. Under senare år har interaktiva datorprogram och webbkameror blivit vanligare. Pornografi distribueras allt oftare via internet.

2010-talets stora spridning av smartmobiler och gratis porr via Pornhub och andra videoplattformar har gjort att konsumtionen ökat, även bland kvinnor och minderåriga. Framför allt det senare ses ofta som problematiskt, eftersom unga människor inte alltid kan skilja fiktion från ren sexualupplysning. Den oftast underhållningsinriktade och ofta överdrivna pornografin används därför på olika sätt, i en kultur där filmade samlag sällan tydligt visas på annat sätt och sex är ett känsligt diskussionsämne.

Både tillgängligheten och effektiviteten som onanimaterial kan öka risken att bli beroende – eller åtminstone vaneanvändare – och pornografi listas ibland som ett superstimulus. Den alltmer tillgängliga gratisporren anses ha drivit på utvecklingen mot fler genrer, samtidigt som den populära heterosexuella mainstreampornografin ibland tydligt vädjar till manliga maktfantasier.

I länder som USA och Sverige är pornografiskt material skyddat av grundlagen, som ett skydd för yttrandefriheten. Vissa begränsningar finns ofta även av grundlagsskyddet, exempelvis som förbud mot sexuella handlingar som inkluderar barn och/eller djur. I många länder är även tillverkning av "obscent" eller "våldspräglat" material förbjudet.

Definition och betydelse

Pornografi handlar om sexuella skildringar i text, bild eller ljud, med det främsta syftet att vara sexuellt lustfyllt och upphetsande. Här finns allt från utmanande nakenbilder (av helt eller endast delvis avklädda kroppar) till skildringar av samlag eller andra sexuella aktiviteter. Den här breda definitionen gör det svårt att skilja ut porren från andra uttryck. Gränsen mellan erotisk konst och pornografi är oklar, men man drar ofta en gränslinje baserat på det sociala, kulturella eller politiska sammanhanget. Pornografins gränsöverskridande karaktär har gjort att skildningar med en mer accepterad och "kulturell" stämpel beskrivits med andra namn. Pornografin ses ofta som något provokativt och utmanande (av den goda smaken), och konsumtionen av den har en fetischistisk karaktär. Porr ingår i det vidare begreppet erotica, som även inkluderar erotisk litteratur.

Ordet pornografi kommer från franskans pornographie, vilket är en 1800-talsbildning utifrån grekiska πόρνη (pórnē, prostituerad) och γραφíα (grafía, skrift). Ordet har antika rötter men har dokumenterats endast från en skrift, i den grekiske retorikern Athenaios Deipnosophistae från 200-talet.

Erotiska skildringar, med eller utan koppling till prostituerade, har förekommit sedan antiken. I den judeo-kristna kulturen har både prostitution och pornografi omväxlande för det mesta begränsats eller förbjudits. Först i slutet av 1900-talet släpptes pornografin mer eller mindre fri i många västerländska länder, samtidigt som prostitutionen rönt olika öden (förbjuden i USA, tolererad men undertryckt i många länder, accepterad och reglerad i Centraleuropa).

Genom att pornografin ofta definieras utifrån sitt sammanhang, har den också utvecklats genom historien. 1960- och 1970-talets utvikningsbilder sågs då som pornografiska, men de skiljer sig från mer explicita bilder av könsorgan och avancerade sexuella aktiviteter (hårdpornografi) som sedan 1980- och 1990-talet spritts via pornografiska tidningar, filmer och internet. Under 2010-talet, i en tid när de flesta människor har en smartmobil med internet i fickan, har den stora tillgången till gratis och ocensurerad pornografi bidragit till en vidareutveckling och ökad genreindelning. Samtidigt som genrer som pornografi med barn och djur är olagligt i de flesta länder, har olika former av våldsinslag (lagligt att utföra – men ej sprida – i Sverige om handlingarna högst motsvarar ringa misshandel och produceras efter samtycke) blivit en mycket omdiskuterad del av "mainstreampornografin".

miniatyr|Hugh Hefner 2006, med hans två flickvänner Kendra Wilkinson och Bridget Marquardt (den förstnämnda även modell för Playboy, en inflytelserik mjukporrtidning från starten 1953). Pornografin lockar ofta genom att medvetet gå över moraliska gränser, men gränsöverskridandet kan samtidigt enligt Richard S. Randall bidra till att befästa samhälleliga normer. Genom att pornografiska excesser med BDSM-inslag och påstått kvinnoförnedrande innehåll lyfts fram av dess kritiker, tydliggörs enligt Randall ramarna för vad som i samhället ses som acceptabelt beteende. Samtidigt är mycket av det som tidigare sågs som pornografiskt eller obscent numera en del av populärkulturen. Detta inkluderar låttexter i rapmusik, sexuellt utmanande klädmode, ocensurerade samtal omkring sexualitet i TV-serier och explicita sexuella skildringar i romanform. Ibland ses den utbredda sexualiseringen av samhället som ett tecken på pornotopi (jämför utopi), en hedonistisk dröm- och idealvärld.

Genreliknelser Det pornografiska uttrycket har stora likheter med andra mediegenrer som främst vill uppväcka konsumentens känslor. Rollfördelningen är oftast förenklad och stereotyp, eftersom fokus inte ligger på en realistisk beskrivning av verkliga skeenden. Pornografin tenderar att presentera scener ur en drömvärld, med inslag av dominans, makt och sexuell tillgänglighet. Både pornografisk film och actionfilm riktas in mot en mer eller mindre uppskruvad händelseutveckling, och i båda fallen presenteras "hjältens" identitet och målet för dennes aktiviteter på ett förenklat och okomplicerat sätt. Skillnaden mellan actionfilm och pornografisk film är att skådespelarna i den senare i regel är sina egna stuntmän (och stuntkvinnor), vilket innebär större utmaningar för skådespelarna. Porrfilmen har också utvecklat en mängd undergenrer, baserat på kopplingen till konsumentens olika fetischer och kinks.

Filmvetaren Linda Williams menar att skräckfilm, melodram och pornografi faller inom kategorin kroppsgenrer (engelska: "body genres"), eftersom alla tre är utformade för att väcka fysiska reaktioner hos betraktaren. Skräckfilm är gjord för att generera kalla kårar längs ryggraden, vitnande knogar och en skräckslagen blick (ofta i samband med bilder av blod); melodramer ska skapa sympati (ofta genom uppvisandet av tårar); pornografin är utformad för att framkalla sexuell upphetsning (ofta med bilder av ejakulationer). Williams anser att en stor del av det pornografiska uttrycket beror på distansen mellan skådespelarna och deras publik. Därför menar hon att pornografins utseende till stor del både kommer från och kompenserar den upplevda distansen mellan betraktaren och den betraktade. Detta är i linje med Laura Mulveys definition av Den manliga blicken, som via en fetischisering vill avskaffa avståndet mellan betraktare och betraktad.Knight, Graham/Kaite, Berkeley (1985): "'85_fetishism and pornography-some thoughts on the pornographic eye", sid 66ff Canadian Journal of Political and Social Theory/Revue canadienne de theorie politique et sociale. Vol.IX, No.3 (Fall/automne) 1985. Läst 18 september 2021.

Pornografi och prostitution Pornografin har genom sitt namn koppling till prostitution, som en uppvisning – prostitution – av sexuella handlingar och scener utanför en privat social relation. Genom den tekniska utvecklingen har det vuxit fram ett antal medier som kunnat ge sexuell tillfredsställelse som ersättning till intima kontakter med en sexsäljare. På det sättet kan pornografi ofta betraktas som medialiserad prostitution och som ett teknologiskt begrepp. När pengar är konkret närvarande som betalning för materialet blir den en ersättning för sexarbete och en form av transaktionellt sex. I den digitala världen finns också storleksfördelar genom att samma material enkelt kan mångfaldigas och säljas till fler kunder, på ett sätt som (traditionell) prostitution inte kan.

Porrskådespelare har i kulturen en position ofta väldigt snarlik andra sexsäljare, som omoraliska alternativt ofta utnyttjade personer och arbetare. En sexarbetare kan sprida sexuellt suggestiva eller upphetsande bilder eller filmer som marknadsföring för annat sexarbete (som webbkameramodell på Onlyfans eller oberoende eskort).

Samtidigt kan just medialiseringen av det sexuella fungera som en ersättning för "traditionell" prostitution. Den bjuder på tillgång till en sexuellt villig person, men genom ett medium och inte i det fysiska rummet. Hos olika samhällsdebattörer sägs pornografi både kunna minska och öka efterfrågan på sexuella tjänster, beroende på perspektiv och politisk utgångspunkt.

I länder som USA och Sverige är pornografiskt material skyddat av grundlagen, som ett skydd för yttrandefriheten. Inget motsvarande skydd finns för icke-medialiserat umgänge mellan säljare och slutkund. Vissa begränsningar finns ofta även av grundlagsskyddet, exempelvis som förbud mot sexuella handlingar som inkluderar barn och/eller djur, obscenitet eller våld

Symboler och överförd betydelse mini|stående=0.5|XXX är en vanlig symbol för pornografi. Pornografi symboliseras ofta med XXX. Det kommer från amerikanska filmbranschorganisationen MPA:s egen innehållsutvärdering, lanserad 1968. I den klassningen betydde X att filmen inte var för minderåriga, till exempel på grund av nakenhet eller sexuellt innehåll, den blev X-rated, det vill säga ungefär X-klassad. Utvärderingen var inte lagligt tvingande men accepterades genomgående. Märkningen var inte skyddad av MPA, och när pornografin blev mer kommersiellt gångbar märkte de pornografiska distributörerna, vilka inte var med i MPA, sina filmer med ett X i marknadsföringssyfte. Detta ledde till att filmer märkta med X fick svårare att distribueras när flera aktörer inte ville sälja eller visa filmerna. För att ytterligare markera att materialet innehöll explicit sexuellt material adderade pornografidistributörerna ett eller flera X. MPA förändrade och varumärkesskyddade ett nytt utvärderingssystem 1980, och tre X, med begreppet X-rated, hade etablerats som generella symboler för pornografi.

I överförd bemärkelse kan orden porr eller pornografi användas i sammansättningar för excessiva framställningar av något icke-sexuellt, i tidskrifter eller tv. Exempel på detta är vapenporr, motorporr, matporr, inredningsporr eller känsloporr. Socialpornografi – där misärporr är en variant – är en äldre term för oseriösa socialreportage.