Dvärgsparv (Emberiza pusilla) är en fågel i familjen fältsparvar som häckar på tajgan i norra palearktis, västerut in i nordligaste Norrland. Vintertid flyttar den framför allt till södra Kina. Beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läte Dvärgsparven är en liten fältsparv som mäter 12–13,5 centimeter på längden. Den har en kraftigt streckad brun rygg och vit undersida med fin mörk streckning. I sommardräkt känns den igen på rödbrunt ansikte, svarta hjässband och tydlig vit orbitalringögonring. I vinterdräkt kan den förväxlas med hona sävsparv, men skiljs förutom på lätet (se nedan) genom tydligare ögonring, jämnt rödbrun kind med en smal svart kant baktill, ljust rödbrun tygel och tydligt ljust centralt hjässband. Ofta syns också en liten ljus fläck längst bak på kinden. Benen är också alltid skära, ej röd- eller gråbruna. Könen är lika.

Locklätet är ett vasst och hårt zick, medan sången är en melodisk och behaglig serie med både hårda, riviga ljud och klara toner.

Utbredning och systematik Dvärgsparven häckar på tajgan i nordöstligaste Europa och norra Asien, från norra Skandinavien och österut i ett ganska smalt bälte kring Polcirkeln genom Sibirien till Stilla havet. Den hittas också i nordöstra Kina och möjligen även Mongoliet.Gombobaatar, S. and Monks, E.M. compilers; Seidler, R.; Sumiya, D.; Tseveenmyadag N.; Bayarkhuu, S.; Baillie, J.E.M.; Boldbaatar, Sh. and Uuganbayar, Ch. eds. (2011). Mongolian Red List for Birds. Regional Red List Series Vol. 7. Birds. Zoological Society of London, National University of Mongolia and Mongolian Ornithological Society, Ulaanbaatar & London. In English and Mongolian.

Arten är en flyttfågel som övervintrar i norra Indien, södra Kina och de norra delarna av Sydostasien, där merparten övervintrar i södra Kina.Magnus Ullman (2011) Sällsynta fåglar i Sverige: Dvärgsparven, Vår Fågelvärld, vol.70, nr.2, sid:20-25, issn: 0042-2649 Den brukar anlända till häckningsområdena i slutet av maj till slutet av juni och flyttar i augusti-september.

Trots sitt stora utbredningsområde delas den vanligtvis inte upp i några underarter.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.1.

thumb|right|Dvärgsparv fotograferad i Hongkong.

Förekomst i Sverige Dvärgsparven observerades första gången i Sverige 1815 då en individ sköts i Lund. I Sverige utgör den en randpopulation, men från 1950-talet och framåt finns observationer som tyder på att den sällsynt men regelbundet häckar i delar av Norrland, speciellt i Lule Lappmark. Från 1958 har den observerats varje år i Sverige och från 1965 har den årligen observerats i Norrland. Idag anses den häcka sällsynt och lokalt i Norrbotten samt i Torne och Lule Lappmark, mer tillfälligt även i Västerbotten och södra Lappland.

Släktestillhörighet Arten placeras traditionellt i släktet Emberiza, men vissa auktoriteter delar upp detta i flera mindre släkten. Dvärgsparven förs då tillsammans med exempelvis sävsparv och videsparv till Schoeniclus.Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K. Genetiska studier visar att den står närmast videsparven. Dessa två utgör systergrupp till artparet gyllensparv och rödbrun sparv.Päckert, M., Y.-H. Sun, P. Strutzenberger, O. Valchuk, D.T. Tietze, and J. Martens (2015), Phylogenetic relationships of endemic bunting species (Aves, Passeriformes, Emberizidae, Emberiza) from the eastern Qinghai-Tibet Plateau, Vertebrate Zool. 65, 135-150. PDFPäckert, M., A. Favre, J. Schnitzler, J. Martens, Y.-H. Sun, D.T. Tietze, F. Hailer, I. Michalak, and P. Strutzenberger (2020b), "Into and Out of" the Qinghai-Tibet Plateau and the Himalayas: Centers of origin and diversification across five clades of Eurasian montane and alpine passerine birds, Ecology and Evolution 10, 9283-9300.

Ekologi Dvärgsparven häckar i öppna barrskogsområden, ofta med inslag av björk eller pil. Den kan också omvänt påträffas i fjällbjörkskog med graninslag. Reviret väljs gärna intill ett rinnande vattendrag.

Jämfört med videsparven hittas den i öppnare och torrare områden, men blötare och slutnare än lappsparven. Vintertid vistas den i olika öppna och halvöppna miljöer, från skogsbryn till buskiga sluttningar, sädes- och risfält, vägkanter och buskiga områden intill våtmarker. Den kan också besöka trädgårdar och fruktodlingar.Copete, J.L. (2020). Little Bunting (Emberiza pusilla), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.litbun.01

Föda Födan består av både insekter och frön, vintertid mestadels det senare. Den födosöker på marken och lågt i buskar och träd. I norra Skandinavien letar den aktivt efter mätarlarver några meter ovan mark i björkar, blåbärsris och annan låg vegetation. Dvärgsparven ses vanligen enstaka, i par eller smågrupper, utanför häckningstid dock i småflockar med upp till ett dussintal individer, ofta med andra arter som sävsparv.

Häckning Dvärgsparven häckar relativt sent, från början av juni och in i juli, vissa par till och med in i augusti. Den bygger ett bo av grässtjälkar som fodras med strån eller renhår. Boet placeras skyddat på marken. Den lägger fyra till sex ägg som ruvas av båda könen i elva till tolv dagar. Båda föräldrar hjälps åt att mata ungarna, som lämnar boet efter sex till åtta dagar men är flygga först tre till fem dagar senare.

thumb|right|Ägg från dvärgsparv.

Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med oklar utveckling. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas bestå av 33 och 48 miljoner vuxna individer.

I Sverige ökar beståndet i antal, men i Finland anses den ha minskat kraftigt sedan 1980. Det svenska beståndet är i ökande men fortfarande litet, uppskattat till endast cirka 160 par.Rödlistebedömning 2025 av dvärgsparv, Svensson, M., Grahn, J., Green, M., Lignell, N., Nilsson, J. & Tjernberg, M. (2023-2025). Rödlista 2025 – expertkommittén för fåglar. Uppsala: SLU Artdatabanken. Den finns upptagen i 2025 års rödlista som sårbar. I Finland är den betydligt vanligare, med 9100 par 2024, men minskade kraftigt i antal under 2000-talet.

Noter

Externa länkar

Läten på xeno-canto.org

Kategori:Fåglar i palearktiska regionen Kategori:Fåglar i orientaliska regionen Kategori:Fältsparvar