Regeringen Carlsson II var Sveriges regering från den 27 februari 1990 till den 4 oktober 1991. Det var en socialdemokratisk enparti- och minoritetsregering ledd av statsminister Ingvar Carlsson.

Den föregående regeringen Carlsson I avgick på grund av att ha misslyckats att få riksdagens stöd för ett ekonomiskt krispaket. I brist på ett borgerligt regeringsalternativ blev Carlsson omvald som statsminister och bildade denna nya regering. Regeringen avgick till följd av förlusten i riksdagsvalet 1991 och efterträddes av den borgerliga regeringen Carl Bildt.

Statsråd

Miljödepartementet hette Miljö- och energidepartementet t.o.m. 15 maj 1990

Regeringens politik

Ekonomisk politik

Den föregående regeringen Carlsson I avgick när den inte lyckades få igenom ett krispaket i riksdagen (se Regeringskrisen i Sverige 1990). Behovet att åtgärda kostnadskrisen och skenande lönehöjningar fanns ändå kvar och den 5 april gjorde regeringen upp med Folkpartiet. Detta krispaket innehöll bland annat: Momsen höjs tillfälligt med 1 procent under perioden 1 juli 1990–31 december 1991 Den redan beslutade utbyggnaden av föräldraförsäkringen skjuts upp tills statsfinanserna klarar en sådan reform. Barnbidraget höjs från 6 720 kr till 9 000 kronor från 1 januari 1991, ej till 10 020 kronor som var planerat. Höjningen till 10 020 kr sker först ett år senare. Det beslutade införandet av en sjätte semestervecka blir endast 2 dagar, införandet av resterande 3 dagar genomförs inte nu. Pris- och hyresstoppen upphör Skattereformen genomförs som planerat Folkpartiet aktualiserar inte frågan om vårdnadsbidrag Sjuklön betald av arbetsgivaren de första 14 dagarna införs från den 1 januari 1991 Egenavgiften i arbetslöshetsförsäkringen höjs till 12 kronor/månad Skärpt investeringsavgift på oprioriterade byggen i Stockholm/Uppsala-området

Som framgår innebar paketet främst att framtida utgiftsökningar skars ned, inte att existerande utgifter minskade. Den 9 april kritiserade LO hårt förslaget och hävdade att det slog hårdast mot LO:s medlemmar. Den 25 april lade finansminister Allan Larsson fram regeringens kompletteringsproposition i riksdagen som förutom uppgörelsen med Folkpartiet även innehöll ett 2-årigt kommunalt stopp för skattehöjningar.

Regeringen tillsatte också en medlare, Bertil Rehnberg, med uppgift att få arbetsmarknadens parter att göra upp om rimliga löneökningar för år 1991.

Den 17 april meddelade Anna-Greta Leijon att hon lämnade sin plats i riksdagen. Som ordförande i finansutskottet kunde hon inte försvara att regeringen sköt upp den planerade utbyggnaden av föräldraförsäkringen. Den 25 april lade finansministern fram regeringens kompletteringsproposition för riksdagen som förutom uppgörelsen med Folkpartiet även innehöll ett 2-årigt stopp för kommunala skattehöjningar. Den 18 juni visade SCB:s mätning av partisympatierna att Socialdemokraterna fick ett rekordlågt stöd på 32,8 procent.

I oktober 1990 drabbades Sverige av ett högt valutautflöde. Den 18 oktober höjde Riksbanken räntan till 17 %. Regeringen tvingades till nya nedskärningar på 15 miljarder.

I en TT-intervju den 13 december hävdade LO:s ordförande Stig Malm att den ekonomiska krisen var skapad av finansministern Allan Larsson och riksbankschefen Bengt Dennis. Dagen efter tvingades han be Allan Larsson om ursäkt.

Europapolitiken Händelserna i Öst- och Centraleuropa under 1989 gjorde det nödvändigt med en översyn av Sveriges relation till EU.

Den 26 oktober 1990 förklarade regeringen i en skrivelse till riksdagen att "Regeringen eftersträvar ett nytt riksdagsbeslut som tydligare och i mer positiva ordalag klargör Sveriges ambitioner att bli medlem av den Europeiska Gemenskapen."

Den 12 december 1990 beslutade riksdagen att Sverige bör eftersträva att bli medlem i EG med bibehållen neutralitetspolitik. Den 14 juni 1991 deklarerade statsministern i riksdagen att regeringen beslutat att Sverige skulle söka medlemskap i EU. En skriftlig sådan lämnades in till Nederländernas premiärminister Ruud Lubbers i Haag den 1 juli 1991: Archives centrales du Conseil de l'Union européenne, Bruxelles, Chaussée d'Etterbeek 80. Sweden's application for accession to the EEC (1 July 1991)

Övrigt Statsbudgeten för 1990/1991, Kjell-Olof Feldts sista, visade ett underskott på 368 000 kronor. Statsbudgeten 1991/1992 visade ett underskott på 597 478 000 kronor.

Se även

Resultat i val till Sveriges riksdag

Kommentarer

Källor

Kategori:Bildanden 1990 Kategori:Upplösningar 1991 Carlsson II Kategori:1990 i Sverige Kategori:1991 i Sverige Kategori:Politikåret 1990 Kategori:Politikåret 1991