Lingon (Vaccinium vitis-idaea) är ett ris som är vintergrönt. Lingonets bär, som också heter lingon, är ätliga, och mognar i augusti–september. Lingon växer vilt, men går även att odla.
Beskrivning Lingon blir 10–40 centimeter hög med kompakt växtsätt.
Lingonväxter har blad året om, även under de kallaste vintrarna. De sprider sig med underjordiska rötter. På sommaren har de vita blommor och frukten mognar på hösten. Lingonets bär är röda och sura.
mini|vänster|100px|Lingon. mini|vänster|100px|Mjölon.
Lingon liknar mjölon och kan förväxlas med denna växt. Mjölonet har fått sitt namn av att bäret är torrare och mjöligare än lingonet, vilket är den tydligaste skillnaden. Hos lingon är bladkanterna nedvikta och hos mjölon är kanterna platta. Lingonriset växer också mer upprätt, medan mjölon har liggande ris.
Biotop Lingon trivs i halvskugga och med sur, fuktig jordmån. I Sverige är lingon vanligt i gles barrskog, särskilt i närheten av tall. Obördig jordmån tåls men inte basisk jordmån. Lingonväxter är mycket tåliga mot kyla; de kan tåla -40 °C och eventuellt lägre, men växer dåligt där somrarna är mycket varma.
Vid egen odling används med fördel sandblandad och kalkfattig jord med lågt pH-värde.
Utbredning Lingonets naturliga utbredningsområde är norra halvklotets skogsbälte i Europa, Asien, och Nordamerika, från tempererade till nästan arktiska klimat. Arten förekommer i låglandet och i bergstrakter upp till 1800 meter över havet.
I Sverige växer lingon vilt i stora delar av landet. SLU producerade lingonprognoser för Sverige åren 2003–2016. I genomsnitt under perioden 2003–2015 beräknades det största beståndet finnas i Svealand med fler än 14 bär per kvadratmeter, följt av Norrland utom fjälltrakterna med 11–14 bär per kvadratmeter och slutligen Götaland med färre än 5 bär per kvadratmeter. Tillgången varierar dock från år till år.
I lämpliga habitat är lingon vanligt förekommande. IUCN listar arten som livskraftig (LC).
Lingon som livsmedel Lingon är populärt i Europa, särskilt i Norden. I exempelvis Sverige får allmänheten plocka bären i skogen i enlighet med allemansrätten. De bär som inte har blivit övermogna kan plockas med bärplockare. Bären kokas och sockras i allmänhet innan de ätes som sylt, saft, kompott eller gelé. De kan också serveras rårörda, vilket innebär att de krossas och blandas med socker. Tack vare dess höga innehåll av bensoesyra är hållbarheten hög för produkterna även vid lågt sockerinnehåll. I Sverige serveras lingon till bland annat vilt, köttbullar, blodpudding, rårakor, raggmunk, kroppkakor och fläskpannkaka. Regionalt serveras lingon till stekt strömming och plattfisk. Lingon ingår i olika kakor och bröd samt såser och desserter.
Näringsvärde Lingon innehåller organiska syror, vitaminer (A, C, B1, B2, B3), och grundämnena kalium, kalcium, magnesium, och fosfor.
Medicinsk användning Bären används i folkmedicinen som ett medel mot urinvägsinfektion, gikt och njursjukdomar. Det saknar dock tillförlitligt vetenskapligt stöd. En amerikansk studie visade 2004 att lingon innehåller lika mycket resveratrol som vindruvor.
Lingon i kulturen Lingonben – sång av och med Povel Ramel På lingonröda tuvor – alternativ titel på Flickorna i Småland, sång av Karl Williams Hur många lingon finns det i världen? – svensk film med Glada Hudikteatern
Dialekt Namn Trakt Anmärkning Ref.Bremle Klöjson, kröjson, kröjsonbär Finland (Nyland) Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 360, Krösebär Dalsland Kröser Blekinge, Dalsland Krösen Småland Krösamos (lingonsylt) Krösä (singular) Närke plural kröser Linbär el. Lingbär Västerbotten uttal linnber koll. linnbera (eng. lingonberry borde vara linberry el. lingberry!) Ljungbär En uppenbar synonym till lingon Rödbär Kan även avse smultron Tyssling
Bilder
Se även Blåbär Tranbär
Källor
Externa länkar
Lingon Vilda blommor i Sverige
Kategori:Bär Kategori:Ljungväxter Kategori:Li Växtindex Kategori:Blåbärssläktet