Lånord

miniatyr|Svenskans fönster inlånades under medeltiden från lågtyska (det långivande språket) venster, som i sin tur har hämtats från utgångsspråkets latinets fenestra. Engelskans window är lånat av det fornnordiska vindauga (vindöga).

Ett sätt på vilket ordförrådet kontinuerligt utökas är genom att ord och uttryck importeras från andra språk. Begreppet importord har använts sedan mitten av 1990-talet som ett samlingsbegrepp för alla typer av lån av ord och uttryck från andra språk.https://www.sprakbruk.fi/-/lanat-och-arvt-i-svenskan

Vanligast är att importorden anpassas till svenskt uttal, till svensk stavning och böjning, eller till bådadera. Denna typ av importord kallas lånord (ett begrepp som finns belagt sedan 1870) eller lexikala lån. Exempelvis är ordet apostel, som ytterst togs in i fornsvenskan från grekiska apóstolos (= "budbärare"), ett lånord i svenskan.

När man talar om ett lånords ursprung är det också relevant att skilja mellan det långivande språket (dvs. ursprungsspråk för ordet) och låneförmedlande språk (dvs. det eller de språk som har förmedlat ordet). Exempelvis kan ett ord som kommit från grekiskan (det långivande språket) först ha förmedlats till latinet (ett låneförmedlande språk) och sedan vidare till franskan (även det ett låneförmedlande språk) innan det tas upp i svenskan. Enligt Pettersson (2005) kan det många gånger vara svårt att bestämma det långivande språket då många lånord har vandrat via flera låneförmedlande språk.

Parallellt med begreppet lånord förekommer också begreppet främmande ord (som använts sedan 1580-talet), som ett samlingsbegrepp för ord som i viss mån anpassats till det svenska språket, men som ändå känns främmande i det svenska språket. Exempelvis kan ordet exhibera (bl.a. "uppföra (skådespel)") uppfattas främmande eller rent av apart i en svensk text, trots att ordet finns belagt sedan tidigt 1600-tal. Till de främmande orden har traditionellt också räknats ord som skapats med hjälp av latinska och grekiska prefix och suffix.Ett stort antal främmande ord finns medtagna i boken Våra vanligaste främmande ord : ordlista med uttal och förklaringar (av Olof Östergren och Karl-Hampus Dahlstedt), som utkom i sin 36:e upplaga 1976.

En tredje form av importord, s.k. citatord (ett begrepp som använts sedan 1930-talet), är ord och uttryck som importerats utan någon anpassning. Exempelvis räknas det latinska uttrycket ad acta (= "till handlingarna"; belagt i svenska språket sedan 1842) till citatorden. Hit räknas också ord som är mer tillfälligt lånade. Exempelvis förekom ett flertal tillfälligt lånade ord (såsom russebuss, om ett slags påkostat studentflak i form av en buss) från norskan på sociala medieplattformar efter att tv-serien Skam blivit populär under hösten 2016. I löpande text markeras dessa ofta genom att omges av citationstecken eller att de kursiveras.

Ord som inte är importord är vanligen arvord, som kan ledas tillbaka till språkets äldsta belagda former (i svenskans fall urnordiska), eller nyskapade ord, neologismer, som oftast är avledningar av befintliga ord.

Typer av lånord Lånord indelas vanligen med avseende på relationen mellan uttryckets form i det långivande och lånande språket. Grovt delar man då in lånorden i ordlån, begreppslån, blandlån och konstruktionslån.

Ordlån

Ett ordlån har lånats in i sin helhet. Ordmodellens morfem importeras tillsammans med begreppet. En viss anpassning till grammatiska, fonologiska och ortografiska konventioner i det lånande språket görs alltid, men i större eller mindre omfattning. Därför går det att grovt dela in ordlånen i direkta lån respektive anpassat direkta lån.

Ordlån är den typ av lånord som är mest uppenbara såsom lånord och därför röner de ofta mer uppmärksamhet – och fler protester – än andra typer av lexikala lån.

Direkta lån

De direkta lånorden har helt eller delvis anpassats till svenskt uttal och/eller svenskt böjningsmönster. en apartheid en blackout/blackouten/flera blackouter en hipster/hipstern/flera hipstrar

Ordet smoothie förekommer både med pluraländelsen -s och -r, varav det senare rekommenderas av SAOL 2015.

Anpassat direkta lån De anpassat direkta lånorden har anpassad stavning och har försetts med svensk böjning. blurrig från engelskans motion blur carpa (ta tillfället i akt och göra något trevligt) från latinets carpe diemhttps://spraktidningen.se/artiklar/2013/09/carpa dumpstra från engelskans dumpster dive flambera från franskans flamber gromning från engelskans grooming mejla från engelskans e-mail skejta från engelskans skate tajt från engelskans tight tuff från engelskans tough vajer från engelskans wire

Ibland har försök gjorts att anpassa stavningen, såsom det i 1973 års upplaga av SAOL förordades stavningarna bagg, popp och pubb, men då svenska språkbrukare fortsatte att stava orden bag, pop och pub, har senare upplagor av SAOL endast angett dessa och orden är således direkta lån i svenskan.

Ett ord som under lång tid haft flera olika stavningsformer och böjningsformer är baby/bebis/bäbis. Här används en baby/en bebis/en bäbis men endast flera bebisar/flera bäbisar

Begreppslån

Begreppslån är resultatet om man översätter det lånade begreppets ordmodell till inomspråkligt motsvarande morfem.

Översättningslån Översättningslån (ett begrepp som är belagt sedan 1890-talet) kommer in i svenskan genom att ett sammansatt ord översätts ord för ord till motsvarande svenska ordformer. Exempel:

sidensvans (belagt 1577) av tyskans Seidenschwanz kejsarsnitt (belagt 1796) från latinets sectio caesarea hatkärlek (belagt 1949) från tyskans Hassliebe ansiktslyftning (belagt 1964) från engelskans facelifting stavgång (belagt 1997) från finskans sauvakävely väggblomma (belagt 2015) från engelskans wallflower

Betydelselån Begreppet betydelselån används om redan existerade ord som fått en utvidgad betydelse efter modell i ett annat språk.

huvudvärk (från mitten av 1400-talet i fornsvenskan som hovudhvärker; från 1964 av engelskans headache även: huvudbry) gräsrot (från 1526: örtartade gröna växter utan framträdande blommor; från 1968, av engelskans grass root även: den vanliga människan) spendera (från 1613: betala ut pengar av tyskans spendieren; från 1735 av engelskans spend även: tillbringa tid)

Blandlån Vid blandlån ersätter man vissa ingående morfem med inomspråkliga motsvarigheter men direktlånar andra delar. Alternativt lånas inte ordmodellen i sin helhet.Blandlånen har av vissa forskare, t.ex. Swedenborg, Lillemor. (1986). Nyord i svenskan från 40-talet till 80-talet. Solna: Esselte Studium, fått namnet hybridlån. flipperspel från engelskans flipper (som på engelska betecknar paddlarna, snarare än själva spelet) grapefrukt från engelskans grapefruit hårspray från engelska hair spray: översättning av hair → hår + lån av eng. spray screentryck från engelskans screen printing streetsko från engelskans street + sko teambuildinghandledare trendsättare från engelskans trendsetter

Konstruktionslån

Om ett främmande ords inre eller yttre form fått stå modell vid skapandet av ett ord i svenskan, kallas ordet ett konstruktionslån. Här kan det röra sig om syntaxlån eller böjningslån.

Syntaxlån När uttryck i något främmande språk tas som förebild för skapande av uttryck i svenskan talar man om syntaxlån. de sköna konsterna (av franskans les beaux arts) det är upp till dig (av engelskans it's up to you) kulturell appropriering (av engelskans cultural appropriation) parkera bussen (av engelskans park the bus om typ av fotbollstaktik) tredje världen (av franskans le tiers monde)

Böjningslån För några konstruktionslån har böjningsformen bevarats helt eller delvis. I några fall används plural-s och alternativt svensk böjning. Exempel: containers/containrar, receivers/receivrar och trailers/trailrar. I några fall har den engelska pluralformen blivit den vanliga formen. Exempel: en partner/flera partners och en thriller/flera trillers. För vissa lånord som slutar med obetonat -er, används nollplural som alternativ till -s, t.ex. två sprinkler.

I några fall har det blivit praxis att hantera svårigheten att hitta pluralformer som låter svenska genom att göra omkonstruktioner av ordet, såsom en radio/flera radioapparater och en taxi/flera taxibilar.

Besläktade processer

Substitution Många ord som importeras från andra språk genomgår också en formmässig och uttalsmässig förändring över tid, s.k. substitution, såsom freelance (citatord, till mitten av 1800-talet) → frilance (blandlån; från slutet av 1800-talet) → fri lans (början av 1900-talet såsom två ord) → frilans (lånord; 1945).

Återlån Ord som lånats in i språket i flera omgångar benämns återlån. Här ges några exempel: engelska tape: 1. tejp om klisterremsa 2. tape om kassettband, magnetband engelska sudden death: 1. sudden death som ishockeyterm 2. plötslig spädbarnsdöd som motsvarar det engelska uttryckets grundbetydelse karibiskt amaca (sovnät): 1. hängmatta via nederländskans hangmat (genom folketymologi) 2. hammock via engelskan Ord som lånats in av ett annat språk och sedan lånats av det språket i sin tur, till exempel fornnordiska klubba → eng. club → svenska klubb fornnordiska bagge (bylte, knyte) lånades till engelskans bag, vilket sedan återlånades till svenskan såsom bag (säck, påse) engelsk animation → japanskans anime → engelska (och svenska) anime i betydelsen "japansk animerad film"

Pseudolån

Dessa är egentligen inte lånord, utan inomspråkliga neologismer med utomspråkliga drag/byggstenar. Dessa pseudolån ger intryck av att vara lånord utan att vara det.

afterwork aquafaba (av latinets aqua (vatten) + faba (böna)) backslick (kotlettfrilla) babysitter (småbarnsstol; på engelska bouncing cradle) freestyle (bandspelaren; på engelska personal stereo) peeling (på engelska chemical peel).

Lånord i svenskan I svenskan finns många lånord. Forskare har uppskattat att ca 30 % av dagens svenska ordförråd utgörs av tyska lånord, ca 28 % av lånord från andra språk och ca 42 % utgörs av arvord.Haspelmath, M., U. Tadmor och A.P. Grant. (2009). Loanwords in the World's Languages: A Comparative Handbook. Berlin: de Gruyter Mouton; Martola, N., L. Mattfolk och C. Sandström. (2014). Lånat och ärvt i svenskan. Språkbruk.

Nedan följer en kronologisk genomgång och sammanfattning av olika inlånade ord och deras härkomst.

Lån i förgermansk tid

De germanska språken avviker starkt från övriga indoeuropeiska språk. Sigmund Feist lanserade 1932 teorin att föregångaren till urgermanskan var ett blandspråk mellan indoeuropeiska erövrare och urbefolkningen i norra Europa. Ord som är gemensamma för alla germanska språk, men som saknar motsvarighet i övriga indoeuropeiska språk skulle då vara lånord från urbefolkningen. Hit hör bland annat orden för vissa företeelser i Nordeuropa som var okända för indoeuropéerna som "skepp", "segel", "köl", "stork", "ål" och trädet "ask". Några ord har med krig och makt att göra som "svärd", "båge", "kung" och "knekt".

Lån till de germanska språken Fram till fornsvensk tid kommer de flesta lånen till de germanska språken från latin. Orden som lånades in hörde ofta samman med transporter och handel (carrus, kärra; caupo, köpa). Andra exempel på ord som lånats in till de germanska språken är vin, öre (av aureus som betyder guldmynt). Ett fåtal ord har också lånats ut från olika germanska språk till latinet; latinska ganta har samma ursprung som svenskans gås. Lån från keltiska språk förekommer också till exempel orden järn och rik.Edlund & Hene, Lånord i Svenskan s.43-44

Lån under Fornsvensk tid Kristnandet av Sverige ledde till stora mängder lånord. Många kristna "fackord" finns kvar i svenskan som till exempel advent, altare, biskop, kloster, martyr och paradis. De flesta kyrkliga lån kom från latinet. Klosterväsendet tog troligen också med sig fackord som hörde till yrkesverksamheterna i kloster, till exempel ympa av latinska imputare.Edlund & Hene, Lånord i Svenskan s.44-46