Melodifestivalen (även kallad Schlagerfestivalen, Schlager-SM, svenska Melodifestivalen, Melfest eller informellt Mello) är en återkommande svensk musiktävling som anordnas av Sveriges Television. Syftet med uttagningen är att utse Sveriges representant till den europeiska musiktävlingen Eurovision Song Contest (anordnad av EBU) och den har arrangerats årligen sedan 1958, med bara några få undantag. Sedan 1959 har uttagningen alltid varit publik, det vill säga att minst en final med två eller fler tävlingsbidrag har korat vinnaren och sedan 1967 har tävlingen kallats Melodifestival, som år 2001 ändrades till Melodifestivalen. Däremot hade upplagorna 1971 och 1972 tillfälligt andra uttagningsnamn.
Programmet är ett av Sveriges mest sedda. Rekordet sattes 2006, då finalen hade 4 242 000 tittare.MMS: "Melodifestivalen slår rekord på både TV och webben" (19 mars 2013) . Mediamätning i Skandinavien AB. Artikeln senast läst 2 april 2013 År 2013 var det fjortonde året i följd som programmet blev årets mest sedda. Alla dessa var finaler inklusive år 2000 och 2001 som ännu inte hade deltävlingar. År 2014 bröts den sviten då det mest sedda programmet blev Kalle Anka på julafton.
Över tusen bidrag har tävlat i Melodifestivalen, detta räknat sedan den första nationella publika uttagningen år 1959. Det tusende bidraget framfördes i en av deltävlingarna i Melodifestivalen 2021.
Om Melodifestivalen miniatyr|Finalen avgjordes mellan 2002 och 2012 i Globen i Stockholm. Även 1989, året då Globen invigdes, hölls tävlingen där. miniatyr|Friends Arena (nuvarande Strawberry Arena) i Solna där finalen avgjordes från och med 2013, med undantag för 2021. miniatyr|Siw Malmkvist framför April, april i Melodifestivalen 1961. Liveorkester i bakgrunden.
Melodifestivalen är en svensk musiktävling som utser Sveriges artist och bidrag till den europeiska musiktävlingen Eurovision Song Contest. I Eurovision Song Contest har Sverige lyckats väl varför den svenska uttagningen alltid har varit populär och lockat stora tittarskaror. Intresset för den svenska uttagningen har ökat markant efter år 2002, då man gjorde om tävlingen med deltävlingar, uppsamlingsheat och final.
Sverige har sedan sin Eurovisionsdebut 1958 deltagit i stort sett alla upplagor av Eurovision Song Contest med undantag för för en artiststrejk 1964, i bojkott 1970 i strid av att mer än ett land kunnat vinna finalen året innan och av ekonomiska skäl året efter Sverige arrangerade Eurovision på hemmaplan 1975. Varje år efter de gånger som Sverige har tagit hem segern i Eurovision (hittills åren 1974, 1984, 1991, 1999, 2012, 2015 och 2023) har Sverige varit värdland året därpå och vid några av dessa tillfällen har den svenska uttagningen av ekonomiska skäl blivit nedbantad, möjligen undantagen Melodifestivalen 2013, 2016 och 2024. Det har även förekommit att andra upplagor av Melodifestivalen också har blivit nedbantade av ekonomiska skäl men då inte på grund av ett svenskt Eurovisionarrangemang.
Melodifestivalerna är det genom tiderna mest sedda underhållningsprogrammet i Sveriges Television och det är mycket vanligt att populära bidrag från Melodifestivalen dyker upp på Svensktoppen strax efter Melodifestivalen. Under 2000-talets första decennium har de blivit allt vanligare även på Trackslistan och försäljningslistan. Melodifestivalen har också varit ett startskott för många artisters framtida musikkarriärer för såsom Kikki Danielsson, Lena Philipsson, Carola Häggkvist och Charlotte Perrelli, liksom för skivbolagsdirektörer som Bert Karlsson och många låtskrivare.
Tävlingsproducentens roll När Sveriges Television gjorde om Melodifestivalen från en finalkväll till ett större turnéformat 2002 anställdes Christer Björkman av Sveriges Television som artistansvarig. Han kom sedan att vara kvar i produktionen fram till 2021 i olika roller däribland som tävlingsproducent, exekutiv producent och senior producer. Några år innan Björkman valde att avsluta sin anställning hade Sveriges Television anställt producenten Karin Gunnarsson som sedermera tog över Björkmans funktion i tävlingen. Från början arbetade bägge parallellt i flera år för att göra en smidig övergång från en till en annan producent. Åren innan deltävlingsformatet tillkom hade varje upplaga sina olika producenter som kom och gick. Detta berodde på att programmet producerades av olika nöjesredaktioner inom Sveriges Television och ibland i olika städer vilket särskilt gällde under 1980-, 1990- och de två första åren på decenniet 2000-talet.
Uttagningsform 1959–2001 Åren 1959–1963, 1965–1969, 1971–1975 och 1977–2001 producerade Sveriges Television (som fram till 1979 hette Sveriges Radio-TV) en ny upplaga av Melodifestivalen varje år. Upplägget var återkommande med endast en sändning per år i antingen en eller två röstningsomgångar, även om det inför finalerna 1959, 1960 och 1971 genomfördes kvalsändningar. I samtliga dessa upplagor förekom enbart juryröstning som resultat även om det även här fanns undantag såsom att finalen 1962 samt kvalprogrammen 1971 avgjordes med hjälp av poströstning, och finalerna åren 1993 samt 1999–2001 med metoden kombinerad jury- och tittarröstning.
Under 1950-, 1960- och 1970-talet bestod finalerna alltid av en röstningsomgång medan under större delen av både 1980- och 1990-talet delades finaler ofta upp i två omgångar. Det senare gjorde att jurygrupperna först fick lyssna på alla melodier för att sedan rösta vidare halva startfältet till en avgörande omgång där vinnaren korades. Det senare systemet användes i finalerna åren 1982–1988, 1991–1996 och 1998, i övriga upplagor korade juryn vinnaren i en omgång.
Inställda upplagor 1964, 1970 och 1976 deltog inte Sverige i Eurovision och dessa tre år arrangerades heller ingen uttagningsfinal. Detta i och med att tanken att vinnaren ska åka till det land som det året arrangerar Eurovision och där tävla för Sverige. År 2020 blev Eurovision Song Contest inställd till följd av Coronaviruspandemin, men trots detta producerades Melodifestivalen i Sverige. Anledningen till att Sveriges Television producerade en Melodifestivalupplaga ändå berodde på att beslutet från EBU, som producerar Eurovisionen, blev känt först efter det att Melodifestivalen hade avgjorts.
2002– År 2002 gjordes hela Melodifestivalkonceptet om från att gå från en enda finalkväll till att det är publiken som får avgöra vilka bidrag som ska ingå i finalstartfältet. Detta görs genom att ett startfält på mellan 28 och 32 bidrag delas upp i fyra (2002–2023) eller fem (2024–) kvalprogram som utgörs av deltävlingar och ett uppsamlingsheat där publikomröstningar avgör vilka bidrag som ska kvala vidare till finalen.
Konceptet består av att sex (2024–), sju (2015–2023) eller åtta (2002–2014) bidrag tävlar i varje deltävling där publiken får rösta fram två bidrag till final samt ett eller två bidrag till ett uppsamlingsheat där tittarna ges möjlighet att rösta vidare ytterligare mellan två och fyra bidrag till final. Därefter avgörs själva finalen som blir det första programmet där röstningen är delad mellan å ena sidan av tv-tittarnas röster och å andra sidan inbjudna jurygrupper. I finalen delas synliga poäng ut på en poängtavla och det bidrag som efter poängutdelningen fått högsta totalsumman blir Sveriges representant i det årets Eurovision Song Contest.
De röstande jurygrupperna representerades mellan 2002 och 2010 av svenska jurystäder eller i kombination med en eller flera internationella jurygrupper. Sedan 2011 består jurygrupperna bara av tävlande länder i den aktuella Eurovision-upplagan som från början var elva till antalet men sedan 2019 har de varit åtta. Antalet jurygrupper har alltid matchat så att jury- och tittarröstningen ska lika stor makt att påverka resultatet.
Uppsamlingsprogrammet har haft olika namn genom åren. Första året, 2002, hette det Vinnarnas val där resultatet bestämdes helt av en artistjury, och året därpå Tittarnas val, då publiken fick bestämma två vinnare. Därefter, fram till 2021, hette programmet Andra chansen som årligen korade två eller fyra finalister, för att sedan döpas om till Semifinal respektive Finalkval. Under de första fem åren med deltävlingskonceptet valde Sveriges Television att alltid sända uppsamlingsprogrammet dagen efter den fjärde deltävlingen hade ägt rum, vanligtvis som en del av ett annat program i tablån, exempelvis Söndagsöppet. I dessa program fick artisterna ingen möjlighet att ta om sina nummer då man bara visade upp bandade inslag från deltävlingarna. Mellan åren 2007 och 2023 var momentet istället en egen lördagsdeltävling som sändes från en arena någonstans i Sverige (i likhet med resterande fyra deltävlingar) där artisterna gavs möjlighet att göra justeringar i framträdanden. Sedan 2024 är uppsamlingsprogrammet istället inbakat i den sista deltävlingen som en förlängd halvtimmessändning. Även där har artisterna ingen möjlighet att ta om sina nummer annat än om de låtar som koras till vinnare tillåts att sjunga om när de har vunnit sin omgång.
Datum Tävlingen har alltid arrangerats under perioden januari till mars, dock med undantag för de semifinaler som arrangerades inför 1959 och 1960 års tävling samt den s.k. webbjokertävlingen som arrangerades mellan åren 2010 och 2012. Dessa hölls istället några månader före den riktiga festivalen. Det tidigaste datumet en Melodifestival har arrangerats på var den 19 januari (2002) och det senaste har varit 31 mars (1991).
Uttagningsdatumen avgörs utifrån de datum som den Europeiska radio- och TV-unionen (EBU) har bestämt för den aktuella upplagan, vilket innebär att varje deltagande land måste ha gjort sitt artist- och bidragsval senast ett visst datum på året. Varje lands uttagning måste också följa den regel som säger att tävlingsbidrag till den kommande Eurovisionen inte får ha givits ut på publika plattformar före ett visst datum året innan tävlingen äger rum. Fram till början av 2000-talet sattes detta datum till den 1 januari samma år, för att därefter justeras till den 1 oktober året innan. Sedan 2011 är det den 1 september året innan tävlingen äger rum som gäller.
Tävlingens namn Under de första åren som Sverige deltog i Eurovisionen hade den svenska uttagningstävlingen olika namn såsom Schlagertävlingen (1958), Säg det med musik: Stora schlagertävlingen (1959), Eurovisionsschlagern, svensk final (1960–1963) och Svensk sångfestival (1965–1966). Från och med 1967 justerades namnet till sitt nuvarande namn Melodifestival och det är ett namn som tävlingen har haft alla år sedan dess, dock med undantag för åren 1971 då uttagningen hette Hylands Hörna med svensk schlagerfinal och 1972 då den fick namnet Musikfestival -72. Inför Melodifestivalen 2001 valde Sveriges Television att lägga till ändelsen -en i namnet så att tävlingen fick titeln Melodifestivalen. Fram till Melodifestivalen fick sitt deltävlingsupplägg 2002 hade varje års upplaga sin egen logotyp, medan alla år därefter har en standardlogotyp i form av en krona använts.
Orkester, singback, körsång och dansare