Mount Everest är jordens högsta berg mätt i meter över havet (m ö.h.). Berget ligger på gränsen mellan Nepal och Kina (Tibet) i bergskedjan Himalaya och är cirka 8 849 meter högt. Mount Everest bestegs första gången med säkerhet den 29 maj 1953 av Sir Edmund Hillary och Tenzing Norgay. De flesta som bestiger berget använder sig av syrgastuber på sina toppattacker som startar från höghöjdslägren omkring 8 000 meter. Endast en bråkdel av alla klättrar utan tillförd syrgas.
I Nepal kallas berget Sagarmāthā (सगरमाथा, sanskrit, "Himmelens huvud"). På tibetanska heter det Jo-mo glang-ma ri (tibetansk skrift: ཇོ་མོ་གླང་མ; Wylie: Jo mo klungs ma) ("Universums moder"), vilket har givit berget dess kinesiska namn: 珠穆朗瑪峰 (pinyin: Zhūmùlǎngmǎfēng). Även Chomolungma brukar anges i Tibet. Bergets första västerländska namn var Peak XV.
Bergets höjd miniatyr|Mount Everest sett från rymden. I mars 1856 kungjorde Andrew Waugh, generaldirektör för det indiska lantmäteriverket, att Mount Everest (då namngiven Peak XV) var 29 002 fot högt (8 839,8 meter). Det gjordes efter år av beräkningar baserade på observationer gjorda av Great Trigonometric Survey.
Höjden 8 848 meter över havet, som angetts länge, kommer från en indisk undersökning 1955, vilken gjordes närmare berget än de brittiska mätningarna kring 1850, även denna med hjälp av teodoliter. Denna höjd bekräftades senare av en kinesisk undersökning 1975. I båda dessa undersökningar mätte man höjden på snöhättan, inte själva berget.
I maj 1999 utförde en amerikansk forskargrupp, ledd av Bradford Washburn, en mätning med hjälp av GPS som visade att själva berget är 8 850 meter högt (med en snöhätta med en tjocklek av en meter).
Den 9 oktober 2005 meddelade Kina, efter månader av mätningar och beräkningar, att Mount Everests höjd är 8 844,43 meter över havet med en säkerhet av ±0,21 meter, och gjorde anspråk på att detta var den dittills mest precisa mätningen. Den höjden mättes till själva bergets höjd, inte med snöhättans höjd inräknad. Snöhättans höjd beräknades till 3,5 meter, vilket gav oförändrad totalhöjd jämfört med de gamla mätningarna på 8 848 meter över havet.
I april 2010 blev Kina och Nepal överens om att bergets höjd skulle inkludera snöhättan och då vara 8 848 meter.
Efter nya mätningar, av Nepal 2019 och Kina 2020, enades de båda länderna om den nya höjden , avrundat till 8 849 meter. Höjden inkluderar snöhättan.Highest Mountain in the World, Geology.com. Läst 23 mars 2023.Khim Lal Gautam: How first surveyor measured Mount Everest, Everest Chronicle, 19 november 2021. Läst 23 mars 2023.
Det kan tilläggas, att bergets höjd inte är konstant. Berget i sig ökar i höjd några millimeter varje år, beroende på plattektoniken, där den indiska plattan kolliderar med den eurasiska kontinentalplattan, och snöhättans tjocklek varierar med säsong och klimat.Freddie Wilkinson (28 september 2020). How do you measure Everest? It's complicated by frostbite—and politics. National Geographic. Läst 23 mars 2023.Gavin Schrock (12 oktober 2020). Surveying the ‘head of the Earth touching heaven’. Geospatial World. Läst 23 mars 2023. Därtill kommer att referenspunkten för höjden, havsnivån, också förändras.Mean sea level . SurgeWatch, University of Southampton. Läst 23 mars 2023.
Jämförelser Mount Everest är det berg i världen vars topp befinner sig högst över havsytan. Flera andra berg gör anspråk på att vara ett alternativ till världens högsta berg. Mauna Kea på Hawaii är det högsta berget i världen om man mäter från bergets fot,Ett bergs fot är ett problematiskt begrepp, då det kan definieras på olika sätt. För ett berg som reser sig upp ur en relativt platt terräng, som exempelvis Mauna Kea, Denali eller Kilimanjaro, är höjden över bergets fot ungefär lika med de flesta definitioner. För Mount Everest är det dock mer komplicerat då berget reser sig upp ur en relativt platt terräng endast på nordsidan (Tibetanska högplatån) och "höjden över bergets fot" därmed framförallt avgörs av vilken definition man använder. Överlag är jämförelser mellan bergs höjd över "foten" något tvivelaktiga. oavsett vilken av de olika definitionerna av "fot" man använder. Mauna Keas höjd är cirka 10 200 meter från den mittoceaniska bottnen och berget når 4 207 meter över havsytan.
Med avseende på avståndet mellan bergets fot och topp är också Denali i Alaska högre än Mount Everest, trots att berget inte är högre än 6 193,6 meter över havet. Denali ligger på en sluttande slätt med höjder mellan 300 och 900 meter, vilket ger en höjd över bergets fot mellan 5 300 och 5 900 meter. Avståndet mellan Mount Everests "fot" och topp är mellan 3 650 och 4 650 meter.
Chimborazo, en 6 310 meter hög inaktiv vulkan i Ecuador, har ett avstånd till jordens medelpunkt som gör Chimborazos topp till världens högst belägna plats. Detta trots att berget inte ens är högst i Anderna. Chimborazos topp befinner sig cirka 6 384,4 kilometer från jordens mittpunkt i jämförelse med Mount Everests cirka 6 382,3 kilometer (cirka 2,1 kilometers skillnad). Detta på grund av att jorden inte är formad som en sfär då jorden har en utbuktning vid ekvatorn orsakad av jordens rotation.
Utbredning
En detaljerad fotogrammetrisk karta (skala 1:50 000) över Khumbu, omfattande bland annat södra sidan av Mount Everest, skapades av Erwin Schneider som en del av den internationella expeditionen till Himalaya 1955. En ännu mer detaljerad topografisk karta över Mount Everest skapades, under slutet av 1980-talet, av Bradford Washburn genom att använda omfattande flygfotografering till hjälp.Mount Everest (karta i skala 1:50 000), skapad under ledning av Bradford Washburn för Boston Museum of Science, Swiss Foundation for Alpine Research och National Geographic Society, 1991,
Plattektoniken i området antas orsaka att berget växer och rör sig i riktning mot nordost. Två rapporter uppger att berget växer med 4 millimeter årligen samt förflyttar sig mot nordost med mellan 3 och 6 millimeter varje år. En annan rapport menar att sidoförflyttningen är större, 27 millimeter årligen. En rapport pekar dock på att bergets totala höjd minskar om man ser till dess krympande snöhätta.
Historia Indiens trigonometriska uppmätning När det brittiska imperiet 1808 grundade Great Trigonometric Survey of India, för att kartlägga den indiska halvön och Himalaya, lades grunden till att hitta Mount Everest. Man startade i södra Indien och förflyttade sig successivt norrut, i takt med att mätningarna blev klara. Arbetet var mödosamt och tog lång tid. För att kunna mäta höjder så exakt som möjligt använde man 500 kg tunga teodoliter (som det krävdes 12 män för att kunna förflytta). Mätningarna kom under 1830-talet fram till Himalayas utlöpare, men Nepal var ovilligt att låta britterna att komma in i landet på grund av misstankar om politisk aggression och eventuell annektering. Flera förfrågningar från lantmätarna om att få komma in i Nepal blev avslagna.Salkeld, sidorna 10–13 (1993)
Britterna blev då tvungna att fortsätta sina observationer från Terai, en region söder om Nepal som sträcker sig parallellt med Himalaya. Förhållandena i Terai var svåra på grund av skyfall och malaria. Totalt dog tre lantmätare i malaria medan två andra tvingades avbryta sitt arbete på grund av dålig hälsa.
Trots det började britterna 1847 att göra detaljerade observationer av bergen i Himalaya från observationsstationer som kunde ligga på upp till 240 kilometers avstånd. Vädret begränsade arbetet till de sista tre månaderna varje år.
Identifieringen som högsta berget I november 1847 gjorde Andrew Waugh, generaldirektör för det indiska lantmäteriverket, ett antal observationer från stationen i Sawajpore, östra Himalaya. Vid den tiden ansågs Kangchenjunga vara världens högsta berg. Han noterade ett högt berg bortom Kangchenjunga, ungefär 230 kilometer bort. John Armstrong, en av Waughs tjänstemän, såg också berget från en plats längre västerut och kallade berget för "peak b". Waugh skulle senare skriva att observationerna indikerade att berget var högre än Kangchenjunga, men med tanke på det stora avståndet skulle det behövas mätningar från ett mindre avstånd för att kunna bekräfta det. Följande år skickade Waugh en tjänsteman tillbaka till Terai för att göra närmare observationer av "peak b", men molnighet omintetgjorde alla försök.
Waugh sände 1849 James Nicolson till området. Nicolson kunde göra två observationer från Jirol, på 190 kilometers avstånd. Nicolson tog sedan den största teodoliten och färdades österut. Han gjorde 30 observationer från fem olika platser, den närmaste 174 kilometer från berget.
Nicolson kom tillbaka till Patna, vid Ganges, för att göra de nödvändiga beräkningarna baserade på sina observationer. Hans primärdata gav en medelhöjd av 9 200 meter (30 000 fot) för "peak b", men tog inte hänsyn till ljusbrytning, som förvanskar höjden. Beräkningarna indikerade dock att "peak b" var högre än Kangchenjunga. Nicolson ådrog sig malaria och tvingades återvända hem utan att göra klart sina beräkningar. Michael Hennessy, en av Waughs assistenter, hade börjat namnge berg efter romerska siffror, med Kangchenjunga som Peak IX, medan "peak b" fick namnet Peak XV.
Under 1852 blev den indisk-bengaliske matematikern och lantmätaren Radhanath Sikdar, som var stationerad i Great Trigonometric Survey of Indias huvudkontor i Dehradun, den första att identifiera Peak XV som världens högsta berg, genom att använda trigonometriska beräkningar baserade på Nicolsons mätningar. Ett officiellt kungörande att Peak XV var världens högsta berg blev fördröjt flera år då beräkningarna kontrollerades flera gånger. Waugh började arbeta med Nicolsons data under 1854 och ägnade, tillsammans med sin personal, nästan två år med beräkningar som var tvungna att hantera problem med ljusbrytning, barometertryck och temperatur över de långa avstånd som förekom vid mätningarna. I mars 1856 kungjorde han till slut sina resultat i ett brev till sin ställföreträdare i Kolkata. Kangchenjunga blev uppmätt till 28 156 fot (8 582 meter över havet), medan Peak XV blev uppmätt till 29 002 fot (8 839,8 meter över havet). Waugh avslutade brevet med att Peak XV var "med största sannolikhet världens högsta". I själva verket hade Peak XV blivit uppmätt till exakt 29 000 fot (8 839,2 meter), men offentligt blivit angivet till 29 002 fot högt (8 839,8 meter). Det godtyckliga tillägget på två fot (61 centimeter) lades till för att man inte skulle få uppfattningen att man hade avrundat till närmaste tusental.The American Statistician, sidorna 64-67 (1982)
Namngivningen miniatyr|George Everest. Personen som Mount Everest är namngivet efter. Med höjden fastställd var bergets namngivning nästa uppgift. Medan den officiella brittiska policyn för karteringen av Indien var att de inhemska namnen skulle bevaras om det var möjligt (exempelvis som Kangchenjunga och Dhaulagiri), menade Waugh att man inte kunde hitta något utbrett lokalt namn på berget. Waughs försök att hitta något lokalt namn hämmades av att Nepal och Tibet var stängda för utlänningar på den tiden. Många lokala namn fanns, men det kanske mest kända namnet var det som Tibet använt i flera hundra år, Chomolungma. Namnet Chomolungma hade redan använts på en karta som publicerades i Paris 1733 av den franske geografen D'Anville. Waugh hävdade likväl att det skulle bli svårt att välja ett namn bland de många som gick att finna. Slutligen tog han beslutet att Peak XV skulle namnges efter hans föregångare på posten som generaldirektör över landuppmätningen av Indien, George Everest.(India and China). The Times. Lördagen den 4 oktober 1856. nummer 22490, kolumn B, sida 8. Han skrev: