Gustav Robert Kirchhoff, född 12 mars 1824 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 17 oktober 1887 i Berlin, var en tysk fysiker.
Kirchhoff blev efter studier vid universitetet i Königsberg 1847 docent i Berlin, 1850 extra ordinarie professor i Breslau, 1854 professor i fysik i Heidelberg och 1875 professor i Berlin. Hans undersökningar behandlade elektricitetsläran, magnetismen, värmeteorin, kroppars elasticitet och utvidgningsförmåga med mera; det vill säga att han arbetat inom de flesta dåtida grenar av fysiken. År 1859 formulerade han Kirchhoffs strålningslag.
Störst uppseende har hans delvis tillsammans med Robert Wilhelm Bunsen utförda undersökningar över spektralanalysen tillvunnit sig, nedlagda i Untersuchungen über das Sonnenspektrum und die Spektren der Chemischen elemente (1861). Genom dessa undersökningar anses Kirchhoff och Bunsen ha grundlagt spektralanalysen och tillsammans upptäckte de grundämnena cesium (1860)G. Kirchhoff och R. Bunsen, 1860, Chemische Analyse durch Spectralbeobachtungen i Annalen der Physik und Chemie, 110:6, 161-189. På sidan 186 (20/24): "...neben dem Kalium, Natrium und Lithium noch ein viertes der Alkaliengruppe angehöriges Metall giebt..."G. Kirchhoff och R. Bunsen, 1861, Chemische Analyse durch Spectralbeobachtungen (zweite Abhandlung) i Annalen der Physik und Chemie, 189:7, 337-. Sidan 338: "...für denselben den Namen Caesium mit dem Symbol Cs vorschlagen, von caesius..." och rubidium (1861)G. Kirchhoff och R. Bunsen (1861, op.cit.), sidan 339: "Wir schlagen daher für dieses Alkalimetall die Bennenung Rubidium vor mit dem Symbol Rb, von rubidus..." spektroskopiskt.Mary Elvira Weeks, 1932, The discovery of the elements. XIII. Some spectroscopic discoveries i Journal of Chemical Education 9:8, sid 1413. Av framstående värde är även hans Vorlesungen über matematische Physik (1879–94).
År 1847 formulerade Kirchhoff, mer av en tillfällighet, två lagar för elektriska nät. Dessa båda lagar, Kirchhoffs strömlag resp. Kirchhoffs spänningslag, utgör tillsammans med Ohms lag grunden för hela den elektriska kretsteorin.
Kirchhoff blev ledamot av preussiska vetenskapsakademien 1861, av ryska vetenskapsakademien 1862, av Royal Society of Edinburgh 1868, av American Academy of Arts and Sciences 1870, av Royal Society 1875 och av Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen 1884.
Utmärkelser Gustav Kirchhoff tilldelades Rumfordmedaljen 1862, Davymedaljen 1877 och Matteuccimedaljen samma år samt Janssenmedaljen postumt 1887.
Asteroiden 10358 Kirchhoff är uppkallad efter honom.
Referenser
Engelskspråkig sida om Kirchhoff Noter
Externa länkar
Kategori:Tyska professorer i fysik Kategori:Upptäckare av grundämnen Kategori:Personer verksamma vid universitetet i Wrocław Kategori:Personer verksamma vid Heidelbergs universitet Kategori:Personer verksamma vid Humboldt-Universität zu Berlin Kategori:Alumner från universitetet i Königsberg Kategori:Ledamöter av Preussiska vetenskapsakademien Kategori:Ledamöter av Rysslands Vetenskapsakademi Kategori:Ledamöter av Royal Society Kategori:Ledamöter av Royal Society of Edinburgh Kategori:Ledamöter av Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen Kategori:Ledamöter av American Academy of Arts and Sciences Kategori:Mottagare av Rumfordmedaljen Kategori:Mottagare av Davymedaljen Kategori:Mottagare av Matteuccimedaljen Kategori:Mottagare av Janssenmedaljen Kategori:Fysiker under 1800-talet Kategori:Tyska forskare under 1800-talet Kategori:Personer från Königsberg Kategori:Födda 1824 Kategori:Avlidna 1887 Kategori:Män Kategori:Ugglan