Lorensberg är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Stadsdelen har fått sitt namn av landeriet Lorensberg. Stadsdelen avgränsas från norr (medsols) av Vallgraven och därefter längs med Södra Vägen till Korsvägen och upp längs Eklandagatan till Carlandersplatsen (framför Carlanderska sjukhemmet). Därefter en linje utmed Johannebergshöjden till Pontus Wiknersgatan och vidare längs Viktor Rydbergsgatan, viker av mot Läraregatan och följer sedan hela Molinsgatan och följer Engelbrektsgatan en kort sträcka fram till Aschebergsgatan och vidare förbi Vasaplatsen, Raoul Wallenbergs gata till Vallgraven.Eniro kartorKulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg : , (1999), s. 93 Stadsdelen har en areal på 67 hektar.Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
Historia Marken för dagens Lorensberg ingick i Göteborgs stads ägor vid grundläggningen. Området utnyttjades främst som betesmark, men arrenderades även ut under cirka 200 år som landerier till medborgare vilka bedrev jordbruk. På karta från 1696 anges området dels som "Stadens Muhlebeete", dels som "Landerier, som vart äng till förenne, men nu för någon tijdh sedan Muhlebeetets ringheet Skull, är wordne utlagde till Beetesmark". "Hagaheden" blev en senare beteckning på området (inklusive Vasastaden).
Under 1700-talets senare hälft började området att bebyggas, och på en karta från 1775 anges att på "landsvägens" (Södra vägen) västra sida (området kring nuvarande Avenyn) "har dessa senare Åren ansenlige Stora Tobaks Plantager blifvit anlagde, wäl bebyggde, och för ohägnad fredade med kostsamma stenmurar och derinom häckars planterande". I början av 1800-talet fanns här flera landerier med gårdsanläggningar som närmast liknade herrgårdar; Lorensberg, Götaberg, Kristinelund, Johanneberg, Lyckan, Brandtdala och rådman F.G. Kalls anläggning "Mariefred".I den västra delen (Kallens gata och Kalvgatan) fanns ett tjugotal mindre, enkla bostadshus av trä (nuvarande Vasaplatsen) och 1865 bodde cirka 2 000 personer i området.
I december 1861 utlystes en stadsplanetävling för stadens utvidgning, och i juni 1862 hade 23 förslag lämnats in, men inget av dessa ansågs kunna få ett förstapris. Däremot utdelades två andrapris, till J.G. Richert och Gustaf Nerman vid Väg- och Vattenbyggnadskåren. Åren 1862-66 utarbetades en plan, där nuvarande stadsdelarna Lorensberg och Vasastaden utgjorde den centrala delen. Marken avsattes till ett exklusivt bostadsområde med stora stenhus, och Kungsportsavenyen, Vasagatan, Vasaplatsen och Vasaparken blev de viktigaste stråken och platserna. Perioden 1868-1905 genomfördes utbyggnaden och vid sekelskiftet hade befolkningen stigit till 10 000 invånare i området. Planen angav rätvinkligt utlagda kvarter, som i huvudsak skulle ligga i nord-sydlig riktning, detta för att få bättre ljusförhållanden på gårdar och gator.
En stor, allmän stadsplanetävling utlystes 1901, som gällde avslutningen av Kungsportsavenyen samt den fortsatta utbyggnaden söderut. De kända arkitekterna Per Olof Hallman och Fredrik Sundbärg avgick med segern. Deras idéer bearbetades därefter och 1904 lades en plan fram, som dock endast delvis genomfördes. Då Albert Lilienberg tillträdde som stadsingenjör i Göteborg 1907, började han omedelbart att bearbeta 1904 års plan. Lorensbergs villaområde och Götaplatsen ingick i den plan som blev klar 1910, och de nya delarna byggdes ut fram till 1934, framför allt bostadshus av sten. Stadsplaneändringar har främst skett i samband med nya byggnader längs Kungsportsavenyen. Ändringarna påbörjades 1934, i kvarteren Glimmingehus och Örbyhus. Erik Dahlbergsgatans södra del utgjorde ett undantag, med landshövdingehus som byggdes som anslutning till arbetarstadsdelen Landala. Inom stråket; Vasaparken-Götaplatsen-Renströmsparken tillkom ett flertal påkostade byggnader. Från 1942 började butiker och kontor att etablera sig i lokaler vid Avenyn, och 1970 överförs alla förgårdarna till allmän gatumark, undantaget kvarteren Borganäs och Visborg i norra änden av Avenyn, där de bestämmelser kvarstår som säger att "förgårdarna skall vara planterade och inhägnade".
Större delen av bebyggelsen inom stadsdelarna, anses ha ett högt kulturhistoriskt värde.Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg : , (1999), s. 92-94
Några kända platser och byggnader i Lorensberg är Kungsportsavenyen, Götaplatsen, Lorensbergs villastad, Göteborgs konstmuseum, Göteborgs stadsteater och Jubileumsutställningen i Göteborg (historisk).
Lorensberg hade 1 636 invånare, år 2005.
Byggnadsminnen Inom stadsdelen finns det två statliga byggnadsminnen (SBM) och sex byggnadsminnen (BM): Göteborgs Konstmuseum Kvarteret Rydboholm Kvarteret Örup Lorensbergs villastad, SBM Lorensbergsteatern Stora Teatern Universitetsbyggnaden, SBM Wernerska villan
Kvarter Lista över kvarter i stadsdelen
1 Kv. Tre Kronor 2 Kv. Kärnan 3 Kv. Bohus 4 Kv. Karlsten 5 Kv. Axevall 6 Kv. Aranäs 7 Kv. Torpa 8 Kv. Öresten 9 Kv. Gräfsnäs 10 Kv. Koberg 11 Kv. Läckö 12 Kv. Skaraborg 13 Kv. Gälakvist 14 Kv. Visingsborg 15 Kv. Näs 16 Kv. Brahehus 17 Kv. Munkeboda 21 Kv. Gripsholm 23 Kv. Drottningholm 24 Kv. Tullgarn 25 Kv. Ulriksdal 26 Kv. Stegeborg 27 Kv. Stäket 28 Kv. Strömsholm 29 Kv. StenhammarKulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: del. I, (1999), s. 113 30 Kv. Hörningsholm 31 Kv. ÅrnäsKarta över Göteborg i 20 blad, skala 1:4 000 ; (Lorensberg); Blad N:o 55, upprättad år 1923 av Arvid Södergren 32 Kv. Bäckaskog 33 Kv. Skokloster 34 Kv. Venngarn 38 Kv. Stora Teatern 39 Kv. Gamla Högskolan 40 Kv. Rydboholm 41 Kv. Ulvåsa 42 Kv. Fågelvik 43 Kv. Borganäs 44 Kv. Visborg 45 Kv. Kastellholm 46 Kv. Kalmarehus 47 Kv. Kronoberg 48 Kv. Vik 49 Kv. Nyköpingshus 50 Kv. Örebrohus 51 Kv. Oppensten 52 Kv. Borgeby 53 Kv. Örup 54 Kv. Svaneholm 55 Kv. Glimmingehus 56 Kv. Sturefors 57 Kv. Örbyhus 58 Kv. Malmöhus 59 Kv. Trollenäs 60 Kv. Högskolan 61 Kv. Vasakyrkan, s. 6 62 Kv. TidöKulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: del. I, (1999), s. 110
Beskrivning av kvarteren Kv 43 Borganäs miniatyr|Entrén till Kungsportsavenyen - nummer 1 i kvarteret Borganäs, hörnet Avenyn/Parkgatan. Kvarteret omfattar Avenyn 1 / Teatergatan 2 / Storgatan 30 / Parkgatan 29 och utgör det västra entrékvarteret till Kungsportsavenyen.Heden-Avenyn: Kulturhistorisk beskrivning, s. 88-89
Byggnaden i kvarteret ritades av Hjalmar Cornilsen och uppfördes år 1882. I bottenvåningen var det ursprungligen salubodar, men den planerade restaurangen kom inte att förverkligas förrän 2006. På 1880-talet var kapten Lindhés Mekaniska Gymnastikinstitut inrymt i lokalerna och under 1890- till 1920-talen fanns där en privatskola för pojkar. De övre planen inrymde bostadslägenheter. Fastigheten köptes 1917 av Sveriges Redareförening, som inrättade kontor och direktörsbostad där. Kvarteret är det enda längs Avenyn, vid sidan av kvarteret Visborg, där förträdgården bevarats, om än bebyggd. Entréhallen och trapphusets dekormålning är välbevarade.
Kv 44 Visborg miniatyr|Entrén till Kungsportsavenyen - nummer 2 i kvarteret Visborg, hörnet Avenyn/Parkgatan. Kvarteret omfattar Avenyn 2 / Södra vägen 1B / Storgatan 32-34 / Parkgatan 31-33 och utgör det östra entrékvarteret till Kungsportsavenyen.Heden-Avenyn: Kulturhistorisk beskrivning, s. 90-91
Kvarteret bebyggdes med en trevåningsbyggnad mot Avenyn 1877, troligen ritat av Carl Fahlström, eventuellt av Victor von Gegerfelt. Fastigheten innehöll bostadslägenheter, samt i bottenvåningen salukällare. Åt Södra vägen låg den herrgårdsliknande träbyggnaden Mariefred kvar fram till 1910, då den revs och den östra delen av fastigheten uppfördes, så att den bildade en enhet med den västra. På 1920-talet inrättades en restaurang i källaren på hörnet Parkgatan - Avenyn. Än idag bedrivs restaurangverksamheten i källarvåningen. Liksom i kvarteret Borganäs mitt emot på Avenyn, är förträdgården bevarad, men bebyggd.
Kv 45 Kastellholm miniatyr|Hörnhuset Avenyn 14 och Vasagatan 56 i kvarteret Kastellholm. Kvarteret omfattar Avenyn 4-14 / Södra vägen 3-13 / Storgatan 51-53 / Vasagatan 56-60 och bebyggdes mot Avenyn under åren 1875-1878. Mot Södra vägen byggdes stenhus i början av 1900-talet.Heden-Avenyn: Kulturhistorisk beskrivning, s. 92-93 Stadsplaneförändringar sker under 1950-talet i samband med nybebyggelse i kvarteret. År 1968 får den nya bebyggelsen på två tomter (husnr. 10 och 12/tomterna 9 och 17) i kvarteret ett betydligt större gårdsutrymme, då en ny plan presenteras.Bebyggelsehistoriska undersökningar i Västsverige 1973 : , (1973), s. 27, bil. III:9
Hörnhuset Avenyn 14 / Vasagatan 56 uppfördes 1940 i funkisstil och ritades av Nils Olsson. I bottenvåningen fanns biografen Spegeln fram till 1989. Avenyn 10-12 är ett kontors- och affärshus byggt 1969 och ritat av Contekton Arkitektkontor. 1970 uppfördes hotellbyggnaden Avenyn 6-8 efter ritningar av Johan Tuvert. Liksom det södra hörnhuset är hörnet Avenyn 4 / Storgatan 51 ett funkishus, uppfört 1939 och ritat av AM Stark.
Storgatan 53 / Södra vägen 3-5 förnyades då Folksamhuset, ritat av Erik Ahlsén, uppfördes under åren 1956-1958. Bostadshusen på Södra vägen 7-11 ritades av Hansson & Löfmark och byggdes 1903. Bostadshusen Södra vägen 13 / Vasagatan 58-60 ritades av Gunnar Hoving och uppfördes 1931. Vasagatan 58 byggdes senare delvis om till kollektivhus med restaurang i bottenvången, vilken senare blev Restaurang Kometen. I hörnet Södra vägen / Vasagatan låg Malmsjös pianofabrik, vilken delvis revs 1922 när Vasagatan drogs fram till Södra vägen och resterande del i början av 1930-talet.Heden-Avenyn: Kulturhistorisk beskrivning, s. 82-84
Kv 46 Kalmarehus miniatyr|vänster|Det "engelska kvarteret" Kalmarehus, Avenyn 3-17 mellan Storgatan och Vasagatan. Kvarteret var det första som uppfördes vid Kungsportsavenyen, och omfattar Avenyn 3-17 / Teatergatan 4-18 / Storgatan 45-49 / Vasagatan 52-54 och bebyggdes under åren 1872-1873, förutom Vasagatan 52 som uppfördes 1877. Kvarteret kallas Engelska kvarteret då byggnaderna utformades efter engelsk förebild,Heden-Avenyn: Kulturhistorisk beskrivning, s. 94-95 samt genom att tomtägaren änkefru Jacobina Scott, född Barclay var gift med den engelske pastorn John Henry Scott. Området hette från 1785 Wohlfahrts ängar, efter den Wohlfarthska tobaksplantagen (Bernhard Wolfahrt, 1742-1808) vid Södra vägen och västerut.
Husen var utformade som radhus om huvudsakligen tre våningar, med några lägre delar, mot Avenyn och gårdar mot Teatergatan och ritades av Johan August Westerberg (som själv flyttade in i ett av husen, Avenyn 15) och August Krüger. Det var änkefru Jacobina Scotts marker, som staden köpt 1867, mot att hon skulle få bo kvar på landeriet Mariefred, eller Kallens trädgård, och dessutom själv fick köpa fritt två kvarter längs Avenyen. Under hennes namn fastställdes den 22 mars 1872 sex ritningar till trevånings stenhus vid "Gamleportsavenuen" i 14 roten. Samma år den 31 maj fastställdes ytterligare tre liknande. Genom 1942 års stadsplan utfördes förändringar av husen (1943) och de lägre delarna byggdes på och bottenvåningarna fick butikslokaler.Engelska Kvarteret i Göteborg, Maja Kjellin, Göteborgs Köpmannaförbund 1972Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, [Tredje delen], C R A Fredberg (1922). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 , s. 211, 938
Förslaget presenterades i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1873, med följande kommentar: