miniatyr|stående=1.5|Karta med de olika samväldesrikena. Nuvarande samväldesriken i mörkblått, historiska samväldesriken i rött och kvarstående brittiska kronbesittningar och kolonier i ljusblått.

Samväldesrike () är en självständig stat i det brittiska Samväldet som erkänner den brittiska monarken som sitt eget lands statschef.

Det innebär att kung Charles III innehar samtliga dessa befattningar då han, förutom att vara Storbritanniens kung, är monark för varje enskilt samväldesrike: exempelvis är han Nya Zeelands kung, men representeras lokalt av Nya Zeelands generalguvernör som utses på inrådan av Nya Zeelands premiärminister.

Samtliga samväldesriken är medlemmar av Samväldet (), en mellanstatlig organisation som är sammanslutning bestående av 53 självständiga stater, varav de flesta en gång i tiden utgjorde delar av det brittiska imperiet. Flertalet samväldesstater är numera republiker eller har en helt inhemsk monarki.

Bakgrund Med start från kanadensiska konfederationen 1867 blev fler av de brittiska kolonierna, främst de med brittiska nybyggare, internt självstyrande som dominier. Efter första världskriget och under mellankrigstiden så utfärdades Balfourdeklarationen 1926 och Westminsterstatuten 1931 som formaliserade självständigheten men behöll lojaliteten till moderlandet genom en personalunion för statschefen.

Samväldesrikenas regeringar kom i december 1952 överens om att varje land eller dominion själv får lagstifta om de kungliga titlarnaAn Act to provide for an alteration of the Royal Style and Titles (1953), och den sista lagen som reglerade monarkens titlar i hela imperiet var Titulärakten från 1927.

Utanför Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland utnämner monarken, efter förslag av varje samväldesrikes regeringschef, en generalguvernör som sin personliga representant. Samväldesrikenas generalguvernörer är inte statschefer i egen rätt, men kan använda sig av i stort sett alla de befogenheter som tillkommer kungen i egenskap av vicekunglig representant, men i de flesta sammanhang fyller dessa endast en ceremoniell och upphöjd roll över dagspolitiken.

I samväldesriken som också är förbundsstater, Australien och Kanada, finns också en guvernör eller viceguvernör i varje delstat respektive provins som på lägre nivå fullföljer motsvarande plikter som i generalguvernörer i enhetsstater. Sedan Balfourdeklarationen 1926Balfour Declaration, 1926 får en generalguvernör inte längre agera på uppdrag av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands regering utan skall representera monarken personligen eller respektive lands regering.

Nuvarande samväldesriken Namn och flagga Folkmängd Kartbild Statsvapen Samväldesrike sedan Notering 99 175 100px 100px efter självständighet 1981 25 809 973 100px 100px Dominion i brittiska imperiet från 1901antog Westminsterstatuten 1942(retroaktivt till 1939) 352 655 100px 100px efter självständighet 1973 405 633 100px 100px efter självständighet 1981 113 570 100px 100px efter självständighet 1974 2 816 602 100px 100px efter självständighet 1962 37 943 231 100px 100px Dominion i brittiska imperiet från 1867antog Westminsterstatuten 1931 4 991 442 100px 100px Dominion i brittiska imperiet från 1907antog Westminsterstatuten 1947 7 399 757 100px 100px efter självständighet 1975 54 149 100px 100px efter självständighet 1983 166 637 100px 100px efter självständighet 1979 101 145 100px 100px efter självständighet 1979 690 598 100px 100px efter självständighet 1978 67 081 000 100px 100px – 11 448 100px 100px efter självständighet 1978

Tidigare samväldesriken Tidigare har ytterligare nitton stater, förutom de femton befintliga, under någon period varit samväldesriken. Efter att de har avskaffat monarkin och infört ett republikanskt eller annat styrelseskick, har de dock med några få undantag kvarstått som medlemmar i Samväldet. Som medlemmar erkänner de fortsatt den brittiska kungen som överhuvud för den mellanstatliga organisationen Samväldet.

(1966-2021), tillägg till konstitutionen (1948-1972), ny konstitution (1970-1987), militärkupp (1965-1970), folkomröstning (1957-1960), folkomröstning (1966-1970), tillägg till konstitutionen (1947-1950), ny konstitution (1931-1949), lagstiftning (1963-1964), ny konstitution (1964-1966), ny konstitution (1964-1974), tillägg till konstitutionen (1968-1992), tillägg till konstitutionen (1960-1963), tillägg till konstitutionen (1947-1956), ny konstitution (1961-1971), ny konstitution (1931-1961), folkomröstning om republik 1960 (1961-1962), ny konstitution (1962-1976), ny konstitution (1962-1963), tillägg till konstitutionen

Tidslinje

Kronbesittningar Jersey, Guernsey samt Isle of Man är brittiska öar och kronbesittningar under kung Charles III. De ingår inte i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och de är inte heller samväldesriken då de inte är medlemmar i Samväldet.

Se även Titulärakten (1927) Titulärakten (1953) High Commissioner Storbritanniens utomeuropeiska territorier

Referenser

Noter

Externa länkar

Kategori:Brittiska imperiet Kategori:Storbritanniens monarki