Christen Sørensen Longomontanus eller Longberg, född 4 oktober 1562 på Jylland, Danmark,, död 8 oktober 1647 i Köpenhamn, var en dansk astronom.

Biografi

Namnet Longomontanus var en latiniserad form av namnet på byn Lomborg på Jylland, där han föddes. Hans far, en arbetare vid namn Søren, eller Severin, dog när Christen var åtta år gammal. En farbror tog hand om barnet och lät honom utbildas i Lemvig, men efter tre år skickade han tillbaka honom till sin mor, som behövde hans hjälp med att arbeta på åkrarna. Hon gick med på att han kunde studera under vintermånaderna med socknens präst. Detta arrangemang fortsatte fram till 1577, då några av hans släktingars ogillande och hans egen kunskapslust fick honom att rymma till Viborg.

Där gick han i grundskolan och arbetade som arbetare för att betala sina utgifter, och år 1588 flyttade han till Köpenhamn med gott rykte för sin lärdom och skicklighet. Han anställdes av Tycho Brahe år 1589 som hans assistent i hans stora astronomiska observatorium Uraniborg, och gjorde mycket gott arbete i åtta år. Han höll Tycho Brahe högt och stödde alltid hans system och försökte förbättra det under hela sitt liv.Kragh, Helge. (2015). Georgius Frommius (1605–1651) and Danish Astronomy in the Post-Tychonian Era. Acta Baltica Historiae et Philosophiae Scientiarum. 3. 45-68. 10.11590/abhps.2015.1.03. Han höll dock inte med om Tycho Brahes system i vissa avseenden. Han trodde att jorden roterade till skillnad från sin mästares teori om att den var orörlig. Under denna tid anslöt sig Kepler till de två i att försöka komma fram till en teori om hur man kan förutsäga longitud vid oppositioner med fullständig noggrannhet. Longomontanus använde Mars som modell för detta. Efter att ha lämnat ön Hven med sin mästare fick han sin avsked i Köpenhamn den 1 juni 1597 för att studera vid några tyska universitet. Han återförenades med Tycho i Prag i januari 1600, och efter att ha fullbordat den tychoniska månteorin återvände han hem till Danmark i augusti. Strax efter detta inträffade Tycho Brahes alltför tidiga bortgång. Efter att Tycho lyckats bli matematiker som tjänade kejsar Rudolf II, dog han i oktober 1601. Kejsaren var tvungen att utse en ny matematiker. I det fallet skulle det förväntade valet ha varit Longomontanus eftersom han var Tychos föredragna val. Longomontanus var dock i Danmark vid denna tidpunkt, medan Johannes Kepler var där, så han utsågs.

Han besökte Frauenburg, där Copernicus hade gjort sina observationer, tog en magisterexamen i Rostock och fann i Köpenhamn en mecenat i Christian Friis, Danmarks kansler, som anställde honom i sitt hushåll. Han utnämndes 1603 till rektor för Viborgs skola och valdes två år senare till professur vid Köpenhamns universitet, och hans befordran till matematikprofessur följde 1607. Denna post innehades av Longomontanus fram till hans död 1647.

Han höll fast vid Tychos felaktiga åsikter om refraktion , trodde att kometer var ondskans budbärare och föreställde sig att han hade löst cirkelns kvadratur. Han fann att cirkeln vars diameter är 43 har kvadratroten ur 18 252 för sin omkrets, vilket ger 3,14185... för värdet av π. John Pell och andra försökte förgäves övertyga honom om hans misstag. År 1632 påbörjade han byggandet av Rundetårn (ett ståtligt astronomiskt torn i Köpenhamn), men levde inte för att uppleva dess färdigställande. Kung Kristian IV av Danmark, till vilken han tillägnade sin Astronomia Danica, en utläggning av det tychoniska universums system, tilldelade honom kanoniken i Lunden i Schleswig.

Longomontanus största bidrag till vetenskapen var att utveckla Tychos geoheliocentriska modell av universum empiriskt och offentligt till allmän acceptans. När Tycho dog 1601 var hans program för att återställa astronomin oavslutat. De observationsmässiga aspekterna var slutförda, men två viktiga uppgifter återstod, nämligen urvalet och integrationen av data i redogörelser för planeternas rörelser, och presentationen av resultaten från hela programmet i form av en systematisk avhandling. Longomontanus tog på sig ansvaret och fullföljde båda uppgifterna i sin omfattande Astronomia Danica (1622). Verket, som betraktas som Tychos testamente, mottogs ivrigt i 1600-talets astronomiska litteratur. Boken var mycket erkänd och bland många kända ägare fanns Christopher Wren, Christiaan Huygens samt Royal Greenwich Observatory i England. Boken jämförde huvudsakligen de tre världssystemen på den tiden, bland annat den kopernikanska, Tycho Brahe och Ptolemaios tankeskolor. Men till skillnad från Tychos gav Longomontanus geoheliocentriska modell jorden en korrekt daglig rotation, vilket han behöll från den kopernikanska modellen (som i modellerna av Ursus och Roslin). Longomontanus påpekar i Astronomia Danica att Ursus modell felaktigt har Mars omloppsbana helt runt solens, vilket han kopierade från en grov ritning han en gång sett på Tychos väggmålning). Det kallas därför ibland för det "semi-Tychoniska" systemet. [ 5 ] Boken trycktes om 1640 och 1663, vilket indikerar dess popularitet och intresset för det semi-Tychoniska systemet under denna period.

Efter att ursprungligen ha arbetat med att beräkna Marsbanan för Tycho med Kepler, hade han redan modellerat dess bana i sin geoheliocentriska modell till ett fel i longitud på under 2 bågminuter, när Kepler fortfarande bara hade uppnått ett fel på 8 bågminuter i sitt heliocentriska system, eftersom han ännu inte hade använt elliptiska banor.

Vissa historiker hävdar att Keplers Rudolfintabeller från 1627, baserade på Tycho Brahes observationer, var mer exakta än några tidigare tabeller. Men ingen har någonsin visat att de var mer exakta än Longomontanus tabeller från 1622 i den danska astronomin , också baserade på Tychos observationer.

Publikationer

Hans viktigaste verk inom matematik och astronomi var: Systematis Mathematici, etc. (1611) Cyclometria e Lunulis reciproce demonstrata, etc. (1612) Disputatio de Eclipsibus (1616) Astronomia Danica, etc. (1622)

Disputationes quatuor Astrologicae (1622) Pentas Problematum Philosophiae (1623) De Chronolabio Historico, seu de Tempore Disputationes tres (1627) Geometriae quaesita XIII. de Cyclometria rationali et vera (1631) Inventio Quadraturae Circuli (1634) Disputatio de Matheseos Indole (1636) Coronis Problematica ex Mysteriis trium Numerorum (1637) Problemata duo Geometrica (1638) Problema contra Paulum Guldinum de Circuli Mensura (1638) Introductio in Theatrum Astronomicum (1639) Rotundi in Plano, etc. (1644) Admiranda Operatio trium Numerorum 6, 7, 8, etc. (1645) Caput tertium Libri primi de absoluta Mensura Rotundi plani, etc. (1646)

Eftermäle Nedslagskratern Longomontanus på månen är uppkallad efter honom.

Referenser

Noter

Externa länkar Biography from Dansk Biografisk Lexicon (1887–1905 – in Danish) Longomontanus's 'Astronomia Danica', in its original Latin, at the internet archive.

Kategori:Danska astronomer Kategori:Födda 1562 Kategori:Avlidna 1647 Kategori:Män Kategori:Astronomer under 1500-talet Kategori:Astronomer under 1600-talet