Simeon (även Symeon)Till exempel i Fine, The Early Medieval Balkans. I, eller Simeon den store, (Симеон I Велики, translittererat Simeon I Veliki; IPA: ) härskade över Bulgarien från 893 till 927,Lalkov, Rulers of Bulgaria, s. 23-25, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. under det första bulgariska riket. Simeons framgångsrika fälttåg mot bysantinerna, magyarerna och serberna förde Bulgarien till dess största territoriella utvidgning någonsin,, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007 och gjorde landet till den mäktigaste staten i det dåtida Östeuropa., refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007 Hans styre var också en period av då oöverträffat kulturellt välstånd och upplysning, som senare kallats den bulgariska kulturens guldålder. , refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007
Under Simeons styre utvidgades Bulgarien över ett territorium mellan Egeiska havet, Adriatiska havet och Svarta havet, , refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007Bakalov, Istorija na Bǎlgarija, "Simeon I Veliki", refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. och den nya bulgariska huvudstaden Preslav uppgavs konkurrera med Konstantinopel., refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007 Den nyblivet självständiga Bulgariska ortodoxa kyrkan blev det första nya patriarkatet efter de fem tidiga patriarkaten och bulgariska översättningar av kristna texter i glagolitisk skrift spreds över hela den dåvarande slaviska världen., refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007 Efter halva sin regeringstid antog Simeon titeln kejsare (tsar),"Цѣсарь Блъгарѡмъ". Zlatarski, Istorija na Pǎrvoto bǎlgarsko tsarstvo, s. 367, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. efter att tidigare ha kallats furste (knjaz).Zlatarski, Istorija na Pǎrvoto bǎlgarsko tsarstvo, s. 280, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007.
Biografi Bakgrund och uppväxt right|thumb|"Anonymt" sigill av Simeon I. Simeon föddes 864 eller 865 som tredje son till knjaz Boris I av Krums dynasti., refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. Då Boris var den härskare som kristnade Bulgarien år 865 var Simeon kristen hela sitt liv.Fine, The Early Medieval Balkans, s. 132, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. Då hans äldste bror Vladimir utsågs till arvinge till Bulgariens tron tänkte sig Boris att Simeon skulle få en hög kyrklig post,Delev, Bǎlgarskata dǎrzjava pri tsar Simeon, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. möjligen bulgarisk ärkebiskop, och skickade honom till det ledande universitetet i Konstantinopel när han var tretton eller fjorton för att han skulle få en teologisk utbildning. Han tog det hebreiska namnet Simeon"Från den grekiska formen av det hebreiska namnet שִׁמְעוֹן (Shim'on) som betydde "lyssnande"." , refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007 som novis i ett kloster i Konstantinopel. Under det årtionde (cirka 878–888) han tillbringade i den bysantinska huvudstaden fick han utmärkt utbildning och studerade Demosthenes retorik och Aristoteles."Hunc etenim Simeonem emiargon, id est semigrecum, esse aiebant, eo quod a puericia Bizantii Demostenis rhetoricam Aristotelisque sillogismos didicerit". Liutprand av Cremona. Antapodosis, kap. 29, s. 66. Citerad i , refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007 Han lärde sig också flytande grekiska, i sådan utsträckning att han benämndes "halvgreken" i bysantinska krönikor.Fine, The Early Medieval Balkans, s. 132. * Delev, Bǎlgarskata dǎrzjava pri tsar Simeon. * Zlatarski, Istorija na Pǎrvoto bǎlgarsko tsarstvo, s. 282, refererade i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. Det spekuleras om att han fick undervisning av patriark Fotios I av Konstantinopel,Zlatarski, Istorija na Pǎrvoto bǎlgarsko tsarstvo, s. 281, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. men detta har inget stöd i någon källa.
Omkring 888 återvände Simeon till Bulgarien och slog sig ner i det nyligen upprättade kungliga klostret i Preslav "vid mynningen av Titja",Detta ska inte förstås bokstavligt, då Titjas mynning ligger österut, vid Svarta havets kust. Forskare har förbundit ordet ustie ("flodmynning") i källorna med en smal del av floden eller med Ustiepasset nära staden. , refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007 där han, under ledning av Naum av Preslav, ägnade sig åt aktiv översättning av viktiga religiösa verk från grekiska till fornkyrkoslaviska, med hjälp av andra studenter från Konstantinopel. Under tiden hade Vladimir efterträtt Boris, som hade dragit sig tillbaka till ett kloster, som härskare över Bulgarien. Vladimir försökte återinföra hedendom i riket och slöt möjligen en anti-bysantinsk pakt med Arnulf av Kärnten,Annales Fuldenses, s. 408. Citerad i Runciman, A history of the First Bulgarian Empire, s. 133, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. vilket tvingade Boris att återta tronen enbart för att avsätta och bestraffa Vladimir och utse Simeon till ny härskare.Zlatarski, Istorija na Pǎrvoto bǎlgarsko tsarstvo, s. 283, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007.Todt, Biographisch-Bibliographisches Kirchenlexikon, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. Detta gjordes vid en sammankomst i Preslav där man också utropade bulgariska som statens och kyrkans enda språk, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. och beslöt att flytta huvudstaden från Pliska till Preslav., refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. Det är okänt varför Boris inte satte sin andre son, Gavril, på tronen, utan istället föredrog Simeon.
Handelskrig med Bysans och magyariska invasioner Med Simeon på tronen kom den långvariga fred med Bysantinska riket som upprättats av hans far att närma sig sitt slut. En konflikt uppstod när den bysantinske kejsaren Leo VI, efter påtryckningar från sin hustru Zoë Karbonopsina och hennes far, flyttade marknadsplatsen för bulgariska varor från Konstantinopel till Thessaloniki, där de bulgariska köpmännen blev hårt beskattade. Bulgarerna sökte beskydd av Simeon, som i sin tur klagade inför Leo. Den bysantinske kejsaren ignorerade dock Simeons förfrågan.Johannes Skylitzes. Skylitzes–Kedrenos, II, s. 254.4–16, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007.Runciman, A history of the First Bulgarian Empire, s. 144-145, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. miniatyr|stående|Karta över Bulgariens största utbredning under Simeon I:s regeringstid år 893–927.
Simeon tvingades gå till handling, och invaderade på hösten 894 Bysantinska riket norrifrån. Han mötte ringa motståndZlatarski, Istorija na Pǎrvoto bǎlgarsko tsarstvo, s. 289, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. eftersom de flesta bysantinska styrkor var koncentrerade till östra Anatolien för att stå emot arabiska invasioner.Teofanes Continuatus, s. 312., citerad i , refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. Då han informerats om den bulgariska framstöten skickade den överraskade Leo en armé bestående av gardesofficerer och andra militära enheter från huvudstaden för att hejda Simeon, men hans trupper blev fullständigt besegradeTsanev, Bǎlgarski chroniki, s. 198, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. någonstans i themat Makedonien. Bulgarerna tillfångatog de flesta av de khazariska gardesofficererna och dödade många arkonter, däribland härens anförare. Istället för att fortsätta sin framstöt mot den bysantinska huvudstaden drog dock Simeon snabbt tillbaka sina trupper för att möta en magyarisk invasion from norr.Zlatarski, Istorija na Pǎrvoto bǎlgarsko tsarstvo, s. 289-291, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. Dessa händelser har senare kallats "det första handelskriget i medeltidens Europa" av bulgariska historiker.
Bysantinerna kunde inte svara effektivt på det bulgariska fälttåget på grund av att deras styrkor var sysselsatta i strider mot araberna. De övertalade istället magyarerna att angripa Bulgarien, och lovade att transportera dem över Donau med den bysantinska flottan.Runciman, A history of the First Bulgarian Empire, s. 145, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. Möjligen slöt Leo VI ett avtal med Arnulf för att försäkra sig om att frankerna inte skulle stödja Simeon mot magyarerna.Zlatarski, Istorija na Pǎrvoto bǎlgarsko tsarstvo, s. 294-295, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. Dessutom kallades den begåvade befälhavaren Nikeforos Fokas tillbaka från Italien för att leda en separat armé mot Bulgarien 895 enbart med syfte att injaga fruktan hos bulgarerna.Runciman, A history of the First Bulgarian Empire, s. 146, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. Simeon, som inte kände till hotet från norr, skyndade sig att möta Fokas styrkor, men de två arméerna gick inte i strid med varandra.Zlatarski, Istorija na Pǎrvoto bǎlgarsko tsarstvo, s. 295, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007. Istället erbjöd bysantinerna fred, och informerade honom om både fälttåget till lands och till sjöss, men gav med avsikt inget besked om det planerade magyariska anfallet. Simeon litade inte på sändebudet utan satte honom i fängelse, varefter han beordrade att den bysantinska flottans väg in i Donau skulle spärras av med rep och kedjor, för att kunna hålla den där tills han hade hanterat Fokas.Zlatarski, Istorija na Pǎrvoto bǎlgarsko tsarstvo, s. 296-297, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel Simeon I of Bulgaria, läst 3 juli 2007.