Pajala kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten. Centralort är Pajala.

I stort sett hela kommunen består av en moräntäckt urbergsslätt. I norr finns dock kraftig­are kuperad terräng. Historisk har de tre basnäringarna i Pajala varit skogsbruk, rennäring och jordbruk. I början av 2020-talet dominerade dock industrinäringen.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit kraftigt negativ. Största partiet i samtliga val har varit Socialdemokraterna, vilka under mandatperioden 2018 till 2022 styrde i koalition med Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet.

Administrativ historik Kommunens område motsvarar Pajala socken samt mindre delar av Överkalix socken och Övertorneå socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Ur Pajala landskommun utbröts 1860 byarna Kirnujärvi och Kainulasjärvi, som fördes över till Korpilombolo landskommun. Korpilombolo landskommun hade bildats av områden ur Överkalix och Övertorneå landskommuner. Ur Pajala landskommun utbröts sedan 1885 Tärendö landskommun och 1914 Junosuando landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.

Pajala kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom sammanslagning av Pajala, Korpilombolo, Tärendö och Junosuando landskommuner.

Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Kommunen ingår sedan 2000 i Förvaltningsområdet för finska och för meänkieli, kommunnamnet är Pajalan kunta på meänkielienligt minotitet.se.

Geografi miniatyr|262px|Muonioälven med Finland (Kolari kommun) till höger och Sverige (Pajala kommun) till vänster.

Pajala kommun gränsar till Övertorneå kommun och Överkalix kommun i söder, Gällivare kommun i sydväst, Kiruna kommun i väst samt de finländska kommunerna Enontekis i norr, Muonio och Kolari i nordost samt Pello i sydost.

Topografi och hydrografi

I stort sett hela kommunen består av en moräntäckt urbergsslätt. I norr finns dock kraftig­are kuperad terräng. Myrmark har till stor del brett ut sig över kommunens flacka områden. Ytan domineras av produktiv tall- och granskog. Torneälven, med biflödena Lainio- och Muonioälven, genomflyter kommunen. I höjd med Kengis, finns i Torneälven, Kengisforsen. Den 600 meter långa forsen har en fallhöjd på 18 meter och är den största längs Torneälven.

Även Kalixälven, vars tillflöde Tärendöälven kommer från Torneälven, flyter genom kommunen. Den är ett exempel på en bifurkation. Kalixälven har flera dramatiska forsar, däribland Mestoslinkka i närheten av byn Narken.

Isälvsavlagringar finns i dalgångarna ovanför Erkheikki vid Torne älv och Tärendö vid Kalixälven, nedanför är dalstråken istället fyllda med finkorniga sediment. Dalsedimenten utgör till stor del öppen odlings- och slåttermark.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.

Pajala kommun Hela riket

Naturskydd År 2022 fanns 47 naturreservat i Pajala kommun. Flera av reservaten utgörs av myrområden, däribland Naakakero med fjällbjörksliknande skog. Andra reservat är mer ovanliga, så som Anokangas som utgörs av riktigt gammal tallskog på sandig mark, något som är ovanligt för riket. I reservatet Kolkonliika har Muonio sameby sitt viktigaste sommarviste.

Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Pajala församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt – Junosuando, Korpilombolo, Muonionalusta, Pajala och Tärendö. Tätorter Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Pajala kommun.

Nr Tätort Folkmängd 1 Pajala 2 032 2 Korpilombolo 539 3 Junosuando 314 4 Kangos 245

Centralorten är i fet stil

Styre och politik Styre ÅrPartier1995–1998Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016 S1999–2002 S V2003–2006 S KD C2006–2010 S V2010–2014 S V2014–2018 S V2018–2022 S KD NS Största partiet kommunen har sedan bildandet varit Socialdemokraterna, som dessutom hade egen majoritet under mandatperioderna 1994–1998 och 2010–2014. Näst största parti i samtliga val har varit Vänsterpartiet.Valmyndighetens statistik

Kommunen styrdes efter valet 2014 av ett samarbete mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.Sveriges Television, 16 oktober 2014: Så här styrs kommunerna i Norrbotten Läst 26 november 2015 Mandatperioden 2018 till 2022 styrdes kommunen av en ny koalition bestående av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet. Koalitionen uppgav att de skulle skapa en "långsiktig strategi för skol-förskole- och äldreboendestrukturerna".

Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande KDStig TöyräVice ordförande VBengt-Ola Mörtlund

Mandatfördelning 1970–2026 Fram till valet 1998 hade kommunfullmäktige i Pajala 41 mandat. Efter valet sänktes dessa till 31 mandat. Efter valet 2018 sänktes antalet mandat ytterligare och kommunfullmäktige består därefter av 21 ledamöter.

Nämnder Kommunstyrelse Kommunstyrelsen har nio ledamöter.

OrdförandeOrdförande SBirgitta Rantatalo

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Övriga nämnder Överförmyndarnämnden är gemensam med Gällivare och Jokkmokks kommuner, under namnet Lapplands överförmyndarnämnd.

Nämnd OrdförandeVice ordförandeAndre vice ordförandeBarn och utbildningsnämnden KDEva Esberg SEllinor TandlundBygg och miljönämnden SBjörn Hieta KDKarl-Johan ThigerKrisledningsnämnden SBirgitta RantaloSocialnämnden KDEva Esberg SEllinor TandlundValnämnden SAnders Lehtipalo-Nilsson KDSolveig Lindfors Lehmivaara

Internationella relationer Åren 2020 till 2022 pågick samarbetsprojektet Leva och bo i Tornedalen tillsammans med Kolari kommun i Finland. Projektet syftade till att "utveckla nya arbetsmetoder för att den svenska och finska älvdalen ska bli en möjlighetsgivande och inkluderande plats att leva, bo och verka på för både privatpersoner och företag". Tillsammans med 13 kommuner i Sverige, Finland och Norge är kommunen medlem i Tornedalsrådet, vars vision är att "Invånarna i Tornedalen ska kunna leva, studera, arbeta och driva företag i en gränsöverskridande trygg och ren miljö som om riksgränser inte fanns".

Pajala kommun har tre vänorter:Kommunens officiella webbplats

Målselv, Norge Kolari, Finland Olenegorsk, Ryssland I samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022 uppgav kommunalrådet Ulrica Hammarström (S) att kommunen inte samarbetat med vänorterna "de senaste åren".

Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Historiskt är de tre basnäringarna i Pajala skogsbruk, rennäring och jordbruk. År 1646 anlades ett järnbruk i Kengis, Kengis bruk, som lades ner efter en brand 1879. Anläggande var bruket ledde till en betydande vallonsk och svensk invandring under de följande seklen. Pajala marknad, som årligen lockar 45 000 - 50 000 besökare har anor från 1700-talet och vittnar om Pajala som ett handelscentrum.

I början av 2020-talet domineras industrinäringen, precis som tidigare, av småföretagande. Primärt inom verkstads-, trävaru-, livsmedels- och konfektionsbranscherna. Kommunen var den största arbetsgivaren. Allt fler företag inom data och elektronik har vuxit upp i kommunen och börjat överta de gamla basnäringarnas roll.

Råvaror Järnmalmsbrytning påbörjades 2012 vid Tapulivuoma, ett myrområde mellan Kaunisvaara och Aareavaara omkring 20 kilometer norr om Pajala, med transport av järnmalmskoncentrat med lastbil till Pitkajärvi nära Svappavaara och därifrån med järnväg till exporthamn i Narvik. Gruvprojektet planerades och brytning inleddes av det kanadensiska företaget Northland Resources. Detta gick i konkurs i december 2014, varefter brytningen lades ned. Den återupptogs i juli 2018 av det nybildade Kaunis Iron AB.Här börjar de första malmtransporterna rulla igen på Sveriges Televisions webbplats den 30 juli 2018

Infrastruktur Transporter

Riksväg 99 och länsvägarna 394, 395 och 403 passerar kommunen. För allmänna busskommunikationer ansvarar Länstrafiken i Norrbotten.

Det finns en flygplats i kommunen, Pajala Airport, med flyg till Luleå Airport och chartertrafik till Storbritannien. Flygplatsen används även för privatflyg, ambulansflyg, taxiflyg och helikoptrar. År 2022 beslutades att flygplatsen ska utvecklas.

Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Utländsk bakgrund Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 895 stycken, eller 14,20 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 303 den 31 december 2014).Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 26 november 2015)

Invånare efter de vanligaste födelseländerna Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Pajala kommun. Födelseland 31 december 2021 Nr Land Antal Andel Andel ihela riket 1 85,65 % 80,00 % 2 7,25 % 1,31 % 3 1,02 % 0,43 % 4 0,69 % 0,60 % 5 0,47 % 1,88 % 6 0,39 % 0,22 % 7 0,33 % 0,09 % 7 0,33 % 0,51 % 9 0,32 % 0,39 % 10 0,25 % 0,01 %

Kultur Museum miniatyr|300px|Laestadiuspörtet, Lars Levi Læstadius bostad i Pajala, syns till höger. Det röda pörtet var prästgård i Pajala socken 1849-1861, och ersattes sedan av det gula nybygget bredvid.Bland kommunens museum hittas Laestadiuspörtet, kyrkoherden Lars Levi Laestadius gamla hemställe. Både pörtet och den intilliggande prästgården är klassade som byggnadsminnen och fungerar som museum. Två mil söder om Pajala ligger byn Sattajärvi med Garverimuseet som visar hur den gamla metodens garvning fungerade.

Ett annat museum är Tärendö hembygdsgård som visar den tornedalska bondekulturen och dess historia. Exempelvis visas 22 byggnader och mer än 2 000 bruksföremål vilka tillsammans är en av Norrbottens största samlingar.

Kulturarv År 2005 utsåg Unesco 34 av mätpunkterna till Struves meridianbåge till världsarv. En av dessa återfinns på berget Jupukka som är belägen i kommunen. Ett annat kulturarv är Pajala kyrka, byggd 1797 i närheten av Kengis järnbruk men flyttad till Pajala i slutet av 1800-talet.

Bland samiska kulturarv hittas bland annat Akamella ödekyrkogård som under många år var en samisk begravningsplats och Seitastenen, en samisk helig sten, på 1850-talet försedd med runskrift av John Wolley, en engelsk ornitolog. Kommunsymboler Kommunvapen Blasonering: Sköld: av en vågskura delad i silver och grönt, vari tre bysantiner av silver, två och en ställda.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1947 på förslag av riksheraldikern. Vågskuran symboliserar gränsälven och rundlarna, eller "bysantinerna", symboliserar mynt som framställdes i ett myntverk i Kengis. Vid sammanläggningen 1971 blev Korpilombolo kommuns vapen från 1952 samt Tärendö kommuns vapen från 1951 övertaliga. Registrering hos Patent- och registreringsverket skedde 1974.

Kommunfågel Lappugglan, en 2,5 meter hög lappuggla i trä. Blev antagen som Pajalas symbol 1995. Lappugglan var utrotningshotad i början av 1970-talet och de enda häckningsplatserna fanns i Pajala kommun.

Se även Personer med anknytning till Pajala kommun Referenser Fotnoter

Externa länkar Pajala kommuns officiella webbplats

Kategori:Sveriges kommuner

Kategori:Tornedalen Kategori:Finska förvaltningskommuner Kategori:Kommuner i förvaltningsområdet för meänkieli