För frankiska regenter före 987, se lista över frankiska kungar. För Frankrikes presidenter från och med 1870, se lista över Frankrikes presidenter. miniatyr|höger|Standar för kungen av Frankrike, i bruk från 1638 till 1790.

Det här är en lista över Frankrikes regenter. Den omfattar de personer som har varit kung eller kejsare av Frankrike, från Hugo Capets tillträde 987 till Napoleon III:s avsättning 1870.

Bakgrund Ett rike styrt av en ensam härskare började uppstå i Gallien (nuvarande Frankrike) när det Västromerska riket började falla samman under 400-talet. De saliska frankerna blev den ledande stammen i området och under dem grundades Frankerriket, som blev Frankrikes föregångare. Merovingerna blev den härskande ätten över alla franker i början av 500-talet och kom, både under tider då riket var enat och tider då det var delat, att härska till mitten av 700-talet, då den siste merovingiske kungen blev avsatt av Pippin den lille (som var far till Karl den store). Denne kom därmed att grunda den nya kungaätten Karolingerna, som i sin tur kom att härska över Frankerriket och, efter dess delning genom fördraget i Verdun 843, det Västfrankiska riket fram till slutet av 900-talet. Dessa regenter listas på lista över frankiska kungar.

987 blev Hugo Capet den förste Capetingerkungen och från och med denna tid började riket mer ses som Frankrike, snarare än Västfrankiska riket, eftersom man började överge planerna på att återförena det med Burgund och det Östfrankiska riket. Även om titeln Frankernas konung officiellt fanns kvar fram till början av 1200-talet började den gradvis att användas allt mindre, medan standardtiteln från 1190 blev Kung av Frankrike (). Även titeln Kung av Frankrike och Navarra användes från slutet av 1200-talet till början av 1300-talet och från slutet av 1500-talet till franska revolutionens utbrott 1789 när det förelåg personalunion med kungariket Navarra.

Därefter användes, under den korta tiden innan Ludvig XVI avsattes, titeln Fransmännens konung (), vilken även återuppstod efter julirevolutionen 1830.

Både Napoleon I och Napoleon III var kejsare för en separat monarkisk statsbildning och bar därför titeln Fransmännens kejsare ().

I och med franska revolutionen avskaffades det franska kungadömet och republik infördes, men efter några år gjorde sig Napoleon Bonaparte till kejsare och efter hans tid återupprättades kungadömet i början av 1800-talet. 1848 blev Frankrike på nytt republik, vilken dock avskaffades 1852. Då blev Napoleon III landets kejsare. Sedan han hade blivit avsatt 1870 blev landet ånyo republik och har så förblivit till idag. Listan över Frankrikes statschefer fortsätter därför på lista över Frankrikes presidenter.

Capetingerna

När ståthållaren Hugo Capet blev kung 987 efterträdde Capetingerna de tidigare Karolingerna. De direkta Capetingerna regerade fram till 1328, då Karl IV dog utan barn. Han efterträddes då av sin yngre bror Filip VI, som därmed kom att grunda grenen Valois av den capetingska dynastin.

NamnSvenska · Modern franska Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor Hugo CapetHugues Capet 100px Omkring 939 eller 940i Parisson till Hugo den vite och Hedvig av Sachsen Kung 3 juli 987efter Ludvig lättingens död 24 oktober 996i Paris Robert II(den fromme/den vise)Robert II le Pieux/le Sage 100px 27 mars 972i Orléansson till Hugo Capet och Adelheid av Akvitanien Kung 24 oktober 996vid Hugo Capets död 20 juli 1031i Melun Henrik IHenri I 100px 4 maj 1008i Reimsson till Robert II och Constance av Arles Kung 20 juli 1031vid Robert II:s död 4 augusti 1060i Vitry-aux-Loges Filip I(den kärleksfulle)Philippe I l'Amoureux 100px 23 maj 1052son till Henrik I och Anna av Kiev Kung 4 augusti 1060vid Henrik I:s död 29 juli 1108i Melun Ludvig VI(den tjocke)Louis VI le Gros 100px 1 december 1081i Parisson till Filip I och Bertha av Holland Kung 29 juli 1108vid Filip I:s död 1 augusti 1137i Béthisy-Saint-Pierre Ludvig VII(den unge)Louis VII le Jeune 100px 1120son till Ludvig VI och Adelaide av Savojen Kung 1 augusti 1137vid Ludvig VI:s död 18 september 1180i Saint-Pont Filip II AugustPhilippe II Auguste 100px 21 augusti 1165i Gonesseson till Ludvig VII och Alix av Champagne Kung 18 september 1180vid Ludvig VII:s död 14 juli 1223i Mantes-la-Jolie Ludvig VIII(Lejonet)Louis VIII le Lion 100px 5 september 1187i Parisson till Filip II August och Isabella av Hainaut Kung 14 juli 1223vid Filip II Augusts död 8 november 1226i Château Montpensier Ludvig IX(den helige)Saint Louis IX 100px 25 april 1214i Poissyson till Ludvig VIII och Blanche av Kastilien Kung 8 november 1226vid Ludvig VIII:s död 25 augusti 1270i Tunis i Nordafrika Filip III(den djärve)Philippe III le Hardi 100px 30 april 1245i Poissyson till Ludvig IX och Margareta av Provence Kung 25 augusti 1270vid Ludvig IX:s död 5 oktober 1285i Perpignan Filip IV(den sköne)Philippe IV le Bel 100px Någon gång mellan april och juni 1268i Fontainebleauson till Filip III och Isabella av Aragonien Kung 5 oktober 1285vid Filip III:s död 29 november 1314i Fontainebleau Ludvig X(den trätgirige)Louis X le Hutin 100px 4 oktober 1289i Parisson till Filip IV och Johanna I av Navarra Kung 29 november 1314vid Filip IV:s död 5 juni 1316i Vincennes Johan I(den postume)Jean I le Posthume 100px Kung vid födseln 15 november 1316i Parisson till Ludvig X och Clemence d'Anjou 20 november 1316i Paris Filip V(den långe)Philippe V le Long 100px Omkring 1292i Parisson till Filip IV och Johanna I av Navarra Kung 20 november 1316vid Johan I:s död 3 januari 1322i Paris Karl IV(den sköne)Charles IV le Bel 100px 15, 18 eller 19 juni 1294i Clermontson till Filip IV och Johanna I av Navarra Kung 3 januari 1322vid Filip V:s död 1 februari 1328i Vincennes NamnSvenska · Modern franska Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Ätten Valois

När Karl IV dog barnlös övertogs tronen av Filip VI, som var sonson till Filip III. Därmed grundades ätten Valois, som var en sidogren av ätten Capet och kom att sitta på tronen till 1589.

NamnSvenska · Modern franska Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor Filip VI(den lyckosamme)Philippe VI le Fortuné 100px 1293son till Filip III:s son Karl av Valois och Margareta av Sicilien Kung 1 april 1328efter Karl IV:s död 22 augusti 1350i Nogent-le-Roi Johan II(den gode)Jean II le Bon 100px 16 april 1319i Le Mansson till Filip VI och Johanna av Burgund Kung 22 augusti 1350vid Filip VI:s död 8 april 1364på slottet Savoy Palace i London i England Karl V(den vise)Charles V le Sage 100px 21 januari 1338i Vincennesson till Johan II och Bonne av Luxemburg Kung 8 april 1364vid Johan II:s död 16 september 1380i Beauté-sur-Marne Karl VI(den älskade/den galne)Charles VI le Bien-aimé/le Fol 100px 3 december 1368i Parisson till Karl V och Jeanne av Bourbon Kung 16 september 1380vid Karl V:s död 21 oktober 1422i Paris Karl VII(den segerrike/den vältjänade)Charles VII le Victorieux/le Bien Servi 100px 22 februari 1403i Parisson till Karl VI och Isabella av Bayern Kung 21 oktober 1422vid Karl VI:s död 22 juli 1461i Mehun-sur-Yèvre Ludvig XI(den försiktige/den universelle spindeln)Louis VII le Prudent/l'Universelle aragne 100px 3 juli 1423i Bourgesson till Karl VII och Marie av Anjou Kung 22 juli 1461vid Karl VII:s död 30 augusti 1483på slottet Château de Plessis-lez-Tours i La Riche Karl VIII(den älskvärde)Charles VIII l'Affable 100px 30 juni 1470på slottet i Amboiseson till Ludvig XI och Charlotte av Savoyen Kung 30 augusti 1483vid Ludvig XI:s död 7 april 1498på slottet i Amboise NamnSvenska · Modern franska Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Grenen Orléans När Karl VIII dog utan manliga arvingar tog Ludvig XII, som var syssling och svärson till Karls far Ludvig XI, över tronen och därmed kom grenen Orléans av ätten Valois på tronen. Denna gren utslocknade dock med Ludvig, varefter grenen Angoulême tog över.

NamnSvenska · Modern franska Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor Ludvig XII(Folkets fader)Louis XII le Père du Peuple 100px 27 juni 1462på slottet i Bloisson till hertig Karl av Orléans (som var sonson till Karl V) och Maria av Kleve Kung 7 april 1498vid Karl VIII:s död 1 januari 1515i Hôtel des Tournelles NamnSvenska · Modern franska Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Grenen Angoulême Vid Ludvig XII:s död utan manliga arvingar övertogs tronen av hans kusin Frans I och därmed kom grenen Angoulême av ätten Valois på tronen. Denna gren kom att regera till 1589.

NamnSvenska · Modern franska Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor Frans I(Lärdomens/litteraturens fader och återupprättare)François I le Père et Restaurateur des Lettres 100px 12 september 1494på slottet i Cognacson till Karl av Angoulême (som var sonson till Karl V) och Louise av Savojen Kung 1 januari 1515vid Ludvig XII:s död 31 mars 1547på slottet i Rambouillet Henrik IIHenri II 100px 31 mars 1519på slottet i Saint-Germain-en-Layeson till Frans I och Claude Kung 31 mars 1547vid Frans I:s död 10 juli 1559på torget Place des Vosges i Paris Frans IIFrançois II 135x135px 19 januari 1544på slottet i Fontainebleauson till Henrik II och Katarina av Medici Kung 10 juli 1559vid Henrik II:s död 5 december 1560i Orléans Karl IXCharles IX 100px 27 juni 1550i Saint-Germain-en-Layeson till Henrik II och Katarina av Medici Kung 5 december 1560vid Frans II:s död 30 maj 1574i Vincennes Henrik IIIHenri III 100px 19 september 1551på slottet i Fontainebleauson till Henrik II och Katarina av Medici Kung 30 maj 1574vid Karl IX:s död 2 augusti 1589i Saint-Cloud NamnSvenska · Modern franska Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Ätten Bourbon

Henrik III blev mördad med en förgiftad dolk 1589. På dödsbädden utsåg han sin systers man Henrik IV till Frankrikes kung och genom honom kom ätten Bourbon på tronen. Denna ätt förblev på tronen så länge kungadömet varade, från 1589 till 1792 och sedan under den återinförda monarkin 1814–1848.

NamnSvenska · Modern franska Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor Henrik IV(den gode kungen/den gröne kavaljeren)Henri IV le Bon Roi/le Vert-Galant 100px 13 december 1553i Pauson till Anton av Bourbon och Johanna III av Navarra Kung 2 augusti 1589vid Henrik III:s död 14 maj 1610i Paris (mördad av François Ravaillac) Ludvig XIII(den rättvise)Louis XIII le Juste 100px 27 september 1601på slottet i Fonainebleauson till Henrik IV och Maria av Medici Kung 14 maj 1610vid Henrik IV:s död 14 maj 1643i Paris Ludvig XIV(den store/Solkungen)Louis XIV le Grand/le Roi Soleil 100px 5 september 1638på slottet i Saint-Germain-en-Layeson till Ludvig XIII och Anna av Österrike Kung 14 maj 1643vid Ludvig XIII:s död 1 september 1715på slottet i Versailles Ludvig XV(den älskade)Louis XV le Bien-Aimé 100px 15 februari 1710på slottet i Versaillesson till Ludvig XIV:s sonson Ludvig och Marie-Adélaïde av Savojen Kung 1 september 1715vid Ludvig XIV:s död 10 maj 1774på slottet i Versailles Ludvig XVI(den siste)Louis XVI le Dérnier 100px 23 augusti 1754på slottet i Versaillesson till Ludvig XV:s son Ludvig och Maria Josefa av Sachsen Kung 10 maj 1774vid Ludvig XV:s död 21 september 1792avsatt under franska revolutionen 21 januari 1793avrättad genom giljotinering på Place de la Revolution i Paris NamnSvenska · Modern franska Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Omstridd pretendent När Ludvig XVI avrättades 1793 erkände rojalisterna omedelbart hans son som kung under namnet Ludvig XVII. De ansåg honom vara fransk kung till hans egen död 1795, men han hade i praktiken ingen reell makt, eftersom nationalkonventet hade makten och kungadömet var avskaffat. Dessutom satt den unge Ludvig fängslad under hela sin tid som "kung".