Stockholms kommun, av kommunen själv benämnd Stockholms stad, är en kommun i Stockholms län. Centralort är Stockholm som också är Sveriges huvudstad och residensstad för Stockholms län.
Största delen av kommunen är bebyggd, men de områden som saknar bebyggelse har en omväxlande natur med många öar och grönområden. Den tidigare stora industrisektorn har krympt då många av tillverkningsindustrierna lämnat kommunen. Många företag valde dock ändå att behålla huvudkontoren i huvudstaden. En övervägande majoritet av de förvärvsarbetande är sysselsatta inom service- och administrativa funktioner.
Fram till 1960-talet steg befolkningen, vilket följdes av 20 år där befolkningen minskade med totalt omkring 25 procent. Därefter har befolkningstrenden återigen varit positiv fram till början av 2020-talet. Efter valen på 2010-talet har kommunen växelvis styrts av Alliansen och De rödgrönrosa.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar, förutom Stockholms stad, socknarna Bromma (större delen av), Brännkyrka (större delen av), Huddinge (mindre del av), Järfälla (mindre del av), Sicklaö socken (mindre del av) Sollentuna (mindre del av), och Spånga (större delen av). Av dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Stockholms stad bildade 1863 en stadskommun som 1868 inkorporerade Kungliga Djurgården som tidigare legat under Kunglig dispositionsrätt inom Danderyds skeppslag. Sicklaö landskommun uppgick 1888 i Nacka landskommun samtidigt som ett mindre område runt Danviks hospital överfördes till Stockholms stad.
I området inrättades följande municipalsamhällen: Liljeholmen 4 juli 1884 i Brännkyrka landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1912/1913 då landskommunen uppgick i Stockholms stad Örby 1 januari 1904 i Brännkyrka landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1912/1913 då landskommunen uppgick i Stockholms stad Mariehäll 6 november 1908 i Bromma landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1915/1916 då landskommunen uppgick i Stockholms stad Hässelby villastad 3 juli 1913 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1925/1926 då området uppgick i den då bildade Hässelby villastads köping Bromsten 10 juni 1904 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1948/1949 då landskommunen uppgick i Stockholms stad Flysta 10 december 1915 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1948/1949 då landskommunen uppgick i Stockholms stad Solhem 3 april 1908 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1948/1949 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
Brännkyrka landskommun införlivades i Stockholm stad 1 januari 1913. 1916 införlivades Bromma landskommun. 1 januari 1949 inkorporerades såväl Hässelby villastads köping som huvuddelen av Spånga landskommun. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby från Nacka landskommun 1930 en mindre del i norra Bagarmossen från Nacka stad 1959. I samband med Vårbyaffären inkorporerades Skärholmen och Vårberg från Huddinge landskommun 1963.Söderström, Göran : Stockholm utanför tullarna - 97 stadsdelar i ytterstaden, s. 330, Stockholmia Förlag 2003,
Stockholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Stockholms stad. Kyrkhamn, liksom Riddersvik och stora delar av Lövsta, överfördes från Järfälla kommun 1975. Hansta överfördes från Sollentuna kommun 1980.
Stockholms stad kom att stå utanför landstinget när Stockholms läns landsting bildades genom 1862 års kommunalförordningar och de uppgifter som landstinget skötte sköttes istället av staden. Staden gick upp i landstinget 1971.
Kommunen ingår sedan bildandet i Stockholms domsaga där sedan 2007 området Söderort ingår i Södertörns domsaga och området Västerort ingår i Solna domsaga medan området Innerstaden kvarstår ingående i Stockholms tingsrätts domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stockholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Kommunen ingår sedan 2010 i förvaltningsområdet för finska samt sedan 2019 i förvaltningsområdet för meänkieli och samiska. Kommunnamnet är Tukholman kaupunki på finskaEnligt egen webbplats och Stokholmin kaupunki på meänkielienligt minotitet.se samt Stuehkie gávpot (nordsamiska), Staare Stuehkie (sydsamiska), Stockhålma stáda (lulesamiska).enligt minotitet.se
Kommun eller stad Vid den allmänna kommunreformen 1971 blev Stockholms stad Stockholms kommun, i likhet med alla tidigare landskommuner, köpingar och städer i Sverige. På grund av särskilda regler för Stockholm trädde det nyvalda kommunfullmäktige i funktion redan den 1 oktober 1970, i stället för den 1 januari 1971 som gällde för övriga landet.
På 1980-talet beslutade kommunfullmäktige i Stockholm att använda namnet Stockholms stad i stället för Stockholms kommun i de fall det ”saknar kommunalrättslig betydelse”. Begreppet Stockholms kommun används normalt i svenskt offentligt tryck till exempel i svensk författningssamling,Se till exempel SFS 2007:229 i namnet på valkretsen som Stockholm utgör, liksom benämningen på dess fullmäktige Stockholms kommunfullmäktige.
Geografi
thumb|Georg Biurmans Charta Öfwer Stockholm från år 1750 eller 1751 miniatyr|Gränsmärke från 1936 vid Gamla Södertäljevägen mellan Stockholms stad och Stockholms län.
Kommunen är belägen med de norra delarna i landskapet Uppland och de södra delarna i Södermanland. I öster ligger Östersjön med Stockholms skärgård och i väster Mälaren. I sydost gränsar kommunen till Tyresö kommun, i söder till Huddinge kommun, i väster till Ekerö kommun, i norr till Järfälla kommun, Sollentuna kommun och Danderyds kommun, i nordöst och nordväst till Sundbybergs kommun och Solna kommun, i öster till Lidingö kommun och Nacka kommun, alla i Stockholms län.
Genom de inkorporeringar som gjordes på 1900-talet och framför allt genom de som inte genomfördes har kommunen synnerligen oregelbundna gränser. I norr och öster gränsar Innerstaden direkt mot andra kommuner (Solna och Nacka), medan mycket längre ut liggande områden, som Akalla och Hansta ingår i Stockholm. Vid en resa med tunnelbanan från Kungsholmen till Kista passeras till exempel två andra kommuner (Solna och Sundbyberg) innan man åter är i Stockholm.
Topografi och hydrografi
Största delen av kommunen är bebyggd, men de områden som saknar bebyggelse har en omväxlande natur med många öar och grönområden. Gnejser och graniter utgör den uppspruckna berggrunden. Vid Skinnarviksbergen och Stadsgården löper en förkastningsbrant som tillsammans med Stockholmsåsen, som sträcker sig från Observatoriekullen mot Brunkeberg och Gamla stan och vidare mot Södermalm, utgör de viktigaste topografiska strukturerna i kommunen. På höjder, så som Grimstaskogen och Judarnområdet, finns barrskogar och som kontrast finns frodiga ängar och ekskogar på Djurgården.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.
Stockholms kommun Hela riket
Naturskydd
År 1994 inrättades en nationalstadspark, som utgörs av en unik blandning av natur och kultur, på Södra Djurgården samt större delen av Norra Djurgården. Parken löper över tre kommuner – Solna, Stockholm och Lidingö. Där återfinns exempelvis 800 olika sorters blomväxter, mer än 1200 arter skalbaggar och cirka 100 häckande fågelarter. Förutom parken fanns i början av 2020-talet 11 naturreservat och ett kulturreservat.
År 2010 var Stockholm Europas första miljöhuvudstad och utsågs av Europeiska kommissionen. Motiveringen var bland annat att "staden har ett integrerat förvaltningssystem som garanterar att miljöaspekterna beaktas i budget, driftplanering, rapportering och övervakning", att "staden har minskat koldioxidutsläppen med 25 procent per invånare sedan 1990" samt att "staden har fastställt målet att vara fossilbränslefritt 2050".
Administrativ indelning För befolkningsrapportering Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 25 församlingar.
{| class="wikitable collapsible collapsed" |- ! De 25 församlingarna i Stockholms kommun |- | valign="top" |
Stockholms domkyrkoförsamling S:t Johannes församling Adolf Fredriks församling Gustav Vasa församling S:t Matteus församling Engelbrekts församling Hedvig Eleonora församling Oscars församling Maria Magdalena församling Högalids församling Katarina församling Sofia församling Västermalms församling Brännkyrka församling Vantörs församling Farsta församling Enskede-Årsta församling Skarpnäcks församling Hägerstens församling Skärholmens församling Bromma församling Västerleds församling Vällingby församling Hässelby församling Spånga-Kista församling
Från 2016 indelas kommunen istället i 28 distrikt:
{| class="wikitable collapsible collapsed" |- ! De 28 distrikten i Stockholms kommun |- | valign="top" |
Bromma Brännkyrka Enskede Essinge Farsta Hägersten Hässelby Högalid Kista Kungsholmen Skarpnäck Skärholmen Spånga Stockholms domkyrko Stockholms Adolf Fredrik Stockholms Engelbrekt Stockholms Gustav Vasa Stockholms Hedvig Eleonora Stockholms Katarina Stockholms Maria Magdalena Stockholms Oscar Stockholms Sankt Göran Stockholms Sankt Johannes Stockholms Sankt Matteus Stockholms Sofia Vantör Vällingby Västerled
Stadsdelar
Kommunen är av administrativa och statistiska skäl indelad i en mängd, ibland delvis överlappande områden. Ur statistiksynpunkt används på högsta nivån begreppen Inre staden och Ytterstaden. I mer dagligt bruk används istället för Inre staden namnet Innerstaden och istället för Ytterstaden dess delar Västerort och Söderort. Huvudområdena är i sin tur indelade i stadsdelar. Det finns i Innerstaden 21, i Västerort 43 och i Söderort 52 stadsdelar. Stadsdelarna är i sin tur indelade i totalt 408 basområden, vilka vart och ett består av ett antal kvarter. Ovanstående områden är statistiska, snarare än administrativa. Det finns även en del informella områden. Exempel på sådana är Birkastaden, Diplomatstaden och Örnsberg.
För den kommunala förvaltningen är stadsdelarna grupperade i 11 stadsdelsområden (14 före 2020, 13 före 1 juli 2023), varav fem i Söderort (sex före 2020) och tre vardera i Innerstaden och Västerort. Dessa motsvarar dock inte de ovan nämnda stadsdelarna utan grupper av sådana. I varje stadsdelsområde finns en politiskt tillsatt stadsdelsnämnd med 11–13 ledamöter och under denna en stadsdelsförvaltning. Därutöver finns facknämnder och förvaltningar med hela kommunen som arbetsområde.
Stadsdelsområdena, per 1 juli 2023, med antal invånare per 31 december 2022:
Västerort Järva 91 990 Hässelby-Vällingby 76 992 Bromma 82 331 Innerstaden Kungsholmen 70 839 Norra innerstaden 154 410 Södermalm 130 055 Söderort Hägersten-Älvsjö 125 912 Skärholmen 37 151 Enskede-Årsta-Vantör 103 814 Skarpnäck 46 415 Farsta 61 819
Valkretsar För val till Sveriges riksdag utgör kommunen en valkrets, Stockholms kommuns valkrets. Denna valkrets har sedan 2014 29 fasta mandat.
Vid val till Stockholms kommunfullmäktige och Stockholms regionfullmäktige består kommunen av sex valkretsar. Dessa är:
Södermalm–Enskede Bromma–Kungsholmen Norrmalm–Östermalm Östra Söderort Västra Söderort Yttre Västerort
Tätorter Huvuddelen av bebyggelsen i kommunen ingår i tätorten Stockholm, som går över kommungränserna och omfattar bebyggelse i tio andra kommuner. Norra delen av Järvafältet ingår i tätorten Upplands Väsby och Sollentuna. Inom kommunen finns också sedan år 2020 även två småorter, Geber, i Orhem och Lambarön.
Kommunen har även en landsbygdsbefolkning, med bland annat boende kring Kyrkhamn, Lilla Sickla och Flatensjön.
Postadress Det finns omkring 20 postorter inom kommunen. För innerstaden se Stockholm (postort) För ytterstaden se Söderort och Västerort
Styre och politik
Styre