miniatyr|Den anarkokapitalistiska flaggan miniatyr|315x315px|Murray Rothbard (1926–1995) brukar räknas som anarkokapitalismens grundare. Anarkokapitalism eller, enligt vissa, marknadsanarkism (en form av individualanarkism)Ostergaard, Geoffrey. 2003. Anarchism. In W. Outwaite (red.), The Blackwell Dictionary of Modern Social Thought. s. 14. Blackwell PublishingSylvan, Richard Anarchism. A Companion to Contemporary Political Philosophy, red. Goodin, Robert E. och Pettit, Philip. Blackwell Publishing, 1995, s.231 är en politisk filosofi som förespråkar ett statslöst samhälle med privat äganderätt.Nationalencyklopedin. Uppslagsord: Underground "anarkokapitalism (ett synsätt som förespråkar anarkism med privat äganderätt)" Medan den klassiska anarkismen förespråkar statens och kapitalismens avskaffande skiljer sig anarkokapitalismen i det att den enskilde förutom suveränitet över sig själv har rätt till privat egendom och förespråkar därför att polisväsende, domstolsväsende, försvarsmakt och alla andra säkerhetstjänster skall drivas privat genom frivillig finansiering på en fri marknad snarare än genom obligatorisk beskattning, fullständig avreglering av personliga och ekonomiska aktiviteter som inte inkräktar på andra människors privatliv, och en självreglerande marknad. Anarkokapitalister eftersträvar ett samhälle baserat på frivillig handel med privategendom (inklusive pengar, varor, jord och kapital) och tjänster för att maximera individernas frihet och välstånd, men värdesätter även social välfärd, välgörenhet och gemensamma anordningar som del av samma etik.Hess, Karl. The Death of Politics . Intervju i Playboy Magazine, mars 1969 Även om anarkokapitalister är kända för att hävda rätten till privategendom, så kan icke-statlig gemensam egendom samexistera i ett anarkokapitalistiskt samhälle.Holcombe, Randall G., Common Property i Anarcho-Capitalism, Journal of Libertarian Studies, vol. 19, nr. 2 (vår 2005):3–29. Det viktiga är att denna egendom förvärvas och överförs utan hjälp eller hinder från staten. Anarkokapitalistiska libertarianer anser att det enda legitima sättet att förvärva egendom på är genom frivillig handel, gåvor, eller arbetsbaserat ursprungligt förvärv, snarare än genom våld eller bedrägeri. Murray Rothbard myntade termen anarkokapitalism för att särskilja det från anarkism som förespråkar kollektivt ägande och motsätter sig alla typer av hierarkier.libertarianism (2007) från Encyclopædia Britannica. Hämtat 30 juli 2007, från Encyclopædia Britannica Online: http://search.eb.com/eb/article-234237
Anarkokapitalister ser den fria kapitalismen som grunden för ett fritt samhälle. Rothbard definierade oreglerad kapitalism som "fredligt ömsesidigt utbyte", till skillnad från "korporativism" som han definierade som ett hemlighetsfullt partnerskap mellan näringsliv och regering som utövar våld för att underminera den fria marknaden.Rothbard, Murray N., Future of Peace and Capitalism; Murray N. Rothbard, and Right: The Prospects for Liberty. "Kapitalism", i anarkokapitalisters användning av begreppet, bör inte förväxlas med statlig monopolkapitalism, korrumperad kapitalism, korporativism eller nutida blandekonomi, där incitament skapas och avlägsnas genom statlig intervention. Anarkokapitalister förkastar således staten, på grund av uppfattningen att stater är aggressiva entiteter som stjäl egendom (genom beskattning och expropriering), initierar våldshandlingar, har våldsmonopol, använder sin tvångsmakt till att gynna vissa företag och individer på bekostnad av andra, skapar monopol, begränsar handeln, och personliga friheter genom droglagar, obligatorisk undervisning, värvning, lagar om mat och moral och så vidare. Anarkokapitalisters positiva förhållande till kapitalism utgör en stark spänning mellan dem och socialanarkister, som tenderar att misstro marknaden och anse att kapitalism till sin natur är auktoritär och följaktligen oförenlig med anarkistiska ideal.
Den första välkända varianten av anarkokapitalism formulerades av ekonomen och libertarianen Murray Rothbard i mitten av 1900-talet. Rothbard försökte förena delar från den österrikiska ekonomiska skolan, klassisk liberalism och tankarna hos de amerikanska individualanarkisterna Lysander Spooner och Benjamin Tucker (även om han förkastade deras arbetsvärdeteori och de normativa implikationer de drog från den)."A student and disciple of the Austrian economist Ludwig von Mises, rothbard combined the laissez-faire economics of his teacher with the absolutist views of human rights and rejection of the state he had absorbed from studying the individualist American anarchists of the nineteenth century such as Lysander Spooner and Benjamin Tucker." Blackwell Encyclopaedia of Political Thought, 1987, , s. 290 I den rothbardianska anarkokapitalismen skulle en libertariansk "juridisk kodex", som domstolarna svor sin trohet till, först accepteras allmänt.Rothbard, Murray. For A New Liberty. 12 The Public Sector, III: Police, Law, and the Courts Denna juridiska kodex skulle erkänna individens suveränitet och principen om icke-aggression. I David D. Friedmans anarkokapitalism skulle däremot lagsystemen produceras för profit på en fri marknad, som han ansåg skulle leda till ett allmänt, om inte absolut, fritt samhälle. Rothbard grundade sin filosofi på en absolutistisk naturrätt, men gav även ekonomiska förklaringar till varför han ansåg att anarkokapitalism var att föredra även av pragmatiska skäl. Friedman hävdar att han inte förespråkar absoluta rättigheter, men att han heller inte är utilitarist, även om han anser att "utilitaristiska argument vanligtvis är det bästa försvaret av libertarianska åsikter". Hans-Hermann Hoppe använder i sin tur "diskursetik" som försvar av anarkism baserad på privat ägande,Hans-Hermann Hoppe "Argumentation Ethics" . Hämtat 6 februari 2007 vilket mer liknar Rothbards anarkokapitalism.
Filosofi Icke-aggression
Termen anarkokapitalism myntades i mitten av 1950-talet av ekonomen Murray Rothbard.Rothbard, Murray N. (1988) "What's Wrong with Liberty Poll; or, How I Became a Libertarian", Liberty, juli 1988, s.53 Några andra termer som används för denna politiska filosofi är, på engelska: anti-state capitalism anti-state marketism anarcho-liberalismAndrew Rutten. "Can Anarchy Save Us from Leviathan?" in The Independent Review vol. 3 nr. 4 s. 581. "He claims that the only consistent liberal is an anarcho-liberal." capitalist anarchism market anarchism free market anarchism individualist anarchism"Murray N. Rothbard (1926–1995), American economist, historian, and individualist anarchist." Avrich, Paul. Anarchist Voices: An Oral History of Anarchism in America, Abridged Paperback Edition (1996), s. 282 "Although there are many honorable exceptions who still embrace the "socialist" label, most people who call themselves individualist anarchists today are followers of Murray Rothbard's Austrian economics, and have abandoned the labor theory of value." Carson, Kevin. Mutualist Political Economy, Preface . natural order ordered anarchy polycentric law the private-law society private-property anarchyHoppe, Hans-Hermann (2001)"Anarcho-Capitalism: An Annotated Bibliography" Hämtat 23 maj 2005 pure capitalism radical capitalism stateless capitalism stateless society stateless liberalism
Anarkokapitalismen, som den formuleras av Rothbard och andra, trycker starkt på den centrala libertarianska "icke-aggressions-principen":
"[...] Libertarianismens grundläggande axiom säger att varje människa äger sig själv och har absolut rätt att bestämma över sin egen kropp. Detta innebär att ingen annan kan inkräkta på eller attackera någon annan. Det följer vidare att varje människa rättmätigt äger allt det som hon approprierat eller blandat sitt arbete med. " Från dessa två axiom, självägarskapet och principen om "ursprungligt förvärv", har man försökt rättfärdiga hela systemet med privat äganderätt i en fri marknad. Inom detta system har varje person en rätt till sig själv, till donation, till arv (och omvänt, till att ärva), och till att byta legitimt ägda varor.Rothbard, Murray N. (1982) "Law, Property Rights, and Air Pollution" Cato Journal 2, nr. 1 (våren 1982): ss. 55–99. Hämtat 20 maj 2005
Rothbards försvar av självägarskapet utgörs av, vad han uppfattar som, en vederläggning av alla andra alternativ; det vill säga att en grupp människor kan äga en annan grupp av människor, eller att ingen enskild människa har fullt ägarskap av sig själv. Han avfärdar dessa två alternativ genom att hänvisa till de krav som en universal etik ställer, det vill säga en rättvis naturrätt som kan gälla för alla människor, oberoende av tid och plats. Det enda alternativet som återstår är enligt Rothbard självägarskap, som han anser vara både axiomatiskt och universellt.Rothbard, Murray N. (1982) The Ethics of Liberty Humanities Press , s. 162. Hämtat 20 maj 2005.
Icke-aggressions-principen förbjuder våldsinitierande handlingar eller hot om sådana handlingar, mot personer (direkt våld, misshandel, mord) eller egendom (bedrägeri, rån, stöld, beskattning).Rothbard, Murray N. (1973) For a new Liberty Collier Books, A Division of Macmillan Publishing Co., Inc., New York: ss. 24–25. Hämtat 20 maj 2005. Initierandet av våld benämns vanligen aggression eller tvång. Skillnaden mellan anarkokapitalister och andra libertarianer är i mångt och mycket den vikt de tillskriver detta axiom. Minarkistiska libertarianer vill begränsa staten till polisväsende, domstolsväsende och försvar, medan libertarianer kan ge staten något större befogenheter än dessa. Anarkokapitalister förkastar emellertid all form av statlig intervention; man definierar rentav staten som en våldsmonopolist som är den enda entiteten i samhället som tjänar sitt uppehälle från laglig aggression, en entitet som i sig själv kränker libertarianismens centrala axiom.
Vissa anarkokapitalister, såsom Rothbard, anammar icke-aggressions-principen som ett intrinsikalt moraliskt värde eller som del av en naturrättslig teori. Rothbard definierar anarkism i termer av detta axiom, närmare bestämt skall anarkism förstås som "ett system i vilket det inte finns något rättsligt utrymme för sådan aggression ['mot egendom eller person']" och "vad anarkismen då föreslår är avskaffandet av staten, det vill säga avskaffandet av det institutionella bruket av tvång"Rothbard, Murray N. (1975) Society Without A State (pdf) Libertarian Forum newsletter (januari 1975) I en intervju i New Banner hävdade Rothbard att "kapitalismen är anarkismens mest fulländade uttryck, och anarkismen är kapitalismens mest fulländade uttryck."Exclusive Interview With Murray Rothbard The New Banner: A Fortnightly Libertarian Journal (25 februari 1972) Andra, såsom Friedman, intar ett konsekventialistiskt eller egoistiskt perspektiv, och hävdar då att en lag om icke-aggression endast kan komma till stånd genom ett ömsesidigt kontrakt av egenintresserade parter som vill skydda sig från den andres våld.
Egendom Privat egendom Två begrepp som är centrala för anarkokapitalismen är självägarskap och ursprungligt förvärv: