Anafylaxi eller en anafylaktisk reaktion är en allvarlig allergisk reaktion som börjar plötsligt och kan i allvarliga eller svåra fall leda till döden. Anafylaxi är en sorts överkänslighet som beror på allergi och har i normalfallet ett antal kännetecknande symtom, inklusive kliande utslag, svullen mun och svalg, yrsel och lågt blodtryck) och anafylaktisk chock eller allergisk chock. Vanliga utlösande orsaker inkluderar insektsbett, olika födoämnen eller läkemedel.
Anafylaxi uppstår till följd av frisättning av substanser, framförallt histamin, men även inflammatoriska cytokiner, en typ av proteiner som förekommer i vita blodkroppar. Cytokiner är substanser som kan starta allergiska reaktioner, eller förvärra reaktioner, och frisätts i samband med histamin till följd av IgE-antikroppsaktivering till följd av aktivering av mastceller på antigen. Anafylaxi diagnostiseras utifrån personens symtom och den vanligaste behandlingen är injektion av adrenalin som ibland kombineras med andra läkemedel.
I hela världen drabbas 0,05–2 % av befolkningen av anafylaxi någon gång under sin livstid, och frekvensen ser ut att öka. Termen anafylaxi kommer från grekiskans ἀνά (ana), "mot" och φύλαξις (fylaxis), "skydd".
Tecken och symtom thumb|Tecken och symtom på anafylaxi. Med anafylaxi uppkommer i normalfallet en rad olika symtom inom endast några minuter eller timmar. Symtomen uppstår i genomsnitt inom 5 till 30 minuter efter att man utsatts om orsaken är en substans som tar sig in i kroppen och direkt leds ut i blodomloppet (intravenöst). Genomsnittet är två timmar om orsaken är olika födoämnen som intagits. De områden som påverkas mest vid anafylaxi är huden (80–90 %), lungorna och andningsvägarna (70 %), magen och tarmarna (30–45 %), hjärta och blodkärl (10–45 %), samt centrala nervsystemet (10–15 %). För det mesta berörs två eller flera av dessa system.
Hud
Symtomen inkluderar i normalfallet förhöjda knölar på huden (nässelfeber (urtikaria)), klåda, rodnad i ansiktet eller hud, eller svullna läppar (angioödem). De som har svullnader under huden kan uppleva en känsla av att deras hud brinner snarare än klåda. Tungan eller halsen svullnar upp i 20 % av fallen. Andra kännetecken är rinnande näsa och svullnader i ögats slemhinnor och ögonlocket (bindhinnan). Huden kan även bli blåfärgad (cyanotisk) till följd av syrebrist.
Andningsorgan Symtom från andningsorganen omfattar andfåddhet, låga tonlägen i kombination med svårigheter i utandningen (pipande ljud, ronki), eller höga tonlägen i kombination med svårigheter med inandning (stridor). Andning med låga tonlägen beror i normala fall på spasmer i musklerna i den nedre delen av andningsvägarna (bronkialmusklerna). Andning med höga tonlägen beror på svullnad i de övre andningsvägarna, vilket gör att andningspassagen smalnar av.
Hjärta Hjärtats blodkärl kan plötsligt dras samman (artärspasm) på grund av frisättning av histamin från vissa celler i hjärtat. Detta stör blodflödet till hjärtat, vilket kan leda till att hjärtceller dör (hjärtinfarkt), eller att hjärtat slår för sakta eller för fort (hjärtarytmi eller till och med hjärtstillestånd). Människor som redan har haft en hjärtsjukdom löper större risk att drabbas av hjärtproblem till följd av anafylaxi. Även om en snabb hjärtfrekvens (takykardi) på grund av lågt blodtryck är vanligare, kan 10 % av de som lider av anafylaxi ha en långsam hjärtfrekvens (bradykardi) med lågt blodtryck. Personen kan känna sig yr eller förlora medvetandet till följd av blodtrycksfall eller medicinsk chock (distributiv eller kardiogen).
Övrigt Symtom från mag- och tarmkanal inkluderar krampaktig buksmärta, diarré och kräkningar. Personen i fråga kan drabbas av förvirrad tankeverksamhet, förlust av kontroll av blåsan och eventuellt smärta i bäckenet som för kvinnor kan upplevas som kramper i livmodern. Ett vidgande av blodkärlen runt hjärnan kan leda till huvudvärk. Dessutom kan den som drabbas uppleva orolig, och en rädsla för att de håller på att dö.
Orsaker Anafylaxi kan orsakas till följd av ett immunologiskt svar på så gott som alla främmande ämnen. Vanliga utlösare är gift från insektsbett eller insektsstick, födoämnen och läkemedel. Mat är den vanligaste utlösaren hos barn och ungdomar. Läkemedel och insektsbett är vanligare utlösare hos äldre vuxna. Mindre vanliga orsaker är fysiska faktorer, biologiska substanser (till exempel sädesvätska), latex, hormonförändringar, tillsatser i mat (till exempel monosodiumglutamat och livsmedelsfärgämnen), och läkemedel som stryks på huden (topikala läkemedel). Träning eller temperaturförändringar (kyla eller värme) kan också utlösa anafylaxi, eftersom vissa vävnadsceller (så kallade mastceller) utlöses och släpper i sin tur ut kemikalier (bl.a. histamin och cytokiner), vilka startar den allergiska reaktionen. Anafylaxi som uppstår på grund av träning är ofta länkade till intaget av viss mat. Om anafylaxi uppstår samtidigt som en person får anestesi eller bedövningsmedel, är de vanligaste orsakerna de läkemedel som orsakar förlamning (neuromuskulära blockeringsmedel).
Födoämnen Många olika former av födoämnen kan utlösa anafylaxi, även då de äts för första gången. I Västvärlden är de vanligaste orsakerna att man äter eller kommer i kontakt med jordnötter, vete, nötter, skaldjur, fisk, mjölk och ägg. I Mellanöstern är sesam ett vanligt utlösande ämne i mat, och i Asien ger ris och kikärter ofta orsaken till anafylaxi. Svåra fall av anafylaxi beror vanligtvis på att man ätit det ämne som man inte tål, men en del personer kan få allvarlig reaktioner enbart av att födoämnet kommer i kontakt med någon del av kroppen. Barn kan växa ifrån sina födoämnesallergier, vid 16 års ålder kan 80 % av barn med anafylaxi mot mjölk eller ägg och 20 % av de med mildare anafylaxi mot jordnötter äta dessa utan problem.
Läkemedel Alla läkemedel kan ge upphov till anafylaxi. De vanligaste är β-laktamantibiotika (till exempel penicillin) följt av acetylsalicylsyra (till exempel trombyl; magnecyl) och icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID). Om en person är allergisk mot ett antiinflammatoriskt medel utan steroida egenskaper, kan denna vanligtvis använda ett annat medel utan att det utlöser anafylaxi. Andra vanliga orsaker till anafylaxi är cellgifter, vacciner, protaminer (som finns i sperma) och örtläkemedel. En del läkemedel, inklusive vankomycin (ett antibiotikum), morfin och läkemedel som används för att förbättra röntgenbilder (röntgenkontrastmedel), kan ge upphov till anafylaxi, eftersom de skadar vissa celler i vävnaderna, vilket i sin tur gör att de frisätter histamin (mastcellsdegranulering).
Frekvensen av reaktioner mot läkemedel beror dels på hur ofta läkemedlet utdelas till individer och till, dels på det sätt som läkemedlet fungerar i kroppen. Anafylaxi mot penicilliner eller cefalosporiner uppkommer endast efter det att de binder till proteiner inuti kroppen, och en del typer binder lättare än andra. Anafylaxi orsakat av penicillin förekommer hos 1 av 2 000-1 0000 behandlade människor. Dödsfall inträffar i färre än ett fall på 50 000 behandlade. Om en person reagerar på en sorts penicillin löper de större risk att drabbas av reaktioner mot cefalosporiner, men risken är ändå lägre än en på 1 000. Äldre läkemedel som användes för att förbättra röntgenbilder (röntgenkontrastmedel) orsakade reaktioner i 1 % av fallen, och nyare röntgenkontrastmedel med lägre osmolaritet ger upphov till reaktion i 0,04 % av fallen.
Gift Gift från stickande insekter, till exempel bin, getingar och humlor (Hymenoptera) eller blodsugande insekter (Triatominae) kan leda till anafylaxi. Personer som tidigare haft en reaktion mot ett gift som lett till mer än en lokal reaktion kring bettet eller sticket löper större risk att drabbas av anafylaxi i framtiden.
Riskfaktorer Individer med atopiska sjukdomar, till exempel astma, eksem eller allergisk rinit löper en hög risk att drabbas av anafylaxi till följd av födointag, latex och röntgenkontrastmedel. De löper dessutom en högre risk att drabbas av anafylaxi vid tillförsel av injicerbara läkemedel eller vid bett. En studie av barn med anafylaxi fann att 60 % hade en bakgrund av tidigare atopiska sjukdomar, och mer än 90 % av barn som dör av anafylaxi har även astma. Människor med störningar som leder till att de har för många mastceller i vävnader (mastocytos), eller de som med högre socioekomisk status är mer benägna att drabbas av anafylaxi. Ju längre tid som har gått sedan personen i fråga utsattes för det medel som orsakade anafylaxi, desto lägre är risken för en ny reaktion.
Mekanismer Anafylaxi är en allvarlig allergisk reaktion som startar plötsligt och påverkar flera olika kroppsfunktioner. Den beror på frisättningen av inflammatoriska mediatorer och cytokiner från mastceller och basofiler. Frisläppningen av dem beror vanligtvis på en reaktion i immunsystemet, men kan även bero på att dessa celler är skadade, något som inte är relaterat till en immunreaktion.
Immunologisk När anafylaxi orsakas av immunförsvarets reaktioner binder immunoglobulin E (IgE) till det främmande material som startar den allergiska reaktionen (antigenen). Kombinationen av IgE bundet till antigenen aktiverar FcεRI-receptorer på mastceller och basofiler. Mastcellerna och basofilerna reagerar genom att frisläppa inflammatoriska mediatorer, till exempel histamin. Dessa mediatorer ökar sammandragningen av bronkiella glatta muskler, leder till att blodkärl vidgas (vasodilatation), ökar vätskeläckaget från blodkärl, och minskar verksamheten i hjärtmuskulaturen. Det finns också en immunologisk faktor som inte beror på IgE, men det är inte känt om denna även förekommer hos människor.
Icke-immunologisk När anafylaxi inte beror på immunsvaret, beror reaktionen på ett medel som direkt skadar mastceller och basofiler, vilket gör att de frisätter histamin och andra substanser som vanligtvis förknippas med en allergisk reaktion (degranulering). Sådant som skadar dessa celler kan vara bland annat kontrastmedel som används vid röntgenbildtagning, opioider, kyla eller värme samt vibration.
Diagnos Anafylaxi diagnosticeras utifrån kliniska observationer, och när någon av följande tre faktorer inträffar inom minuter/timmar efter exponering för en allergen, är det mycket troligt att personen lider av anafylaxi: Effekter på huden eller slemhinnevävnader i kombination med svårigheter att andas eller lågt blodtryck Två eller flera av följande symtom: a. Effekter på hud eller slemhinnor b. Svårigheter att andas c. Lågt blodtryck d. Gastrointestinala symtom Lågt blodtryck efter exponering för en känd allergen
Vid överdriven reaktion mot insektsbett eller läkemedel kan det vara på plats att ta blodprover för att se om det förekommer tryptas eller histamin (frisätts från mastceller). Detta är till hjälp vid diagnosticeringen av anafylaxi. Emellertid är dessa prover inte speciellt användbara om orsaken är mat eller om personen har ett normalt blodtryck, och negativa resultat kan inte utesluta anafylaxi.
Klassificering