skönhet ()
rzeczownik, rodzaj wspólny (1.1) piękno, uroda (1.2) piękna kobieta, piękność
(1.1) en skönhet, skönheten, (1.2) en skönhet, skönheten, skönheter, skönheterna
(1.1) fägring (1.2) snygging
skön skönt skön
złożenie rzeczownikowe skönhetsdrottning, skönhetsfel, skönhetsfläck, skönhetsideal, skönhetskirurg, skönhetskirurgi, skönhetsmedel, skönhetssinne, skönhetstävling, skönhetsvård
→ piękny + przyrostek tworzący rzeczowniki