nytta ()
rzeczownik, rodzaj wspólny (1.1) pożytek, użytek, pomoc; korzyść
(1.1) en nytta, nyttan, nyttor, nyttorna
(1.1) nyttan av / med något → pożytek z czegoś (1.1) till nytta (för någon) → z pożytkiem (dla kogoś)
(1.1) ha / dra nytta av något • vara / komma / bli till nytta • till ingen / föga nytta
(1.1) gagn, användning, hjälp; fördel, förmån
nyttja nyttig
förena nytta med nöje zrosty nyttobetonad • nyttodjur • nyttofordon • nyttofunktion • nyttoföremål • nyttoglas • nyttokonst • nyttomoral • nyttoparkering • nyttoperspektiv • nyttosynpunkt • nyttotrafik • nyttotänkande • nyttoväxt