Hjälpklass kan vara lämpligt för elever med svag teoretisk begåvning, som i hjälpklassen kan erhålla de anpassningar i läroplanen som de behöver.
Historia I början av 1900-talet inrättades hjälpklasser i Stockholms folkskolor. De var till för barn med särskilda behov som av olika anledningar ansågs ha svårt att hänga med i den vanliga undervisningen. Hjälpklasserna var små, de skulle bestå av högst 12 barn. Skoldagarna var korta och rasterna var längre än i de ordinarie klasserna. Från början gick barn i spridda åldrar i samma klass. De kunde också ha helt olika typer av hjälpbehov. En del hade t.ex. tal- eller hörselnedsättningar, medan andra hade läs- och skrivsvårigheter. Ytterligare andra hade någon form av fysisk- eller psykisk funktionsnedsättning. Så småningom blev hjälpklasserna mer specialiserade och anpassade efter elevernas olika behov. För att avgöra om ett barn skulle tas in i hjälpklass gjordes en utredning av bl.a. familje- och hemförhållanden, hälsotillstånd och skolkunskaper.
Hjäpklasspersonligheter På Ivar Adolf Lyttkens initiativ inrättades i Norrköping 1879 den första hjälpklassen.
Alfhild Tamm var skolläkare vid Stockholms folkskolors hjälpklasser 1920–1932. Den svenske läkaren Richard Eeg-Olofsson var 1933–1934 föreståndare för Stockholms rådgivningsbyrå för svåruppfostrade barn, samt läkare vid Stockholms folkskolors hjälpklasser. Torsten Ramer var från 1934 föreståndare för Stockholms barnavårdsnämnds rådgivningsbyrå för uppfostringsfrågor och läkare för hjälpklasserna i Stockholm.
Gideon Nordal var från 1935 läkare vid bland annat Göteborgs folkskolors observations- och hjälpklasser (och från 1936 läkare vid Göteborgs stads sinnesslöskola).
Tyskland Den tyske kommunala folkskoleinspektören Joseph Anton Sickinger (född 21 september 1858 och död 3 augusti 1930) upprättade i Tyskland dels hjälpklasser för de svagpresterande och dels för de största begåvningarna förberedelseklasser för övergång till de högre läroverken.
Mer aktuellt Ordet ”hjälpklass” var en klass för elever med ett större behov av stöd i undervisningen. De fick ett extra stöd, men som till en viss del också skapade en negativ syn på ordet ”hjälpklass”. Många elever i denna typ av klass på fr a 1970-talet har senare i livet fått framgångar som företagare mm.
Fram till 1980-talet fanns en skolform som även innehöll hjälpklasser.
Numera (2025) diskuteras om hjälpklasser (för elever med svag teoretisk begåvning, med anpassningar i läroplanen som de behöver), åter bör införas då många elever har svårt att klara skolans krav. Utredningarna som regeringen publicerat 2025 anses bör få stor betydelse för elevers möjligheter att nå för dem realistiska kunskapsmål.
Se även Akutskola Anpassad skola Anpassad skola i Sverige Specialklass Särklass Träningsskola
Referenser
Externa länkar Skolverket, En specialpedagogisk överblick av Inger Tinglev, Hjälpklass
Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44) Utredning: Skrota extra anpassningar i klassrummet (Vi lärare)
Kategori:Medicin Kategori:utbildning i Sverige