Déjà Vu II: Lost in Las Vegas är ett peka-och-klicka-äventyrsspel från 1988, utvecklat av ICOM Simulations och utgivet av Mindscape. Det är uppföljaren till Déjà Vu: A Nightmare Comes True (1985) och det sista spelet i MacVenture-serien. Spelet släpptes först 1988 för Macintosh och portades senare till flera andra plattformar. Liksom sin föregångare är spelet inspirerat av hårdkokta detektivromaner och filmer från 1940-talet, och följer privatdetektiven Ace Harding när han blir indragen i en konflikt mellan flera gangstrar i Las Vegas.

En version för Nintendo Entertainment System annonserades i en utgåva av Nintendo Power 1993, men utvecklingen avbröts, troligen på grund av att spelet skulle släppas efter att NES-konsolens aktiva period hade passerat. En version för Game Boy Color, utvecklad av Kemco, släpptes som en del av Déjà Vu I & II: The Casebooks of Ace Harding år 1999. Liksom sin föregångare censurerades vissa delar av spelet i denna version, till exempel ersattes game over-skärmen med en gravsten istället för en beväpnad lieman. Däremot utökades några scener, inklusive slutet, med mer detaljer.

Déjà Vu II fick överlag blandade recensioner; kritiker berömde berättelsen men var oeniga om spelupplägget och pusslen.

Handling och spelupplägg Spelet utspelar sig i Chicago år 1942 (även om en tidningsartikel i spelet antyder att det kan vara december 1941, eftersom den nämner attacken mot Pearl Harbor). Spelaren kontrollerar Theodore ”Ace” Harding, en före detta boxare som arbetar som privatdetektiv.

Ace vaknar upp i en toalettbås på Joe’s Bar utan att minnas vem han är. En död man hittas på ovanvåningen, och Ace håller på att bli ditsatt för mordet. Det finns ledtrådar som avslöjar både den dödes och Aces identitet. I närheten finns en fastspänningsstol, mystiska flaskor och en spruta, vilket tillsammans med ett nålstick på Aces arm antyder att han har blivit drogad och förhörd.

Utanför baren möter Ace olika fiender, bland annat en rånare, en gammal bekant med agg och polisen. Aces bakgrund som boxare visar sig vara användbar. För att lösa mysteriet måste spelaren hitta adresser i och omkring baren och sedan åka taxi till olika platser (bland annat Aces kontor) för att samla fler ledtrådar. Händelserna visar sig involvera en kidnappning där Ace själv har varit inblandad, även om han inte minns omständigheterna.

Aces minne och mentala tillstånd blir gradvis sämre, vilket gör att en av spelets första stora uppgifter är att hitta ett motgift mot drogen som orsakat minnesförlusten. I de flesta versioner av spelet har spelaren begränsat med tid innan Ace hjärna bryts ner, vilket leder till att han hamnar på institution för resten av sitt liv. Dessutom dör Ace om han går upp på andra våningen i Sternwood Mansion innan han tagit motgiftet. När motgiftet väl har använts börjar Ace få återkommande minnesbilder som ger ny information och hjälper spelaren att tolka ledtrådar och fatta rätt beslut.

Detta spel och dess uppföljare Déjà Vu II: Lost in Las Vegas kräver mycket kreativt tänkande. Vissa situationer bygger på klassiska detektivmetoder, medan andra kräver mer direkta eller våldsamma lösningar. Till skillnad från andra spel i MacVenture-serien, såsom Uninvited och Shadowgate, förekommer inga övernaturliga inslag.

Spelupplägg Deja Vu II börjar i ett glest befolkat Las Vegas, påminnande om filmen Bugsy, med endast ett fåtal platser att utforska. Spelaren kan dock ta tåget till andra städer, inklusive Chicago (där platser från Deja Vu I återbesöks), Los Angeles, St. Louis och New York. Om spelaren reser till någon av de tre sistnämnda städerna innan den sista uppgiften är slutförd kommer Stogie att avrätta Ace.

Trots att spelet är en uppföljare förklaras bakgrundshistorien i spelet, och Deja Vu II kan spelas utan att man känner till det första spelet. I själva verket kan erfarenhet från Deja Vu I ibland vara en nackdel, eftersom det kan skapa felaktiga förväntningar – till exempel kan telefonen på kontoret i Joe’s Bar inte öppnas i Deja Vu I, men i Deja Vu II innehåller den ett viktigt föremål.

Det finns också polisnärvaro i Deja Vu II, men de är inte ute efter Ace från början som i det första spelet. Här kan Ace gripas direkt om spelaren begår ett lagbrott på en offentlig plats. Exempel inkluderar:

störande av allmän ordning (t.ex. krossa glas eller avfyra ett vapen), förargelseväckande beteende (inte bära några kläder), misshandel (slå en oskyldig person), utge sig för att vara polis (om Ace bär polsuniform på platser där det inte är nödvändigt för handlingen), mord (att knivhugga eller skjuta en oskyldig person).

Att försöka gå in i Chicago-polisen station leder också till arrestering. Om Ace arresteras för mord blir han avrättad i elektriska stolen. Vid andra brott fängslas han, men Stogie dyker strax upp – till synes för att borga ut honom – men tar honom istället till Nevadas öken eller en kyrkogård i Chicago och skjuter honom. I Game Boy Color-versionen leder arrestering, oavsett brott, till en kortare version av den senare avrättningsscenen.

Precis som i andra MacVenture-spel finns det en tidsbegränsning, i detta fall Stogie, som regelbundet påminner Ace om att ”fixa fram pengarna”. Om spelaren tar för lång tid kommer Stogie att skjuta Ace. Game Boy Color-versionen behåller denna tidsbegränsning, till skillnad från Nintendo-versionerna av Deja Vu I.

Även om Ace inte längre lider av minnesförlust som i det första spelet, får spelaren fortfarande återkommande minnesbilder när vissa platser besöks, fotografier betraktas eller föremål undersöks.

Mottagande Deja Vu II: Lost in Las Vegas fick överlag blandade recensioner. Den franska tidskriften Jeux & Stratégie gav spelet 8 av 10 och beskrev det som ”ett nästan perfekt äventyrsspel”, men noterade avsaknaden av fransk översättning. Compute! var också positivt inställd och menade att Deja Vu II hade ”en välgjord handling och ett smart gränssnitt”.

Macworld recenserade Macintosh-versionen och berömde spelets fristående berättelse i förhållande till sin föregångare. Tidningen skrev: ”Deja Vu II är inte det perfekta interaktiva spelet, men det är ett gediget arbete. Håller du huvudet kallt och undviker att konsultera ledtrådsboken för ofta, kommer du få många timmars underhållande spelande och äventyr.” Samtidigt påpekade Macworld att vissa pussel ”trotsar vanlig logik, vilket gör köp av den fem dollar dyra ledtrådsboken i princip nödvändigt”, och kritiserade även spelets kopieringsskydd.

Dave Arneson från Computer Gaming World gav Macintosh-versionen en negativ recension: ”Linjärt textspel med ’Gissa kommandot’-upplägg hamnar längst ner på min lista över tråkiga sätt att slösa tid på.” Han gav bland annat exempel på hur kommandot ”operate – flashlight” får ficklampan att användas som vapen, medan ”flashlight – operate – flashlight” behövs för att tända den.

Referenser

Fotnoter

Externa länkar

Kategori:Amigaspel Kategori:Apple IIGS-spel Kategori:Atari ST-spel Kategori:C64-spel Kategori:Macintosh-spel Kategori:Peka-och-klicka-äventyrsspel Kategori:Datorspel 1985 Kategori:1941 i fiktion Kategori:Datorspel som utspelar sig i Chicago Kategori:Datorspel som utspelar sig under 1940-talet Kategori:Game Boy Color-spel