Dataförordningen tar sikte på data som skapas genom användningen av uppkopplade produkter (även kallat sakernas internet, på engelska Internet of Things eller IOT) och tjänster som hör ihop med de uppkopplade produkterna.

Dataförordningen trädde i kraft den 11 januari 2024 efter att ha godkänts av Europeiska unionens råd den 27 november 2023.

Förordningen kommer att förbättra tillgången till data på EU-marknaden för privatpersoner och företag. De senaste åren har sakernas internet drivit på en snabb ökning av mängden data. De nya reglerna kommer att främja användningen av data och se till att de delas, lagras och behandlas enligt EU:s regler.

Exempel på förbättringar som Dataförordningen avser att medverka till: Lägre priser på eftermarknadstjänster och reparation av smarta enheter. Om din smarta klocka går sönder kan du begära att vilken reparatör som helst får tillgång till klockans data för att reparera den, vilket kan bli billigare än att vända sig till tillverkaren. Tidigare var det bara tillverkaren som kunde få tillgång till dina data. Nya möjligheter att använda tjänster som är beroende av åtkomst till data. Om du har maskiner från olika tillverkare kan du få skräddarsydd rådgivning från ett företag som samlar in data från de olika maskinerna. Det kan vara bra hemma, så att du t.ex. kan koppla din termostat till ditt trädgårdsskjul. Tidigare var varje maskins data låst av tillverkaren. Bättre åtkomst till data som samlas in eller produceras av en enhet. En kaféägare vill servera bättre kaffe och företaget som tillverkar kaffemaskinen vill förbättra sin produkt. Tidigare hade bara tillverkaren åtkomst till de data som produceras av maskinen för att kunna utforma nästa generation kaffemaskiner. Kaféägaren kunde inte komma åt information om t.ex. vattentemperatur. Dataförordningen klargör att båda parter kan få åtkomst till alla data som samlas in av maskinen.

Översikt över lagstiftningen Efter de allmänna bestämmelserna (kapitel I) som fastställer förordningens tillämpningsområde och definierar viktiga begrepp, är Dataförordningen uppbyggd av sex huvudkapitel:

Kapitel II om datadelning mellan företag och mellan företag och konsumenter i samband med IoT: användare av IoT-objekt kan få tillgång till, använda och överföra data som de genererar genom sin användning av en uppkopplad produkt.

Kapitel III om datadelning mellan företag: här klargörs villkoren för datadelning när ett företag är skyldigt enligt lag, bland annat genom dataskyddsförordningen, att dela data med ett annat företag.

Kapitel IV om oskäliga avtalsvillkor: dessa bestämmelser skyddar alla företag, särskilt små och medelstora företag, mot oskäliga avtalsvillkor som åläggs dem.

Kapitel V om utbyte av data mellan företag och myndigheter: offentliga organ kommer att kunna fatta mer evidensbaserade beslut i vissa situationer med exceptionella behov genom åtgärder för att få tillgång till vissa data som innehas av den privata sektorn.

Kapitel VI om byte mellan databehandlingstjänster: leverantörer av moln- och edge computing-tjänster måste uppfylla minimikrav för att underlätta interoperabilitet och möjliggöra byte.

Kapitel VII om olaglig tillgång till data från tredje lands regeringar: icke-personuppgifter som lagras i EU skyddas mot olagliga begäranden om tillgång från utländska regeringar.

Kapitel VIII om interoperabilitet: deltagare i dataområden måste uppfylla kriterier för att data ska kunna flöda inom och mellan dataområden. Ett EU-register kommer att fastställa relevanta standarder och specifikationer för molninteroperabilitet.

Kapitel IX om tillsyn: medlemsstaterna måste utse en eller flera behöriga myndigheter som ska övervaka och se till att datalagen efterlevs. Om fler än en myndighet utses måste en ”datasamordnare” utses som enda kontaktpunkt på nationell nivå.

Förordningen började tillämpas den 12 september 2025. Regeringen gav den 2 oktober 2025 Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att vara behörig myndighet enligt artikel 37 i EUs Dataförordning. Uppdraget ska pågå under 2025 och 2026.

Förslag om förändringar Den 19 november 2025 presenterade EU-kommissionen ett lagstiftningsinitiativ i syfte att förenkla EU:s digitala regelverk, känt som EU:s Digitala Omnibuspaket. Det Digitala Omnibuspaketet föreslår i tillägg till ändringar kopplade till AI-förordningen, även ändringar i andra förordningar; såsom den nyligen antagna Dataförordningen (Data Act (2023/2854)) och andra ändringar av Dataskyddsförordningen (GDPR (2016/679))

Källor

Kategori:Europeiska unionens förordningar