Georg Frederik Christopher Fasting, född 1 januari 1837 i Bergen, död 24 oktober 1914 i Trondheim, var en norsk skolledare och författare.
Fasting student 1854 och teologie kandidat 1860. Han debuterade 1861 som författare med en, i akademiska kretsar mycket uppmärksammad, anonym skrift, Studier over Studenterlivet i Kristiania, närmast ett tillfällighetsarbete med anledning av Kristiania universitets femtioårsfest samma år. Åren 1864–1892 var han lärare vid högre skolor i Kristiania, Bergen och Sarpsborg, 1892 blev han föreståndare för skollärarseminariet i Asker. År 1902 utnämndes han till rektor, efter att seminariet hade flyttats till Holmestrand, och erhöll 1912 avsked. Hans författarverksamhet var dels av pedagogisk art, däribland Læsekunsten (1891) och Den religiøse Opdragelse (1892), dels och främst av filosofiskt och estetiskt innehåll. Han vann 1866 universitetets guldmedalj för besvarandet av prisuppgiften Kirkefaderen Irenæus' Lære om Skrift og Tradition (otryckt) och vistades därefter med stipendium en längre tid i Köpenhamn, där han främst åhörde Rasmus Nielsens föreläsningar och studerade humanitetens begrepp. År 1883 förvärvade han filosofie doktorsgraden på avhandlingen Til Belysning af Pietismen. Förutom åtskilliga tidnings- och tidskriftsbidrag (bland annat en framställning av Modsætningen mellem Grundtvigianismen i Danmark og den religiøse Vækkelse i Norge i For Idé og Virkelighed ) utgav han den satiriska samhällsskildringen Et Aar blandt de Indfødte (1886) och en kristlig tros- och sedelära: Det hellige Liv (1895), Vor religiøse Opdragelse (1897), Lignelser (1903), Kristelig Barnelærdom (1908) och Religionsfrihedens Historie (1914). Han verkade i skrift och tal för en reform av skolornas religionsundervisning.
Referenser
Kategori:Norska skolledare Kategori:Norska författare Kategori:Födda 1837 Kategori:Avlidna 1914 Kategori:Män Kategori:Personer från Bergen